Utgifterna för välfärden väntas överstiga inkomsterna framöver. Hur kan det offentliga åtagandet se ut för vården och äldreomsorgen i framtiden? Och hur kan det finansieras? Vilken betydelse får Coronakrisen för organisering och arbetssätt inom verksamheterna? Projektet pågår 2021–2024.

Kontakt

Forskningsledare: Anna Norén, anna.noren@sns.se, 0722-51 36 81.

Projektledare: Simon Torell Witt, simon.torell.witt@sns.se, 0766-97 69 88.


Offentliga utgifter för vård och äldreomsorg ökar snabbt

Den åldrande befolkningen gör att behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att öka markant de närmaste åren. Verksamheterna utgör tillsammans en stor del av det offentliga åtagandet, och det växande behovet innebär med tiden ett allt större finansieringsproblem. Den snabba urbaniseringen förstärker samtidigt skillnaderna i förutsättningar för storstadsregioner och gles- och landsbygd. Finansieringsproblemets storlek kommer därför att variera betydligt mellan olika delar av landet. Teknikutvecklingen har stor potential att öka vårdens och äldreomsorgens produktivitet, men medför ofta i praktiken att kostnaderna ökar.

Inkomsterna till välfärdssystemet ökar långsammare

Välfärdssystemet finansieras till största delen gemensamt av skatter, men innehåller även inslag av egenavgifter. Eftersom andelen av befolkningen i förvärvsarbetande ålder beräknas minska riskerar välfärdssystemet på sikt bli underfinansierat. Den ökade efterfrågan på välfärdstjänster innebär att en allt större andel av produktionen i ekonomin sker i offentligt finansierade verksamheter, där produktivitetstillväxten ofta är lägre jämfört med i näringslivet.


Genomförda seminarier

Begränsade resurser och växande behov – hur ska vården organiseras och finansieras? 2024.06.11

Spelar det roll vilken primärvårdsläkare du får? 2024.03.19

Kan prevention mildra vårdens resursutmaningar? 2024.03.12

Vem ska betala priset för omsorgen om äldre? 2023.10.24

Kan digitalisering lösa vårdens och omsorgens utmaningar? 2023.05.26

Hur kan äldres vård och omsorg samordnas bättre? 2023.04.17

Hur hanterades covid-19 på äldreboenden? 2023.03.29

Vägen till mer tillförlitlig välfärd 2023.02.07

Framtidens äldreomsorg 2022.09.20

Vad kan Sverige göra i kampen mot antibiotikaresistens? 2022.06.08

Vad kan vården lära av coronakrisen? 2022.04.20

Varför får vi inte mer vård för pengarna? 2022.03.29

Dialogmöte med Olivia Wigzell om en äldreomsorgslag 2021.12.02

Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar 2021.11.12

Vård på lika villkor? 2021.09.02

Temadag om vård och omsorg 2020.06.23

Tillgången på allmänläkare 2021.06.14

Delad data mellan vård och omsorg 2021.02.18


Rapporter

SNS Analys 101. Matchning mellan läkare och patienter 2024.03.19

Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg 2024.03.12

SNS Analys 97. Omsorgsansvar för äldre anhöriga 2023.10.24

Digitaliseringen av svensk vård och omsorg 2023.05.26

Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning 2023.04.17

Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter 2023.03.29

Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden 2023.02.07

Att kartlägga värdet av äldreomsorg 2022.09.20

Höga kostnader och låg patientnytta – att värdera insatser i hälso- och sjukvård 2022.03.28

SNS Analys 75. Vad kan förklara regionala skillnader i svensk hälso- och sjukvård? 2021.09.01


Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Astra Zeneca, Attendo, Getinge, Hemfrid, Inspektionen för vård och omsorg, Kommunal, Kry, Min Doktor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pfizer, Praktikertjänst, Region Halland, Region Stockholm, Skandia, Skellefteå kommun, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Täby kommun, Vardaga, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.

Patient- och äldreråd

I patient- och äldrerådet ingår representanter för Funktionsrätt Sverige, Hjärntumörföreningen, Njurförbundet, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Riksförbundet HjärtLung och SPF Seniorerna.