SNS Analys 108. Sveriges regionala dynamik. Historiska trender och framtidens utmaningar

De regionala ekonomiska skillnaderna i Sverige är större än på nästan 100 år. Sedan 1980-talet har den ekonomiska utvecklingen främst gynnat växande städer och storstäder. Sverige har präglats av en ”dubbel divergens” där delar av landet har dragit ifrån i befolkningstäthet och i välstånd. Från 2015 har dock trenden börjat avta, och storstädernas tidigare dominans mattats av, medan regioner med viktiga naturresurser vuxit snabbt.

I rapporten synliggörs tre faktorer som bidragit till den avtagande trenden i regionala klyftor: investeringar i grön omställning, digitalisering och distansarbete samt förändrade flyttmönster under covid 19-pandemin. Rapporten diskuterar även hur skattesystemet kan anpassas för att bättre stödja lokalsamhällen som bidrar till landets produktivitet, oavsett var arbetskraften är bokföringsmässigt skriven. Slutligen betonas behovet av att förstå och hantera dessa förändringar för att främja en mer jämlik regional utveckling i Sverige.

Rapportens resultat och slutsatser

• De regionala ekonomiska skillnaderna i Sverige har ökat sedan 1980-talet, men tecken tyder på att trenden börjat avta efter 2015.
• Mellan 1980 och 2015 gynnades främst storstadsregioner, men förändringar som följt på pandemin, såsom distansarbete och investeringar i grön omställning, kan innebära en ny fas i den regionala utvecklingen.
• Stora investeringar i den gröna omställningen illustrerar hur tillgång till naturresurser och energi kan få ökad betydelse för industrin framöver, vilket kan innebära nya möjligheter för tillväxt utanför storstäderna.
• Informations- och kommunikationsteknologier omformar arbetslivet och förändrar de regionala förutsättningarna, vilket i sin tur påverkar det kommunbaserade skattesystemet.

Rapportens rekommendationer

• Den regionala basen i Sveriges skatte- och kompensationssystem bör anpassas för att bättre återspegla lokala resurser och deras bidrag till den nationella produktiviteten.
• Människors liv och arbete är inte längre bundna till en enda fysisk plats. Kommunernas skatteintäkter måste justeras för ett mer rumsligt dynamiskt liv.
• Politiken bör omfamna en bredare syn på regionalpolitik, eftersom de flesta politiska beslut har regionala implikationer. Politiken bör därför sträva efter en balanserad kompromiss mellan tillväxtens villkor och ambitioner om ekonomisk och social sammanhållning i landet.

Om författarna

Kerstin Enflo är professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet

Martin Henning är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Hans Westlund är professor i urbana och regionala studier vid Kungliga Tekniska högskolan och professor i entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.