För en samhällsekonomiskt effektiv krisberedskap: lärdomar, strategier och verktyg
Lars Hultkrantz, Henrik Andersson, Elina Bryngemark, Lena Nerhagen
Lars Hultkrantz, Henrik Andersson, Elina Bryngemark, Lena Nerhagen
Beredskap kräver långsiktiga investeringar, men resurserna är begränsade och osäkerheten om framtida kriser stor. Därför är det ofta oklart vilka åtgärder som är mest angelägna, i vilken ordning de bör genomföras och vem som ska ansvara för och finansiera dem.
Krisberedskap handlar i grunden om att fatta beslut under osäkerhet. Nyttan av beredskapsåtgärder uppstår först när en kris inträffar, medan kostnaderna uppstår här och nu. Det gör det svårt att avgöra vilka åtgärder som ska prioriteras och hur ansvar och resurser ska fördelas.
Rapporten analyserar hur beredskapsåtgärder kan utformas och prioriteras på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. Särskilt fokus ligger på styrning och ansvarsfördelning inom offentlig förvaltning, samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt hur beslut kan fattas under stor osäkerhet.
Rapporten visar att en effektiv beredskapsuppbyggnad förutsätter tydlig ansvarsfördelning, stark nationell samordning och bra beslutsunderlag. Författarna lyfter särskilt fram behovet av utvecklade metoder för konsekvensanalys och tydligare former för samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle.
• Krisberedskap riskerar att underproduceras eftersom nyttorna ofta tillfaller samhället i stort medan kostnaderna bärs av enskilda aktörer.
• Sveriges decentraliserade förvaltningsmodell med kommuner, regioner, länsstyrelser och civilområden ger lokal anpassning men innebär också risk för otydlig ansvarsfördelning och samordningsproblem vid kriser. Oklarheter kring ledning och informationsförsörjning kan försvåra krisberedskapsarbetet.
• EU:s framväxande beredskapsunion ställer nya krav på nationell samordning, analyskapacitet och politiska prioriteringar.
• Näringslivets resurser, nätverk och innovationsförmåga är avgörande för krisberedskapen. Offentlig-privat samverkan behöver därför bygga på förberedda strukturer, tydliga ansvarsförhållanden och ändamålsenliga incitament.
• Beslut om beredskapsåtgärder bör bygga på samhällsekonomiska analyser, men dagens metoder behöver utvecklas för att bättre hantera osäkerhet, resiliens, redundans och kaskadeffekter.
• Tydliggör ansvarsfördelningen mellan stat, regioner, kommuner och myndigheter.
• Samordna Sveriges arbete med EU:s beredskapsunion på nationell nivå och stärk analyskapaciteten inom Regeringskansliet och riksdagen.
• Utveckla metodik för samhällsekonomisk analys av beredskapsåtgärder och stärk uppföljningen genom konsekvensanalyser.
• Förtydliga ansvarsfördelningen i den regionala strukturen, särskilt i relationen mellan regioner, länsstyrelser och civilområden.
• Stärk offentlig-privat samverkan genom beredskapsavtal, tydliga ersättningsmodeller och förberedda samverkansformer med näringsliv och civilsamhälle.
Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Örebro universitet. Hultkrantz är ordförande för den forskargrupp som knyts till kommissionen.
Henrik Andersson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).
Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet.
Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna.










Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.