Mötesplats integration

Regeringen har gett riksåklagare Petra Lundh uppdraget att se över hur en lag mot hedersbrott kan utformas. SNS arrangerar en hearing där...

Nationalekonomen Johanna Rickne har i en ny SNS-rapport undersökt om rutavdraget är effektivt för att skapa sysselsättning för grupper i ekonomiskt utanförskap, såsom flyktinginvandrare och lågutbildade.

Utrikes födda kvinnor har svagare arbetsmarknadsanknytning än inrikes födda kvinnor och utrikes födda män. Statistiken ser likadan ut i alla de nordiska länderna. Vilka etableringsinsatser har prövats och vad har visat sig fungera?

Vad är sysselsättningskrav och varför ställs de? Bidrar kraven till att öka sysselsättningen bland de som står längst från arbetsmarknaden? Hur påverkar sysselsättningskrav i upphandlingar konkurrensen och upphandlingskostnaderna?

Yrkesintroduktionsanställningar – YA – ger unga och nyanlända möjlighet att under arbetstid lära sig relevanta yrkeskunskaper. Med hjälp av en YA-anställning kan nyanlända komplettera yrkeserfarenhet från hemlandet och bygga viktiga kontaktnät. Ändå nyttjar inte nyanlända YA-jobben i lika stor utsträckning som gruppen unga. Varför är det så? Och vilka dörrar kan dessa jobb öppna för nyanlända på den svenska arbetsmarknaden?

Flyktinginvandringen till Sverige har under de senaste åren varit högre än någonsin. Hur väl vi lyckas med integrationen på arbetsmarknaden är av stor betydelse, både för de individer som har invandrat till Sverige och för den svenska samhällsekonomin. Vilka lärdomar kan vi dra från de senaste decenniernas erfarenheter av flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige?

Arbetsförmedlingen har i dag ansvaret för att samordna insatser för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Men frågan är hur effektiva insatserna är och hur väl resultaten följs upp.

En ny norsk studie visar att förskolan kan bidra till förbättrad integration, bland annat genom att stärka barns språkkunskaper. Vad kan Sverige lära av studien? Vilken roll kan förskolan spela för integrationen?

Många asylsökande och nyanlända i Sverige lider av psykisk ohälsa. Vilka faktorer har betydelse för flyktingars psykiska hälsa? Hur ser behandlingsmöjligheterna ut och vilka är vägarna framåt?

Hur ska framtidens mottagande av asylsökande och nyanlända utformas så att de snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället? Vad kan göras för att skapa ett mer sammanhållet system för bosättning? Och hur kan ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter tydliggöras? Dessa frågor har analyserats i Mottagandeutredningen, som nu presenterar sina förslag vid SNS.