Utgifterna för välfärden väntas överstiga inkomsterna framöver. Hur kan det offentliga åtagandet se ut för vården och äldreomsorgen i framtiden? Och hur kan det finansieras? Vilken betydelse får Coronakrisen för organisering och arbetssätt inom verksamheterna? Projektet pågår 2021–2024.

Kontakt

Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08
Projektledare: Simon Torell Witt, simon.torell.witt@sns.se, 0766-97 69 88

Offentliga utgifter för vård och äldreomsorg ökar snabbt

Den åldrande befolkningen gör att behovet av äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att öka markant de närmaste åren. Verksamheterna utgör tillsammans en stor del av det offentliga åtagandet, och det växande behovet innebär med tiden ett allt större finansieringsproblem. Den snabba urbaniseringen förstärker samtidigt skillnaderna i förutsättningar för storstadsregioner och gles- och landsbygd. Finansieringsproblemets storlek kommer därför att variera betydligt mellan olika delar av landet. Teknikutvecklingen har stor potential att öka vårdens och äldreomsorgens produktivitet, men medför ofta i praktiken att kostnaderna ökar.

Inkomsterna till välfärdssystemet ökar långsammare

Välfärdssystemet finansieras till största delen gemensamt av skatter, men innehåller även inslag av egenavgifter. Eftersom andelen av befolkningen i förvärvsarbetande ålder beräknas minska riskerar välfärdssystemet på sikt bli underfinansierat. Den ökade efterfrågan på välfärdstjänster innebär att en allt större andel av produktionen i ekonomin sker i offentligt finansierade verksamheter, där produktivitetstillväxten ofta är lägre jämfört med i näringslivet.


kommande seminarier

2022.09.20 Framtidens äldreomsorg


Genomförda seminarier

Vad kan Sverige göra i kampen mot antibiotikaresistens? 2022.06.08

Vad kan vården lära av coronakrisen? 2022.04.20

Varför får vi inte mer vård för pengarna? 2022.03.29

Dialogmöte med Olivia Wigzell om en äldreomsorgslag 2021.12.02

Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar 2021.11.12

Vård på lika villkor? 2021.09.02

Temadag om vård och omsorg 2020.06.23

Tillgången på allmänläkare 2021.06.14

Delad data mellan vård och omsorg 2021.02.18


Rapporter

Höga kostnader och låg patientnytta – att värdera insatser i hälso- och sjukvård 2022.03.28

SNS Analys 75. Vad kan förklara regionala skillnader i svensk hälso- och sjukvård? 2021.09.01


Pågående studier

Demonstrera värdet av äldreomsorg utifrån individernas preferenser

I sektorer där marknadens mekanismer inte fungerar eller inte tillåts fungera fullt ut behöver någon form av process upprättas för att ge information om det som ger mest värde. Äldreomsorgen är ett exempel på en sådan sektor där en utveckling med ökade kostnader parallellt med ökade möjligheter till ny utformning eller nytt innehåll (till exempel välfärdsteknik) gör prioritering alltmer angelägen. Rapportens syfte är att utifrån tillgänglig teoretisk och empirisk litteratur analysera och diskutera hur en modell kan utvecklas för att demonstrera värdet av äldreomsorg utifrån individers preferenser. Hur demonstreras värde utifrån individers preferenser inom andra områden, till exempel läkemedel, sjukvård, trafiksäkerhet? Vilka problem och möjligheter finns att demonstrera värde på liknande sätt inom äldreomsorg, vilka evidenskrav kan ställas, vilket perspektiv bör användas och vilka värdeattribut ska ingå? Vilka möjligheter finns att låta betalningsviljan demonstrera värdet av äldreomsorg och hur ser betalningsviljan ut för olika former av äldreomsorg? Rapporten belyser vad som behöver göras för att skapa förutsättningar för att demonstrera värde av äldreomsorg samt för- och nackdelar med en sådan modell.

