SNS Analys 90. Hur påverkas kvinnors ledarskap av gruppens könssammansättning?

Lönegapet i Sverige förklaras till stor del av de yrken och positioner som kvinnor och män arbetar inom, där kvinnor är underrepresenterade inom yrken med hög lön och på höga befattningar. Genom ett ekonomiskt experiment visar rapporten att den seglivade könssegregeringen på höga befattningar delvis kan bero på att kvinnor påverkas negativt av att arbeta i miljöer med en stor andel män.

Rapporten finner att kvinnor är betydligt mindre intresserade av att ta en ledande position när de slumpats till mansdominerade grupper än när de slumpats till kvinnodominerade grupper. Rapporten visar att kvinnors lägre ledarskapsvilja i mansdominerade grupper inte drivs av en könsskillnad i kompetens, utan i hög grad av att kvinnor i dessa grupper har lägre inflytande, underskattar sin relativa prestation samt förväntar sig mindre stöd från övriga gruppmedlemmar. Detta visar på ett behov av att bryta existerande strukturer på arbetsmarknaden, och specifikt mansdominansen inom vissa miljöer, då de kan utgöra en självförstärkande process där kvinnor, trots kompetens, avstår att söka sig till, och är benägna att lämna, mansdominerade miljöer.

Not: Den vertikala axeln visar genomsnittlig ledarskapsvilja, uppdelat på deltagarens kön, gruppens könssammansättning och deltagarens individuella prestation i steg 1. Den horisontella axeln visar hur bra deltagaren presterade individuellt i steg 1, jämfört med de övriga gruppmedlemmarna (bäst, näst bäst, näst sämst eller sämst). De heldragna linjerna visar värdet för kvinnor. De streckade linjerna visar värdet för män. Punktskattningarna visas med punkter, och ett 95-procentigt konfidensintervall visas med vertikala streck.

Rapporten bygger på ett experiment med 580 studenter. Deltagarna slumpades till grupper med antingen en majoritet kvinnor eller en majoritet män. Efter att tillsammans ha löst en uppgift fick gruppmedlemmarna indikera hur gärna de ville leda sin grupp i en påföljande uppgift, varefter en gruppledare utsågs. Under studiens gång mättes utöver ledarskapsvilja också deltagarnas förväntade och faktiska prestation, deras inflytande i gruppen, samt deras förväntade och faktiska stöd i valet av ledare.

Rapportens resultat och slutsatser

• Kvinnor indikerar generellt en läge vilja att leda sina grupper än män.
• Utöver den genomsnittliga könsskillnaden är kvinnor som placerats i mansdominerande grupper betydligt mindre intresserade av att leda än kvinnor som placerats i grupper med flest kvinnor.Denna skillnad är ungefär lika stor som den genomsnittliga skillnaden i ledarskapsvilja mellan män och kvinnor.
• Skillnaden i ledarskapsvilja mellan män och kvinnor drivs i hög grad av att kvinnor tror att de presterar relativt sämre, har lägre inflytande i gruppen, och förväntar sig och får mindre stöd i valet av ledare. Dessa faktorer förstärks i grupper med många män och förklarar även en betydande del av skillnaden i viljan att leda mellan kvinnor i mans- och kvinnodominerade grupper.
• Omgivningens könssammansättning påverkar, i vissa kontexter, individers upplevelser och utfall, och har därmed betydelse för hur vi effektivt organiserar grupper och identifierar och främjar kompetens.

Rapportens rekommendationer

• Omgivningens könssammansättning bör tas i beaktande när vi allokerar individer till arbetsgrupper. Rapporten indikerar att en kraftig könsobalans kan påverka arbetsgruppers uppfattning om deltagarnas kompetens, allokering av arbetsuppgifter och – i slutändan – produktivitet.
• Kunskapen om hur omgivningens könssammansättning påverkar individer bör även tas i beaktande vid utformningen av olika insatser för positiv särbehandling, som till exempel kvotering, på arbetsmarknaden.

Författare

Eva Ranehill har en delad tjänst som professor i nationalekonomi vid Lunds universitet samt lektor vid Göteborgs universitet.

Anna Sandberg är forskare på Institutet för social forskning på Stockholms universitet.