Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder finns det påtagliga skillnader mellan män och kvinnor vad gäller utbildning, arbete, hälsa och ekonomisk makt. Vad beror det på? Vad kan göras för att minska skillnaderna? Och hur kommer digitalisering och demografiska förändringar att påverka jämställdheten framöver?

Den här seminarieserien är ett forum där personer från akademi, näringsliv, offentlig förvaltning och andra viktiga samhällsaktörer samlas för att utbyta kunskap och erfarenheter i frågor kopplade till jämställdhet. Syftet är att från olika perspektiv belysa områden där jämställdheten i dag är skev eller på sikt riskerar att bli det. Vi diskuterar hur policyförslag och olika samhällsförändringar har påverkat eller kan komma att påverka jämställdheten. Serien startar hösten 2021 och kommer att löpa under tre år. Inom ramen för projektet kommer även ett antal forskningsrapporter att ges ut.

Kontakt

Forskningsledare: Thérèse Lind, therese.lind@sns.se, 0739-87 19 11
Projektledare: Adrian Ekström, adrian.ekstrom@sns.se, 0722-51 36 81

Samarbete med Institutet för social forskning (SOFI)

Seminarieserien genomförs i samarbete med Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Forskningen på SOFI handlar om socialpolitik, välfärd, ojämlikhet och arbetsmarknadsprocesser. Samarbetet ger serien en direkt koppling till aktuell forskning och underlättar kontakten med svenska och internationella forskare och experter på jämställdhet.

Kommande seminarier

2021.10.18 Föräldraskap, ett hinder i karriären för kvinnor?

Referensgrupp

En referensgrupp med beslutsfattare, experter och personer som på olika sätt arbetar med jämställdhetsfrågor knyts till serien.

Utgångspunkter

PÅTAGLIGA SKILLNADER MELLAN MÄN OCH KVINNOR NÄR DET GÄLLER UTBILDNING, ARBETE OCH HÄLSA

Under hela 2000-talet har flickorna presterat bättre än pojkarna i den svenska skolan. Andelen kvinnor som läser vidare på universitet är större än andelen män i samtliga nordiska länder. Samtidigt består könsskillnaderna i valet av utbildningar.

I Sverige är kvinnors lön i genomsnitt cirka 89 procent av männens. Skillnaderna återspeglas även i pension. Det är också betydligt färre kvinnor än män som har riktigt höga inkomster. Även sett till livsinkomst finns tydliga skillnader mellan könen.

Heltidsarbete är avsevärt vanligare bland män än bland kvinnor, och kvinnor är i högre grad sjukskrivna. När det gäller psykisk ohälsa sjukskrivs kvinnor 30 procent oftare än män, trots att de har samma arbetsförmåga.

DIGITALISERING

Digitaliseringen kommer att fortsätta påverka samhället, inte minst förändrar den vilka yrken och vilka förmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden. Med tanke på den stora spridningen mellan könen när det gäller val av utbildning och yrke kan teknikutvecklingen få stora konsekvenser för framtidens jämställdhet på arbetsmarknaden.

FÖRETAGANDE OCH RISKKAPITAL

I dag är var fjärde företagare i Sverige kvinna. Det är en låg andel ur ett europeiskt perspektiv där Sverige ligger en bra bit under genomsnittet i EU. Innovationer och nya företag, oavsett framtida storlek, kräver en initial investering, men en mycket liten andel av riskkapitalet går i dag till företag med kvinnliga grundare.

DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGAR

Befolkningen i Norden har, precis som i övriga världen, vuxit under de senaste decennierna. Befolkningsökningen i Sverige beror till stor del på invandringen. Andelen utrikesfödda har mellan 2000 och 2020 gått från drygt 11 till nästan 20 procent. Emigrationsländerna och orsakerna till migration har varierat över tid, liksom migrantgruppernas utbildningsnivå, ålder och könsammansättning. Sveriges åldrande befolkning är en annan demografisk förändring som bland annat medför ett ökat behov av vård och äldreomsorg. Det sätter press på vård- och omsorgstjänster samtidigt som behovet av personal i sektorn ökar, yrken där kvinnor i dag är överrepresenterade. Hur påverkas jämställdhet av den demografiska utvecklingen?