Vad händer med EU:s klimatpolitik?

EU:s klimatpolitik går nu in i en ny fas. Efter flera år av intensivt lagstiftningsarbete ska beslutade styrmedel omsättas i praktiken, samtidigt som nya politiska vägval står för dörren. Hör forskare, näringslivstoppar och politiker diskutera den senaste utvecklingen i EU:s klimatpolitik, med särskilt fokus på konsekvenser för investeringar, konkurrenskraft och framtida vägval.

2026 väntas bli ett avgörande år för EU:s klimatpolitik. Unionen står inför en rad beslut som kommer att få stor betydelse för investeringar, konkurrenskraft, politisk legitimitet – och inte minst för utsläppsutvecklingen – under lång tid framåt.  

Det handlar bland annat om hur det föreslagna 2040-målet ska omsättas i praktiken, hur utsläppshandeln – som länge varit en grundbult i EU:s klimatpolitik – ska utvecklas efter 2030, samtidigt som utsläppshandel för transporter och byggnader närmar sig och unionens gränsjusteringsmekanism för klimatutsläpp går från princip till genomförande. 

Vad betyder besluten för svenska företag, investeringar och hushåll? Hur ser det politiska handlingsutrymmet ut i EU i och med det nya parlamentariska läget? Det var några av alla frågor som diskuterades under seminariet, som i sig var startskottet för SNS nya forskningsprogram SNS Klimat. 

Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker specialiserad på EU:s klimatlagstiftning, var först ut på scen. Han gav en inflygning kring var vi står och vad som är på gång.  

– Kraftiga saker behöver göras för att nå EU:s klimatmål, konstaterade Nilsson och lyfte att nettoutsläppen enligt målen ska vara minst 85 procent lägre år 2040 jämfört med år 1990. 

Han berörde även vilka förslag som just nu behandlas på EU-nivå och räknade upp nio knäckfrågor, däribland frågan om vem som ska köpa och betala för de internationella krediterna. 

Seminariet modererades av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS. Hon välkomnade upp Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet, för att fortsätta samtalet.  

Bäckstrand tog bland annat upp konsekvenserna av att EU under de senaste åren har kombinerat omfattande klimatpolitik med energikris, geopolitisk oro och politiska reaktioner. Det har lett till både pauser och justeringar.  

Representanter från näringslivet var också på plats för att ge sina perspektiv på hur EU:s klimatmål påverkar företag och vilka utmaningar de stöter på. 

– Det finns tillgång på elektriska fordon och maskiner redan nu men de är alldeles för få. Det är viktigt att få i gång efterfrågan på produkterna så att fler elektriska lastbilar kan komma ut på marknaden, sa Karolina Boholm, Director Public Affairs på Volvo Group. 

Hannes Borg, Public Affairs Manager på Heidelberg Materials Sverige, tog i sin tur upp externa osäkerheter som en av de största utmaningarna inom cementindustrin. Enligt Borg leder externa osäkerheter till att företag inte vågar investera i samma utsträckning. 

– De politiska budskapen är för tvetydiga i dagsläget, sa Borg och bad svenska beslutsfattare i EU ”att hålla kursen” under de kommande åren. 

Seminariet avslutades med ett panelsamtal mellan moderatorn och politikerna Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, och Pär Holmgren (MP), Europaparlamentariker.  

Med utgångspunkt i att EU är inne i en fas av genomförande efter många år av målsättning och lagstiftning svarade de på frågor om hur EU ska genomföra sin klimatpolitik utan att underminera konkurrenskraft. 

Medverkande

Karolina Boholm, Director Public Affairs, Volvo Group

Hannes Borg, Public Affairs Manager, Heidelberg Materials Sverige

Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet

Pär Holmgren (MP), Europaparlamentariker

Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitisk analytiker specialiserad på EU:s klimatlagstiftning

Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson och ledamot i miljö- och jordbruksutskottet

Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.