Forskningsrapport | 2020-04-17
Så använder vi järnvägen på ett bättre sätt
Kristofer Odolinski
I Sverige betalar tågoperatörer en banavgift för att nyttja järnvägsspåren. Avgiften ska enligt lag innefatta direkta kostnader för slitage av infrastrukturen, men bör från ett samhällsperspektiv också inkludera andra externa kostnader som buller- och trängselkostnader. Banavgifterna är avgörande för att järnvägsnätet ska användas effektivt. Enligt gällande lagstiftning och EU-direktiv ska ”golvet” för banavgiften fastställas till de infrastrukturkostnader som uppstår när ytterligare ett tåg framförs längs med spåren, den så kallade marginalkostnaden.
Kristofer Odolinski, forskare i transportekonomi, visar att så inte skett i Sverige under lång tid eftersom alla marginalkostnader för infrastrukturen inte har inkluderats. Därutöver tar dagens banavgifter inte fullt ut hänsyn till kostnaderna för trängsel på spåren. Odolinski menar att Sverige kan lära av Storbritannien som har haft trängselavgifter i tågtrafiken sedan 2002. Dessa baseras på hur kapacitetsutnyttjandet påverkar följdförseningar.
»Det behövs en mer fullständig bild av tågtrafikens externa marginalkostnader och dessa måste givetvis avspeglas i prissättningen eller i tillgången till spåren. Bara då kan man få till en effektiv prissättning och i förlängningen använda järnvägsnätet bättre«, säger Kristofer Odolinski.
Om politiker i Sverige väljer att inte låta alla trafikslag betala sina externa marginalkostnader bör dessa avsteg vara evidensbaserade. Man måste ställa frågan om vad samhällsnyttan respektive samhällskostnaden med dessa avsteg från marginalkostnaden är, menar Odolinski.
Riksdagen har beslutat om en fyrstegsprincip som ska följas vid planering av transportinfrastruktur. Den lyder: 1) tänk om, 2) optimera, 3) bygg om och 4) bygg nytt. Att bygga nytt är alltså det sista alternativet när övriga tre är uttömda.
»I detta fall har politiken inte utnyttjat de första stegen i fyrstegsprincipen fullt ut och har därför inte en helt klar bild över behoven av ombyggd eller ny infrastruktur. Man måste se till att den infrastruktur man redan har används på ett effektivt sätt«, säger Kristofer Odolinski.
Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Hållbar samhällsbyggnad.
författare
Kristofer Odolinski, forskare, Institute for Transport Studies (ITS), University of Leeds och Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
Ladda ner: Så använder vi järnvägen på ett bättre sätt
ISBN 978-91-88637-32-1
Häftad, 61 sidor
Tryckta exemplar av rapporten kan beställas i nätbokhandlarna.
Mer från Hållbar samhällsbyggnad
- Seminarium Bostäder och infrastruktur
Vad beror de ökade bostadspriserna på?
Hur stor betydelse har ökade markkostnader för prisutvecklingen på bostäder i Sverige? Och vad mer kan förklara att bostadspriserna stigit så mycket... - SNS Analys Bostäder och infrastruktur
SNS Analys 81. Konkurrens och prisbildning på den svenska bostadsmarknaden
I en ny SNS-rapport beskriver nationalekonomerna Mats Bergman och Sten Nyberg den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet som avvikande,... - Seminarium Bostäder och infrastruktur
Unga och bostäder
Mer än 60 procent av beståndet på bostadsmarknaden i Sverige är i dag antingen bostadsrätter eller ägda bostäder, en andel som har... - Seminarium Bostäder och infrastruktur
Vem ansvarar för laddinfrastrukturen i transportsektorn i en framtid utan fossila drivmedel?
Riksdagen har satt målet att Sverige ska kunna nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan kräver det att fossila...
Andra forskningsrapporter inom Bostäder och infrastruktur
En ny bostadsbeskattning
Sverige behöver en ny, neutral bostadsbeskattning. Dagens beskattning missgynnar vissa grupper av hushåll och regioner samt vissa typer av bostäder, utan att det är uttryck för en tydlig politisk prioritering. Den slutsatsen drar nationalekonomen Peter Englund i en SNS-rapport, ”En ny bostadsbeskattning”, som ges ut i dag.Allmännyttan och jämlikheten
I dag stängs många hushåll ute från den svenska bostadsmarknaden, som präglas av ökad ojämlikhet, enligt bostadsforskaren Martin Grander, aktuell med SNS-rapporten ”Allmännyttan och jämlikheten”. Men lösningen är inte att bygga särskilda sociala bostäder, anser Grander. I stället behöver den generella bostadspolitiken reformeras. Grander föreslår bland annat ett mer träffsäkert bostadsbidrag, statliga hyresgarantier och ändringar i systemet för att fördela hyresrätter.En hyresmarknad i kris. Fortsätt lindra symptomen eller bota sjukdomen?
Hyresregleringen är orsaken till de långa bostadsköerna, den otillåtna handeln med hyreskontrakt och att många hyresrätter ombildas till bostadsrätter, enligt Fredrik Kopsch,...
Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning?
Investeringar i infrastruktur som ökar kontaktytorna mellan arbetsplatser driver på den ekonomiska tillväxten. Infrastruktursatsningar som främjar långväga pendling har däremot inte samma positiva effekt. En planering som förutsätter långa pendlingsavstånd gynnar dessutom främst högutbildade män och missgynnar kvinnor som grupp. Det skriver professor Maria Börjesson i en ny SNS-rapport. Hon uppmanar regeringen att i stället använda det befintliga transportsystemet mer effektivt. Det är också bättre ur ett klimatperspektiv.