Anna Nergårdh presenterade slutsatserna i sin utredning ”Samordnad utveckling för god och nära vård”, där hon bland annat lyfte fram behovet av ett personcentrerat synsätt samt att systemsyn och samverkan behöver öka.
Bristande samverkan och samordning mellan huvudmän, och mellan stat, region och kommun var också ett av de huvudsakliga hinder som Peter Larsson identifierade i sitt betänkande ”Framtidens teknik i omsorgens tjänst”. Han påpekade att kunskapsbildningen är fragmentiserad inom äldreomsorgen och betonade vikten av professionalisering.
»När jag får frågan om jag kan sammanfatta utredningens betänkande i ett ord så är professionalisering det som jag vill lyfta fram«, sa Peter Larsson, särskild utredare av välfärdsteknik i äldreomsorgen.
Under dagen medverkade representanter från kommun- och regionsektorn, fackförbund och akademi, samt myndighets- och näringslivsrepresentanter på högsta nivå.
Goda exempel av integrerad vård och omsorg, och sektorns omställning till digitalisering lyftes fram när lärdomar och följder av covid-19-pandemin diskuterades. En insikt var att pandemin har satt ljuset på tidigare kända problem, även om det är viktigt att inte generalisera.
»I våra analyser av äldreomsorgen ser vi att det finns stor variation mellan kommuner och boenden som syns i insatser, produktion och kostnader. För patientsäkerheten blir det viktigt att undersöka om skillnader också uppvisas i chefskap och säkerhetskultur«, sa Nils Janlöv, projektdirektör vid Vårdanalys.
Styrning och finansiering var andra aspekter som stod i fokus. Särskilt ansvarsfördelningen mellan kommuner och regioner var en fråga som engagerade. Att ha en gemensam syn och målbild betonades under diskussionen. Samtalet täckte både frågor om organisering på systemnivå och i praktiska arbetet.
»Gott samarbete, nära ledarskap och rätt kompetens är tre saker som är oerhört viktiga i verksamheten«, sa Gisela Öst, förvaltningsdirektör i Malmö stad.
Under dagen presenterades även SNS kommande forskningsprojekt ”Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering” som startar i januari 2021.
»Jag ser fram emot att leda ytterligare ett forskningsprojekt om vård och omsorg, i vilket vi tar ett samlat grepp runt finansiering och organisering. Det finns många frågor där behovet av kunskapsunderlag är stort. Ett exempel är vad som ska prioriteras inom vården och äldreomsorgen. Det har diskuterats länge och har fått ännu större uppmärksamhet sedan virusutbrottet«, säger Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare, SNS.
Läs mer om SNS kommande forskningsprojekt om vård och äldreomsorg.
Mer inom Hälsa, vård och omsorg
SNS Analys: vård av friska gör köerna längre för de sjuka
Trots att Sverige satsar mer resurser än någonsin på sjukvård växer vårdköerna. Forskaren Minna Johansson menar i en ny rapport att en...Fler dödsfall och våldsbrott: Ny studie belyser allvarliga konsekvenser av LVU
Barn som tvångsomhändertas löper betydligt högre risk att dö i ung ålder. Trots att ingripandet syftar till att skydda barnen har tvångsplaceringen i vissa fall motsatt effekt, visar en ny rapport från SNS.Onödiga kostnader när patienter avstår från billigare läkemedel
Trots att patienter erbjuds billigare och likvärdiga alternativ vid köp av receptbelagda läkemedel, genom ett så kallat generiskt utbyte, väljer en del att avstå. Motståndet till att byta beror ofta på okunskap och leder till ökade kostnader, menar David Granlund i en ny SNS-rapport.Anna Norén om Mötesplats vård: Målet är att ge beslutsfattare kunskap för att driva förändring
I SNS nya seminarieserie Mötesplats vård ligger fokus på att tillhandahålla forskningsbaserade underlag för beslutsfattare. Projektet ska ge politiker, näringslivet och offentlig...