Från särintresse till allmänintresse: Om beslutsunderlagets centrala betydelse med exempel från Öresundsbron och Dennispaketet

Är Dennispaketets väg- och kollektivtrafikinvesteringar samhällsekonomiskt lönsamma? Är samhällsnyttan tillräcklig för att motivera en motorväg över Öresund i stället för en motortrafikled?

Med fallstudier från bland annat Västerleden i Dennispaketet och Öresundsbron visar författaren hur olika särintressen kommit att dominera den offentliga beslutsprocessen i Sverige. Särintressen kan drivas av tjänstemän vid sektorsmyndigheter och fackdepartement, ofta uppbackade av externa intresseorganisationer med stora resurser till sitt förfogande. Via media byggs förenklade myter upp, myter som sedan tas för självklara. Ansvariga politiker har tappat greppet till den grad att tjänstemän kan förhindra att samhällsekonomiskt beslutsunderlag som utgår från allmänintresset tas fram!

Den viktigaste orsaken till Sveriges ekonomiska kris är just allmänintressets svårighet att hävda sig mot olika särintressen, menar författaren, som i boken presenterar den modell för samhällsekonomisk konsekvensanalys som i princip redan skall användas i hela den offentliga sektorn. Sveket mot skattebetalarna måste upphöra, det svek som består i att beslut fattas grundade på bristfälligt beslutsunderlag!

Ingemar Ahstrand, teknologie doktor och civilekonom, har i tjugofem år arbetat med effektivisering av den offentliga sektorn, bl.a. vid Avdelningen för Trafikplanering vid Tekniska Högskolan, Riksrevisionsverket, Vägverket och Världsbanken.