Ekonomiska effekter av CBAM för Sverige och omvärlden 

EU håller på att förändra hur utsläppsintensiv och handelsutsatt industri skyddas mot effekterna av klimatpolitiken. Fri tilldelning av utsläppsrätter ska fasas ut för flera viktiga produkter och ersättas av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM. Men vad innebär skiftet för svensk industri, för samhällsekonomin och för risken för koldioxidläckage? 

I SNS-rapporten Economic Impacts of CBAM for Sweden and Beyond analyserar nationalekonomerna Christoph Böhringer och Knut Einar Rosendahl de ekonomiska effekterna av olika sätt att hantera konkurrenskraft och koldioxidläckage när utsläpp prissätts. Med hjälp av data över global produktion, handel och utsläpp och en modell av världsekonomin jämför de fri tilldelning och koldioxidtullar motsvarande CBAM. 

Analysen visar på en tydlig avvägning. Koldioxidtullar ger ett svagare skydd för svensk utsläppsintensiv och handelsutsatt industri än fri tilldelning, delvis eftersom de inte skyddar export till marknader utanför Europa. Samtidigt är den samhällsekonomiska kostnaden för Sverige lägre i simuleringarna, medan skillnaden i koldioxidläckage är liten. 

Huvudsakliga resultat 

Svensk tung industri får ett svagare skydd med CBAM 

I simuleringarna är produktionen i svensk utsläppsintensiv och handelsutsatt industri 1,3 procent lägre med koldioxidtullar än i en hypotetisk situation utan klimatpolitik. Med fri tilldelning är motsvarande produktionsminskning 0,6 procent. En viktig skillnad är att fri tilldelning stödjer produktion oavsett om varorna säljs inom eller utanför Europa, medan koldioxidtullar framför allt skyddar producenter mot konkurrens från import på den europeiska marknaden.  

Lägre kostnad för Sverige som helhet 

För svensk ekonomi som helhet går resultaten i motsatt riktning. Med fri tilldelning motsvarar välfärdskostnaden i modellen omkring 0,05 procent av realinkomsten jämfört med en hypotetisk situation utan klimatpolitik. Med koldioxidtullar är kostnaden nära noll. Detta beror bland annat på att fri tilldelning skyddar den berörda industrins produktion men samtidigt fungerar som ett produktionsstöd, vilket påverkar hur resurser fördelas i ekonomin.  

Skillnaden i koldioxidläckage är liten 

Både fri tilldelning och koldioxidtullar minskar koldioxidläckaget jämfört med enbart utsläppsprissättning. Skillnaden mellan instrumenten är dock liten. I simuleringarna är läckagegraden 16,9 procent med fri tilldelning och 16,0 procent med koldioxidtullar. När koldioxidtullar kombineras med exportkompensation sjunker den till 10,6 procent.  

Hur CBAM utformas spelar roll 

Rapporten undersöker också vad som händer om koldioxidtullarna omfattar fler utsläpp än de direkta utsläppen från produktionen. När även utsläpp från den el som används i produktionen inkluderas förbättras utfallet för svensk utsläppsintensiv och handelsutsatt industri, som har en relativt utsläppssnål elförsörjning. Rapporten analyserar även exportkompensation, som ger ett starkare skydd för europeiska producenter på marknader utanför Europa och minskar koldioxidläckaget ytterligare.  

Slutsatser och policyimplikationer 

Resultaten visar att valet mellan fri tilldelning och koldioxidtullar innebär olika avvägningar. Fri tilldelning ger ett starkare skydd för utsläppsintensiv och handelsutsatt industri, medan koldioxidtullar i simuleringarna medför en lägre samhällsekonomisk kostnad för Sverige och övriga Europa. Skillnaden mellan instrumenten när det gäller koldioxidläckage är däremot liten.  

Hur brett CBAM utformas har också betydelse. Att inkludera utsläpp från den el som används i produktionen förbättrar den relativa positionen för producenter med utsläppssnål el, medan exportkompensation stärker skyddet på marknader utanför Europa. Resultaten visar samtidigt att inget av instrumenten eliminerar koldioxidläckaget.  

Om rapporten 

Rapporten ingår i SNS Klimat, ett treårigt forskningsprojekt som undersöker hur klimatpolitiken påverkar förutsättningarna för svenskt näringsliv och hur omställningen till ett samhälle med nettonollutsläpp kan genomföras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.  

Författare 

Christoph Böhringer är professor i nationalekonomi vid Carl von Ossietzky Universität Oldenburg i Tyskland. 

Knut Einar Rosendahl är professor i nationalekonomi vid Norges miljø- og biovitenskapelige universitet (NMBU).