Klimatförändringarna är en av vår tids mest avgörande utmaningar. Hur kan klimatpolitiken effektivt begränsa utsläppen i en förändrad värld med geopolitiska omvälvningar? Vad krävs för att klimatomställningen ska vara effektiv och tillräckligt legitim för att kunna genomföras? Och hur kan Sverige och EU bidra till att minska utsläppen globalt? Med detta forskningsprogram vill SNS bidra till ökad förståelse för klimatpolitikens möjligheter och begränsningar. Genom forskningsrapporter, seminarier och rundabordssamtal undersöker vi hur ambitiösa klimatmål kan förenas med ekonomisk konkurrenskraft, försörjningstrygghet och global klimatnytta.
Charlotte Paulie, forskningsledare
charlotte.paulie@sns.se
Susanna Allstrin, senior projektledare
susanna.allstrin@sns.se
För att nå klimatmålen i Sverige och inom EU krävs styrmedel som effektivt minskar utsläppen samtidigt som de är samhällsekonomiskt hållbara och politiskt förankrade. Samtidigt väcks frågor om hur koldioxidläckage kan förebyggas och hur styrmedel kan göras robusta i ett tekniskt, ekonomiskt och geopolitiskt komplext landskap. Hur kan klimatpolitiken utformas för att förena höga ambitioner med konkurrenskraft, legitimitet och långsiktig stabilitet? Vilka justeringar krävs när EU:s regelverk förändras och hur bör Sverige agera inom unionen för att påverka utvecklingen?
Klimatomställningen kräver förändringar i hela samhällsstrukturen, från transport och energi till utbildning, offentlig förvaltning och industriell omvandling. Vilka institutionella och ekonomiska förutsättningar krävs för att omställningen ska bli effektiv och trovärdig? Hur kan regelverk och tillståndsprocesser utvecklas för att möjliggöra snabb utbyggnad av fossilfri energi utan att ge avkall på miljöskydd? Och hur kan olika aktörer samverka för att hantera målkonflikter och fördelningseffekter samt skapa långsiktighet och tillit?
Trots att utsläppen minskar i EU och Sverige ökar de globalt. Detta ställer krav på en klimatpolitik som inte enbart fokuserar på nationella mål, utan också bidrar till utsläppsminskningar i andra delar av världen. Hur kan Sverige och EU genom handel, teknikutbyte och diplomati bidra till utsläppsminskningar globalt? Vilken roll spelar internationella regelverk och klimatdiplomati i att främja grön omställning, särskilt i utvecklingsländer? Och hur kan den globala klimatnyttan vägas in i utformningen av nationell och europeisk politik?
Forskare från olika discipliner i Sverige och internationellt kommer att delta i projektet. Professor John Hassler vid Stockholms universitet följer arbetet löpande och kommer att skriva en avslutande syntesrapport under projektets tredje år. Fler forskare tillkommer successivt under projektets gång.
En referensgrupp kommer att knytas till forskningsprogrammet. Gruppen består av representanter från företag, myndigheter och andra samhällsaktörer, och bidrar med perspektiv, kunskap och erfarenhet under projektets gång.
Januari 2026 – december 2028.
SNS har under lång tid bedrivit forskning om klimat- och energifrågor. Det nya forskningsprogrammet bygger vidare på insikter från bland annat: