Hoppa till innehållet
Forskningsrapport | 1994-01-01

Den svenska fastighetskrisen

Dwight M. Jaffee

Under andra hälften av 1980-talet bidrog den höga tillväxten, den låga realräntan, de goda kreditmöjligheterna, de höga subventionerna och skattesystemet till en omfattande nybyggnation och en snabb ökning av priserna på såväl bostäder som kommersiella fastigheter. Omkring 1990 började dessa faktorer förändras och en kris uppstod på fastighetsmarknaden, som vi ännu inte återhämtat oss från.

I boken analyserar Dwight M. Jaffee denna utveckling ur ett marknadsekonomiskt perspektiv genom att behandla fastighetsmarknaden som en vanlig marknad där utbud och efterfrågan bestämmer priser och produktion. Analysen utmynnar i förslag ämnade att förbättra situationen och förhindra framväxten av framtida kriser.

    • Författare

      Dwight M. Jaffee

    ISBN 91-7150-555-5
    107 sidor
    Utgiven 1994

    Boken är tyvärr slutsåld

    Andra forskningsrapporter inom Bostäder och infrastruktur

    • Forskningsrapport Bostäder och infrastruktur

      En ny bostadsbeskattning

      Sverige behöver en ny, neutral bostadsbeskattning. Dagens beskattning missgynnar vissa grupper av hushåll och regioner samt vissa typer av bostäder, utan att det är uttryck för en tydlig politisk prioritering. Den slutsatsen drar nationalekonomen Peter Englund i en SNS-rapport, ”En ny bostadsbeskattning”, som ges ut i dag.
    • Forskningsrapport Bostäder och infrastruktur

      Allmännyttan och jämlikheten

      I dag stängs många hushåll ute från den svenska bostadsmarknaden, som präglas av ökad ojämlikhet, enligt bostadsforskaren Martin Grander, aktuell med SNS-rapporten ”Allmännyttan och jämlikheten”. Men lösningen är inte att bygga särskilda sociala bostäder, anser Grander. I stället behöver den generella bostadspolitiken reformeras. Grander föreslår bland annat ett mer träffsäkert bostadsbidrag, statliga hyresgarantier och ändringar i systemet för att fördela hyresrätter.
    • Forskningsrapport Bostäder och infrastruktur

      Så använder vi järnvägen på ett bättre sätt

      De svenska banavgifterna för tågtrafiken har under lång tid varit lägre än de lagstiftade miniminivåerna. Det visar transportekonomen Kristofer Odolinski i den här SNS-rapporten. Brister i avgiftsstrukturen leder till att den svenska järnvägen utnyttjas ineffektivt och i förlängningen till onödiga förseningar inom tågtrafiken. Om den befintliga järnvägsinfrastrukturen används mer effektivt kan det hända att behovet av nya järnvägsprojekt minskar. Ett första steg är att se till att rätt banavgifter tas ut.
    • Forskningsrapport Bostäder och infrastruktur

      En hyresmarknad i kris. Fortsätt lindra symptomen eller bota sjukdomen?

      Hyresregleringen är orsaken till de långa bostadsköerna, den otillåtna handeln med hyreskontrakt och att många hyresrätter ombildas till bostadsrätter, enligt Fredrik Kopsch,...

    Missa inget från SNS. Prenumerera på vårt nyhetsbrev

    Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.