Utgifterna för välfärden väntas överstiga inkomsterna framöver. Hur kan det offentliga åtagandet se ut för vården och äldreomsorgen i framtiden? Och hur kan det finansieras? Vilken betydelse får Coronakrisen för organisering och arbetssätt inom verksamheterna? Projektet pågår 2021–2024.

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08
Projektledare: Adrian Ekström, adrian.ekstrom@sns.se, 0722-51 36 81

Offentliga utgifter för vård och äldreomsorg ökar snabbt

Den åldrande befolkningen gör att behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att öka markant de närmaste åren. Verksamheterna utgör tillsammans en stor del av det offentliga åtagandet, och det växande behovet innebär med tiden ett allt större finansieringsproblem. Den snabba urbaniseringen förstärker samtidigt skillnaderna i förutsättningar för storstadsregioner och gles- och landsbygd. Finansieringsproblemets storlek kommer därför att variera betydligt mellan olika delar av landet. Teknikutvecklingen har stor potential att öka vårdens och äldreomsorgens produktivitet, men medför ofta i praktiken att kostnaderna ökar.

Inkomsterna till välfärdssystemet ökar långsammare

Välfärdssystemet finansieras till största delen gemensamt av skatter, men innehåller även inslag av egenavgifter. Eftersom andelen av befolkningen i förvärvsarbetande ålder beräknas minska riskerar välfärdssystemet på sikt bli underfinansierat. Den ökade efterfrågan på välfärdstjänster innebär att en allt större andel av produktionen i ekonomin sker i offentligt finansierade verksamheter, där produktivitetstillväxten ofta är lägre jämfört med i näringslivet.


kommande seminarier

2021.11.12 Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar


Genomförda seminarier

Vård på lika villkor? 2021.09.02

Temadag om vård och omsorg 2020.06.23

Tillgången på allmänläkare 2021.06.14

Delad data mellan vård och omsorg 2021.02.18


Rapporter

SNS Analys 75. Vad kan förklara regionala skillnader i svensk hälso- och sjukvård? 2021.09.01


Pågående studier

Att styra mot vård med hög nytta

I Sverige spenderar vi ungefär 11 procent av vår BNP på hälso- och sjukvården, vilket är mer än i våra nordiska grannländer såväl som genomsnittet i Europa. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och en medicinteknisk utveckling med många nya dyra innovationer gör det också sannolikt att kostnaderna kommer att fortsätta att öka i snabb takt. För att hantera den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvården kommer det krävas reformer och åtgärder inom flera olika områden. Den här rapporten fokuserar på frågan hur vi kan se till att det som erbjuds inom vården verkligen ger tillräcklig patientnytta och till en rimlig kostnadseffektivitet. Det kommer handla både om processer för införande av nya behandlingar och tekniker, såväl som hur vi utmönstrar existerande behandlingar som inte erbjuder rimlig patientnytta för pengarna.

Författare: Mikael Svensson, professor i tillämpad hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Lansering: våren 2022.

Demonstrera värdet av äldreomsorg utifrån individernas preferenser

I sektorer där marknadens mekanismer inte fungerar eller inte tillåts fungera fullt ut behöver någon form av process upprättas för att ge information om det som ger mest värde. Äldreomsorgen är ett exempel på en sådan sektor där en utveckling med ökade kostnader parallellt med ökade möjligheter till ny utformning eller nytt innehåll (till exempel välfärdsteknik) gör prioritering alltmer angelägen. Rapportens syfte är att utifrån tillgänglig teoretisk och empirisk litteratur analysera och diskutera hur en modell kan utvecklas för att demonstrera värdet av äldreomsorg utifrån individers preferenser. Hur demonstreras värde utifrån individers preferenser inom andra områden, till exempel läkemedel, sjukvård, trafiksäkerhet? Vilka problem och möjligheter finns att demonstrera värde på liknande sätt inom äldreomsorg, vilka evidenskrav kan ställas, vilket perspektiv bör användas och vilka värdeattribut ska ingå? Vilka möjligheter finns att låta betalningsviljan demonstrera värdet av äldreomsorg och hur ser betalningsviljan ut för olika former av äldreomsorg? Rapporten belyser vad som behöver göras för att skapa förutsättningar för att demonstrera värde av äldreomsorg samt för- och nackdelar med en sådan modell.

Författare: Ulf Persson, professor och senior advisor vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och Sara Olofsson, med dr och projektledare vid IHE.

Publicering: hösten 2022.

Hur har covid-19-pandemin hanterats i äldreboenden?

Covid-19-pandemin har haft stora konsekvenser för äldreboenden, både för boende och personal. Eftersom de äldre personer som bor i äldreboenden i regel är mycket gamla och sjuka utgör de en högriskgrupp för covid-19. Pressen har därför varit stor på personalen. Nu startar en studie som ska belysa personalens erfarenheter av hur covid-19-pandemin hanterats i äldreboenden, för att dra lärdom av det som hänt. I fyra äldreboenden i Stockholmsområdet kommer chefer, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden att intervjuas. Rapporten förväntas belysa vilka förutsättningar som fanns för att hantera pandemin, vilka åtgärder som vidtogs och vilka konsekvenser olika åtgärder fick för personal och boende.

Författare: Sara Erlandsson och Petra Ulmanen, lektorer i socialt arbete, Stockholms universitet.

Publicering: vintern 2022–2023.

Digitalisering av hälso- och sjukvården: risker och möjligheter i ett svenskt systemperspektiv

Införandet av ny, digital teknologi i olika former har framförts som en lösning på några av sjukvårdens utmaningar. Rapporten syftar till att, utifrån ekonomisk teori och befintlig empirisk evidens, analysera förutsättningarna för att digital teknologi kan bidra till att svensk hälso- och sjukvård utvecklas i positiv riktning när det gäller effektivitet och jämlikhet. Vilka ekonomiska fördelar, kostnader och osäkerheter kan uppstå när digital teknik införs i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen? Hur fördelas nyttor och risker mellan olika aktörer (patient – vårdgivare – finansiär), och hur kan det i sin tur påverka förutsättningar för och effekter av digitalisering? Rapporten belyser den empiriska evidensen för att digitala vårdmodeller utgör kostnadseffektiva alternativ till de befintliga modellerna, och diskuterar evidensens relevans i den svenska kontexten.

Författare: Björn Ekman, docent i hälsoekonomi, Lunds universitet och Lina Maria Ellegård, forskare i nationalekonomi, Lunds universitet.

Lansering: våren 2023.


Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Astra Zeneca, Attendo, Finansdepartementet, Getinge, Hemfrid, Inspektionen för vård och omsorg, Kommunal, Kry, Min Doktor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pfizer, Praktikertjänst, Region Halland, Region Stockholm, Skandia, Skellefteå kommun, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Täby kommun, Vardaga, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.

Patient- och äldreråd

I patient- och äldrerådet ingår representanter för Funktionsrätt Sverige, Hjärntumörföreningen, Njurförbundet, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Riksförbundet HjärtLung och SPF Seniorerna.