SNS Analys 116. Näringslivet och det civila försvaret: behovet av rättslig reglering

Näringslivet spelar en avgörande roll för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som energi, transporter, livsmedelsförsörjning och sjukvård vid kriser och ytterst vid krig. Samtidigt är det oklart vilka krav staten kan ställa på företag i arbetet med att bygga upp Sveriges beredskap.

Det visar en ny SNS Analys av Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Uppsala universitet.

Kort sammanfattning

Sveriges totalförsvar är i hög grad beroende av näringslivets förmåga att upprätthålla produktion, leveranser och samhällsviktiga tjänster. I fredstid bygger näringslivets deltagande i beredskapsarbetet främst på frivillig samverkan och avtal. Vid höjd beredskap eller krig kan staten däremot använda omfattande lagstöd för att styra resurser och ålägga företag skyldigheter.

Problemet uppstår i mellanläget i den fas då beredskapen faktiskt ska byggas upp. Här är regelverket otydligt och statens möjligheter att ställa krav begränsade. Idag bygger mycket av samarbetet mellan stat och näringsliv på frivilliga avtal och informell samverkan.

Rapporten analyserar de rättsliga förutsättningarna för samverkan mellan staten och näringslivet i arbetet med att stärka det civila försvaret och pekar på flera brister i dagens regelverk.

Rapportens viktigaste resultat

• Staten saknar tydliga styrningsmöjligheter i läget mellan normal verksamhet (fredsläge) och höjd beredskap.  
• Ansvarsfördelningen mellan de sektorsansvariga myndigheterna, civilområdesansvariga länsstyrelserna och regeringen är fortfarande inte tydlig, trots flera utredningar.  
• Det råder oklarhet om hur långt rätten att meddela bindande regler (föreskriftsmakt) kan och bör delegeras till exempelvis sektorsansvariga myndigheter i frågor som rör bland annat näringslivets roll och ansvar i det civila försvaret. Det skapar osäkerhet i ansvarsfördelning och styrning.  
• En otydlig rättslig struktur riskerar att ge svaga incitament för företag att göra de långsiktiga investeringar som krävs för att skapa en god försörjningsberedskap, vilket kan leda till ineffektivitet i uppbyggnaden av det civila försvaret.  

”Staten kan inte kan vänta till nästa kris med att förtydliga regler och ansvar. De rättsliga förutsättningarna måste finnas på plats i förväg och beslutas genom den ordinarie lagstiftningsprocessen.”

Forskarens rekommendationer

• Förtydliga ansvarsfördelningen mellan det offentliga och näringslivet i planeringen och genomförandet av beredskapsåtgärder.
• Stärk statens beställarkompetens och organisation så att myndigheter kan vara tydliga och förutsägbara samarbetspartner i offentlig-privat samverkan.
• Skapa ett mer sammanhållet rättsligt ramverk för näringslivets deltagande i det civila försvaret.
• Kombinera avtal och lagstiftning för att både skapa flexibilitet och ge staten möjlighet att ställa krav när det behövs.

Rapportlanseringen är en del av SNS Beredskapskommission.