Författare: Ulf Persson, professor och senior advisor vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och Sara Olofsson, med dr och projektledare vid IHE.

Lansering hösten 2022.

Det obetalda omsorgsarbetet bland medelålders män och kvinnor i Sverige

Det finns en omfattande forskning om hur föräldraskap och omsorg av (små) barn påverkar mäns och kvinnors ekonomiska utfall i det moderna Sverige. Omsorgsarbete är dock inte begränsat till familjebildande åldrar utan återkommer, inte minst för kvinnor. Rapporten fokuserar på hur omsorgsansvar för primärt åldrande föräldrar påverkar arbetsutbud, fritid, sömn och (o)hälsa bland män och kvinnor i åldrarna över 50. Frågor som adresseras är: Hur påverkas tidsanvändning och inkomster av omsorgsansvar för en äldre anhörig? Påverkas kvinnor mer än män? Och hur ser dessa samband ut i länder med andra modeller för anhörigomsorg och en annan orientering mot jämställdhet?

Författare: Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet

Lansering hösten 2022.

Hur har covid-19-pandemin hanterats i äldreboenden?

Covid-19-pandemin har haft stora konsekvenser för äldreboenden, både för boende och personal. Eftersom de äldre personer som bor i äldreboenden i regel är mycket gamla och sjuka utgör de en högriskgrupp för covid-19. Pressen har därför varit stor på personalen. Nu startar en studie som ska belysa personalens erfarenheter av hur covid-19-pandemin hanterats i äldreboenden, för att dra lärdom av det som hänt. I fyra äldreboenden i Stockholmsområdet kommer chefer, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden att intervjuas. Rapporten förväntas belysa vilka förutsättningar som fanns för att hantera pandemin, vilka åtgärder som vidtogs och vilka konsekvenser olika åtgärder fick för personal och boende.

Författare: Sara Erlandsson och Petra Ulmanen, lektorer i socialt arbete, Stockholms universitet, och Sara Wittzell, forskningsassistent.

Lansering vintern 2022–2023.

Digitalisering av hälso- och sjukvården: risker och möjligheter i ett svenskt systemperspektiv

Införandet av ny, digital teknologi i olika former har framförts som en lösning på några av sjukvårdens utmaningar. Rapporten syftar till att, utifrån ekonomisk teori och befintlig empirisk evidens, analysera förutsättningarna för att digital teknologi kan bidra till att svensk hälso- och sjukvård utvecklas i positiv riktning när det gäller effektivitet och jämlikhet. Vilka ekonomiska fördelar, kostnader och osäkerheter kan uppstå när digital teknik införs i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen? Hur fördelas nyttor och risker mellan olika aktörer (patient – vårdgivare – finansiär), och hur kan det i sin tur påverka förutsättningar för och effekter av digitalisering? Rapporten belyser den empiriska evidensen för att digitala vårdmodeller utgör kostnadseffektiva alternativ till de befintliga modellerna, och diskuterar evidensens relevans i den svenska kontexten.

Författare: Björn Ekman, docent i hälsoekonomi, Lunds universitet och Lina Maria Ellegård, forskare i nationalekonomi, Lunds universitet.

Lansering våren 2023.

SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH REGION KRING INSATSER TILL MULTISJUKA ÄLDRE

Till följd av den så kallade kvarboendeprincip som under en längre tid har präglat svensk äldreomsorg bor idag många äldre med stora vård- och omsorgsbehov i eget boende. Många av dessa tillhör gruppen multisjuka. Samverkan kring multisjuka äldre patienter kompliceras i Sverige av att sjukvård och omsorg ges av två olika huvudmän; kommuner och regioner. Till denna uppdelning kommer utmaningen att delar av både sjukvården och omsorgen i Sverige i dag utförs på entreprenad, vilket innebär att ett flertal olika privata företag också kan utföra uppgifter i vården och omsorgen om de äldre.  Den samlande bild som ges av myndigheter såväl som forskare är att samordningen mellan olika aktörer som utför insatser till multisjuka äldre patienter idag ofta fungerar bristfälligt. Syftet med rapporten är att ge överblick över de utmaningar som finns i Sverige idag när det gäller samverkan kring äldre multisjuka patienter som vårdas i hemmet samt hur denna typ av samverkan har studerats inom internationell vetenskaplig forskning. Genom att placera de svenska erfarenheterna och de specifika utmaningar som dokumenterats i vårt land i ett internationellt forskningsperspektiv vill vi bidra till att höja blicken i den svenska debatten och kasta nytt ljus över möjliga lösningar.

Författare: Paula Blomqvist, docent i statsvetenskap, Uppsala universitet och Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, Uppsala universitet.

Lansering våren 2023.

Tillförlitlig styrning och organisering i vård och omsorg: en kritisk diskussion

Begreppet ”tillitsbaserad styrning och ledning” har fått stor spridning och förväntningarna på att detta är ett nytt sätt att styra och leda som kan balansera medborgarnas behov och utförarnas arbetsvillkor på ett bättre sätt än tidigare styrmodeller är stora. I rapporten granskas tillitsbaserad styrning och ledning som fenomen och med hjälp av egen och andras tidigare forskning inom vård- och omsorgsorganisationer visar vi att de lösningar som nu föreslås säkerligen kan lösa vissa problem, men sannolikt också leda till andra. Vi vill vända blicken mot den tillförlitliga organisationen. Genom styr- och ledningsformer som möjliggör för chefer och medarbetare att lyckas väl med sina uppdrag kan offentliga organisationer bygga upp intern tillit och även åtnjuta förtroende från allmänheten. Organisatorisk tillförlitlighet handlar också om kvalitet i processer och att organisationer strävar efter att besitta förmågan att hantera oväntade händelser och kriser.

Författare: Thomas Andersson, professor i företagsekonomi, Högskolan i Skövde; Lisa Björk, doktor i arbetsvetenskap, Västra Götalandsregionen; Björn Brorström, professor emeritus, verksam vid Kommunforskning i Västsverige; Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet; Annika Härenstam, professor emerita, Göteborgs universitet, verksam som forskare vid Stockholms universitet & Stefan Tengblad, professor i Human Resource Management, Göteborgs universitet.

Lansering våren 2023.

FINANSIERINGEN AV FRAMTIDENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH ÄLDREOMSORG – VILKEN BETYDELSE HAR PREVENTION?

Ökade totala och genomsnittliga hälso- och sjukvårdsbehov, till följd av en högre andel äldre i en växande befolkning skapar resursfördelningsproblem. Att genom preventiva åtgärder förebygga framtida sjukvårdsbehov är en delvis förbisedd möjlighet att mildra detta problem. Rapportens syften är att sammanställa tillgänglig evidens avseende effekter av och kostnadseffektivitet för primärpreventiva åtgärder, och att analysera betydelsen av sådana åtgärder i en svensk kontext. Studien behandlar inte alla tänkbara insatser, utan de som i den vetenskapliga litteraturen har visat sig ha bäst effekt, dels avseende hälsa vid fullständig implementering, dels avseende kostnadseffektivitet.

Författare: Kristian Bolin, professor i hälsoekonomi, Göteborgs universitet.

Lansering våren 2024.


Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Astra Zeneca, Attendo, Finansdepartementet, Getinge, Hemfrid, Inspektionen för vård och omsorg, Kommunal, Kry, Min Doktor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pfizer, Praktikertjänst, Region Halland, Region Stockholm, Skandia, Skellefteå kommun, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Täby kommun, Vardaga, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.

Patient- och äldreråd

I patient- och äldrerådet ingår representanter för Funktionsrätt Sverige, Hjärntumörföreningen, Njurförbundet, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Riksförbundet HjärtLung och SPF Seniorerna.