Utgifterna för välfärden väntas överstiga inkomsterna framöver. Hur kan det offentliga åtagandet se ut för vården och äldreomsorgen i framtiden? Och hur kan det finansieras? Vilken betydelse får Coronakrisen för organisering och arbetssätt inom verksamheterna? Projektet pågår 2021–2024.

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08
Projektledare: Adrian Ekström, adrian.ekstrom@sns.se, 0722-51 36 81

Offentliga utgifter för vård och äldreomsorg ökar snabbt

Den åldrande befolkningen gör att behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att öka markant de närmaste åren. Verksamheterna utgör tillsammans en stor del av det offentliga åtagandet, och det växande behovet innebär med tiden ett allt större finansieringsproblem. Den snabba urbaniseringen förstärker samtidigt skillnaderna i förutsättningar för storstadsregioner och gles- och landsbygd. Finansieringsproblemets storlek kommer därför att variera betydligt mellan olika delar av landet. Teknikutvecklingen har stor potential att öka vårdens och äldreomsorgens produktivitet, men medför ofta i praktiken att kostnaderna ökar.

Inkomsterna till välfärdssystemet ökar långsammare

Välfärdssystemet finansieras till största delen gemensamt av skatter, men innehåller även inslag av egenavgifter. Eftersom andelen av befolkningen i förvärvsarbetande ålder beräknas minska riskerar välfärdssystemet på sikt bli underfinansierat. Den ökade efterfrågan på välfärdstjänster innebär att en allt större andel av produktionen i ekonomin sker i offentligt finansierade verksamheter, där produktivitetstillväxten ofta är lägre jämfört med i näringslivet.


kommande seminarier

 


genomförda seminarier

Tillgången på allmänläkare 2021.06.14

Delad data mellan vård och omsorg 2021.02.18


Pågående studier

Regionala skillnader i användning av vård och läkemedel

Det finns betydande skillnader mellan Sveriges 21 regioner i användning och kostnader för hälso- och sjukvård. Utifrån målet om vård på lika villkor är regional variation i sjukvård inget problem i sig om variationen speglar skillnader i hälsa och behov av vård. Variationen är dock inte önskvärd om den orsakas till exempel av snedvriden resursfördelning eller ineffektivt utnyttjande av resurser. Studier har visat att det är svårt att ge ett entydigt svar vilka faktorer som orsakar regional variation i sjukvård. Rapporten beskriver regionala skillnader för olika kategorier av vård och hur variationen har utvecklats över tid. I rapporten presenteras och diskuteras också befintliga empiriska kunskaper om vilka faktorer som orsakar regional variation i sjukvård.

Författare: Naimi Johansson, hälsoekonom vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Region Örebro län.

Publicering: hösten 2021.

Att styra mot vård med hög nytta

I Sverige spenderar vi ungefär 11 procent av vår BNP på hälso- och sjukvården, vilket är mer än i våra nordiska grannländer såväl som genomsnittet i Europa. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och en medicinteknisk utveckling med många nya dyra innovationer gör det också sannolikt att kostnaderna kommer att fortsätta att öka i snabb takt. För att hantera den långsiktiga finansieringen av hälso- och sjukvården kommer det krävas reformer och åtgärder inom flera olika områden. Den här rapporten fokuserar på frågan hur vi kan se till att det som erbjuds inom vården verkligen ger tillräcklig patientnytta och till en rimlig kostnadseffektivitet. Det kommer handla både om processer för införande av nya behandlingar och tekniker, såväl som hur vi utmönstrar existerande behandlingar som inte erbjuder rimlig patientnytta för pengarna.

Författare: Mikael Svensson, professor i tillämpad hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Lansering: våren 2022.


Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Astra Zeneca, Attendo, Finansdepartementet, Getinge, Hemfrid, Inspektionen för vård och omsorg, Kommunal, Kry, Min Doktor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pfizer, Praktikertjänst, Region Halland, Region Stockholm, Skandia, Skellefteå kommun, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Täby kommun, Vardaga, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.