SNS Klimat

Klimatförändringarna är en av vår tids mest avgörande utmaningar. Hur kan klimatpolitiken effektivt begränsa utsläppen i en värld präglad av tekniska skiften och geopolitiska omvälvningar? Vad krävs för att klimatomställningen ska vara både effektiv och legitim? Och hur kan Sverige och EU bidra till att minska utsläppen globalt? 

Med forskningsprojektet SNS Klimat vill vi fördjupa förståelsen av klimatpolitikens möjligheter och begränsningar – och belysa hur politiken kan utformas i en snabbt föränderlig omvärld.

Hans Forssman från Skandia är ordförande i forskningsprojektets referensgrupp. Du hittar hela referensgruppslistan längre ner på sidan.

Politik för utsläppsminskningar

För att nå klimatmålen i Sverige och inom EU krävs styrmedel som effektivt minskar utsläppen samtidigt som de är samhällsekonomiskt hållbara och politiskt förankrade. Samtidigt väcks frågor om hur koldioxidläckage kan förebyggas och hur styrmedel kan göras robusta i ett tekniskt, ekonomiskt och geopolitiskt komplext landskap. Hur kan klimatpolitiken utformas för att förena höga ambitioner med konkurrenskraft, legitimitet och långsiktig stabilitet? Vilka justeringar krävs när EU:s regelverk förändras och hur bör Sverige agera inom unionen för att påverka utvecklingen?

Förutsättningar för omställning

Klimatomställningen kräver förändringar i hela samhällsstrukturen, från transport och energi till utbildning, offentlig förvaltning och industriell omvandling. Vilka institutionella och ekonomiska förutsättningar krävs för att omställningen ska bli effektiv och trovärdig? Hur kan regelverk och tillståndsprocesser utvecklas för att möjliggöra snabb utbyggnad av fossilfri energi utan att ge avkall på miljöskydd? Och hur kan olika aktörer samverka för att hantera målkonflikter och fördelningseffekter samt skapa långsiktighet och tillit?

Global klimatnytta

Trots att utsläppen minskar i EU och Sverige ökar de globalt. Detta ställer krav på en klimatpolitik som inte enbart fokuserar på nationella mål, utan också bidrar till utsläppsminskningar i andra delar av världen. Hur kan Sverige och EU genom handel, teknikutbyte och diplomati bidra till utsläppsminskningar globalt? Vilken roll spelar internationella regelverk och klimatdiplomati i att främja grön omställning, särskilt i utvecklingsländer? Och hur kan den globala klimatnyttan vägas in i utformningen av nationell och europeisk politik?

Pågående studier

Ekonomiska effekter av CBAM för Sverige och omvärlden 

Klimatpolitik påverkar industrins konkurrensförutsättningar i en internationell ekonomi. Ett sätt som EU hanterar att företag inom unionen möter högre kostnader för utsläpp än konkurrenter utanför EU är genom gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM). Denna rapport analyserar effekterna av CBAM på svensk industri, handel och utsläpp, samt hur styrmedlet förhåller sig till andra alternativ, såsom systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter. Med hjälp av detaljerade data om produktion och handelsmönster samt kvantitativ ekonomisk analys belyses konsekvenser för koldioxidläckage och konkurrens. 

Författare: Christoph Böhringer, professor i nationalekonomi vid Universitetet i Oldenburg, och Knut Einar Rosendahl, professor i nationalekonomi vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet (NMBU). 

Lansering: hösten 2026 

Förnybar energi och tillstånd i Norden 

Höga klimat- och miljöambitioner förutsätter inte bara politiska mål, utan också att lagstiftning och tillståndsprocesser fungerar i praktiken. EU:s förnybartdirektiv (RED III) syftar till att påskynda utbyggnaden av förnybar energi genom förenklade och snabbare tillståndsprocesser samt tydligare avvägningar mellan klimatmål, miljöskydd och rättssäkerhet. Denna rapport analyserar hur RED III:s centrala rättsliga verktyg – såsom accelerationsområden, förändrade miljöbedömningskrav, bindande tidsfrister och antagandet om ett överordnat allmänintresse – implementeras i olika nordiska tillståndssystem, samt vilka gemensamma utmaningar, rättsliga spänningar och möjliga lösningar som uppstår i genomförandet. 

Författare: Helle Tegner Anker, professor i juridik vid Institut for Fødevare- og Resourceøkonomi, Københavns Universitet; Birgitte Egelund Olsen, professor vid Juridisk Institut, Aarhus Universitet; Niko Soininen, professor i miljörätt vid Center for Climate, Energy and Environmental Law, University of Eastern Finland; Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Juridicum, Uppsala universitet; Aðalheiður Jóhannsdóttir, professor i miljö- och naturresursrätt vid Faculty of law, University of Iceland; och Ole Kristian Fauchald, professor vid Institutt for Offentlig Rett, Universitetet i Oslo. 

Lansering: våren 2027 

Slutrapport 

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, kommer att följa projektet löpande och författa en avslutande syntesrapport under projektets tredje år. 

Lansering: hösten 2028 

Fler studier tillkommer.

Tidigare SNS-projekt om klimat och energi

SNS har under lång tid bedrivit forskning om klimat- och energifrågor. Det nya forskningsprogrammet bygger vidare på insikter från bland annat:

Klimatomställningen och näringslivet (2023–2025)

Framtidens energisystem (2021–2024).