Utgifterna för välfärden väntas överstiga inkomsterna framöver. Hur kan det offentliga åtagandet se ut för vården och äldreomsorgen i framtiden? Och hur kan det finansieras? Vilken betydelse får Coronakrisen för organisering och arbetssätt inom verksamheterna? Projektet pågår 2021–2024.
Forskningsledare: Anna Norén, anna.noren@sns.se, 0722-51 36 81.
Projektledare: Simon Torell Witt, simon.torell.witt@sns.se, 0766-97 69 88.
Den åldrande befolkningen gör att behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att öka markant de närmaste åren. Verksamheterna utgör tillsammans en stor del av det offentliga åtagandet, och det växande behovet innebär med tiden ett allt större finansieringsproblem. Den snabba urbaniseringen förstärker samtidigt skillnaderna i förutsättningar för storstadsregioner och gles- och landsbygd. Finansieringsproblemets storlek kommer därför att variera betydligt mellan olika delar av landet. Teknikutvecklingen har stor potential att öka vårdens och äldreomsorgens produktivitet, men medför ofta i praktiken att kostnaderna ökar.
Välfärdssystemet finansieras till största delen gemensamt av skatter, men innehåller även inslag av egenavgifter. Eftersom andelen av befolkningen i förvärvsarbetande ålder beräknas minska riskerar välfärdssystemet på sikt bli underfinansierat. Den ökade efterfrågan på välfärdstjänster innebär att en allt större andel av produktionen i ekonomin sker i offentligt finansierade verksamheter, där produktivitetstillväxten ofta är lägre jämfört med i näringslivet.
Vem ska betala priset för omsorgen om äldre? 2023.10.24
Kan digitalisering lösa vårdens och omsorgens utmaningar? 2023.05.26
Hur kan äldres vård och omsorg samordnas bättre? 2023.04.17
Hur hanterades covid-19 på äldreboenden? 2023.03.29
Vägen till mer tillförlitlig välfärd 2023.02.07
Framtidens äldreomsorg 2022.09.20
Vad kan Sverige göra i kampen mot antibiotikaresistens? 2022.06.08
Vad kan vården lära av coronakrisen? 2022.04.20
Varför får vi inte mer vård för pengarna? 2022.03.29
Dialogmöte med Olivia Wigzell om en äldreomsorgslag 2021.12.02
Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar 2021.11.12
Vård på lika villkor? 2021.09.02
Temadag om vård och omsorg 2020.06.23
Tillgången på allmänläkare 2021.06.14
Delad data mellan vård och omsorg 2021.02.18
SNS Analys 97. Omsorgsansvar för äldre anhöriga 2023.10.24
Digitaliseringen av svensk vård och omsorg 2023.05.26
Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning 2023.04.17
Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter 2023.03.29
Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden 2023.02.07
Att kartlägga värdet av äldreomsorg 2022.09.20
Höga kostnader och låg patientnytta – att värdera insatser i hälso- och sjukvård 2022.03.28
SNS Analys 75. Vad kan förklara regionala skillnader i svensk hälso- och sjukvård? 2021.09.01
Spelar det roll vilken primärvårdsläkare du får? Frågan har varit svårbesvarad eftersom flera faktorer, exempelvis boendeort, påverkar både vilken läkare du träffar och sjukvårdens kvalitet. Denna sortering gör det gör det svårt att mäta kausala samband mellan läkares förmågor och patientutfall. I den här studien används slumpmässig fördelning av patienter till läkare i digital vård för att identifiera hur variation i läkares förmågor påverkar olika patientutfall, såsom sjukhusvistelser och antibiotikaförskrivning som går emot riktlinjerna. Kan vi förbättra patientutfallen genom att matcha läkare med rätt färdigheter till patientgrupper med stora behov? Hur påverkar matchning vårdens effektivitet och den socioekonomiska ojämlikheten i utfall?
Författare: Amanda Dahlstrand, Assistant Professor, University of Zurich.
Lansering mars 2024.
Ökade totala och genomsnittliga hälso- och sjukvårdsbehov, till följd av en högre andel äldre i en växande befolkning skapar resursfördelningsproblem. Att genom preventiva åtgärder förebygga framtida sjukvårdsbehov är en delvis förbisedd möjlighet att mildra detta problem. Rapportens syften är att sammanställa tillgänglig evidens avseende effekter av och kostnadseffektivitet för primärpreventiva åtgärder, och att analysera betydelsen av sådana åtgärder i en svensk kontext. Studien behandlar inte alla tänkbara insatser, utan de som i den vetenskapliga litteraturen har visat sig ha bäst effekt, dels avseende hälsa vid fullständig implementering, dels avseende kostnadseffektivitet.
Författare: Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi, Göteborgs universitet.
Lansering mars 2024.
I referensgruppen ingår Astra Zeneca, Attendo, Getinge, Hemfrid, Inspektionen för vård och omsorg, Kommunal, Kry, Min Doktor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pfizer, Praktikertjänst, Region Halland, Region Stockholm, Skandia, Skellefteå kommun, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Täby kommun, Vardaga, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.
I patient- och äldrerådet ingår representanter för Funktionsrätt Sverige, Hjärntumörföreningen, Njurförbundet, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Riksförbundet HjärtLung och SPF Seniorerna.