Konjunkturrådets rapport 2024. Näringslivets produktivitetsutveckling

Produktiviteten mätt som BNP per arbetad timme i Sverige tillhör de starkaste i världen under de senaste årtiondena. Att landets välstånd mätt som BNP per capita ändå inte är i världstoppen beror på färre arbetade timmar, skriver SNS Konjunkturråd 2024.

Sedan finanskrisen 2007–2010 har produktiviteten i Sverige – liksom i många andra OECD-länder – utvecklats långsammare än tidigare. Men internationellt sett har den ändå varit hög. Främst har produktiviteten drivits av förbättringar inom befintliga företag. Särskilt sådana som har bytt ägare, till exempel nya dotterbolag i svenska och utländska koncerner. Skillnaden är tydlig mot 1990-talet, då produktiviteten snarare drevs av att nya produktiva företag tillkom och äldre mindre produktiva försvann. Det skriver forskarna i SNS Konjunkturråd 2024 i sin rapport ”Näringslivets produktivitetsutveckling”.

Vi har analyserat en stor mängd unika data från svenska företag och ser bland annat att produktiviteten numera mest drivs av att underpresterande företag köps upp och effektiviseras. I rapporten ger vi ett tjugotal förslag för att ytterligare höja produktiviteten, säger Lars Persson, professor i nationalekonomi och ordförande i SNS Konjunkturråd 2024.

Forskarna visar också att skillnaderna i produktivitet har ökat rejält mellan olika branscher och företag. Produktiviteten ökar till exempel snabbt inom bygg- och informationsverksamheter, men betydligt långsammare inom finans- och fastighetssektorn. Trots det ligger byggsektorns produktivitet dock fortfarande långt under de flesta övriga branschers.

Samtidigt blir svenskt näringsliv alltmer immateriellt. Trenden går med andra ord från hårda tillgångar som utrustning och maskiner till mjuka resurser som kunskap och kundrelationer, och merparten av investeringarna går idag till mjuka resurser. De branscher som har den snabbaste produktivitetstillväxten ligger i topp då det gäller immateriella investeringar. Forskarna efterlyser åtgärder för att inte missgynna sådana satsningar, till exempel mer likvärdig behandling av låne- och aktiebaserad finansiering av företag.

»Immateriella tillgångar är svårare att använda som säkerheter för banklån. Samtidigt har lånat kapital idag skattefördelar gentemot aktiebaserat kapital. Det ger en snedvridning som kan hämma produktiviteten«, säger Lars Persson.

Konjunkturrådet understryker också hur viktigt det är att värna god konkurrens. Sverige måste verka för att internationella konkurrensregler ska tillämpas effektivt så att svenska företag inte missgynnas på världsmarknaden. Därtill menar forskarna att anställda inom näringslivet bör få bättre möjlighet till kompetensutveckling under hela arbetslivet.

Om SNS Konjunkturråd

SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.

SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

Om data i rapporten

Den empiriska analysen i rapporten baseras på data för drygt 620 000 företag, med totalt 5,5 miljoner observationer över tidsperioden 1998–2021. Uppgifterna kommer från Bolagsverket, SCB och Bisnode.

Om författarna

Lars Persson (ordförande) är professor i nationalekonomi och verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Karin Edmark är docent i nationalekonomi och lektor vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.

Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi och verksam vid IFN.

Erik Prawitz är fil. dr i nationalekonomi och lektor vid Linnéuniversitetet.