Forskningsrapport | 2006-06-08
Demokratirådets rapport 2006. Mediernas valmakt
2006-06-08 - Demokratirådet 2006 handlar om mediernas roll för valrörelsen och valutgången. Rapporten utkommer i juni, tre månader före valet.
Med många väljare som bestämmer sig sent i valrörelsen och som funderar på att byta parti kan medierna ha stor betydelse för valrörelsen och valutgången. Demokratirådet 2006 undersöker hur medierna påverkar, men också hur medierna påverkas.
Under de närmaste åren står medier, makt och medborgare i centrum för Demokratirådets rapporter. Utgångspunkten är att demokratins grundläggande krav på fri åsiktsbildning endast kan förverkligas med självständiga och ansvarstagande medier.
Ladda ner: dr_2006_rapport.pdf
Mer från SNS Demokratiråd
Seminarium Demokrati och samhälleSNS Demokratiråd 2026: Klarar riksdagen sitt demokratiska uppdrag?
Hur väl klarar riksdagen av sitt uppdrag att representera folket, effektivt stifta lagar med god kvalitet och kontrollera regeringsmakten? Vilka effekter har...
Seminarium Demokrati och samhälleÄr internationella organisationer ”fit for purpose”?
Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar och epidemier – listan över akuta gränsöverskridande problem är lång. Internationella organisationer som FN, IMF och WHO har...
Forskningsrapport Demokrati och samhälleSNS Democracy Council 2023. Global governance – fit for purpose?
Krig, klimatkris, flyktingströmmar och växande handelshinder kräver ökat samarbete över landsgränser. Till stor del kan det ske inom internationella organisationer som redan...
Seminarium Demokrati och samhälleSNS Demokratiråd 2022: Vägval för starkare lokal demokrati
Kommunerna står inför stora utmaningar, konstaterar fyra forskare i SNS Demokratirådsrapport 2022. Den lokala demokratins dagsform är relativt god, men spelreglerna behöver...
Andra forskningsrapporter inom Demokrati och samhälle
Mänskligt beslutsfattande i tider av kris
Sverige genomför en historisk upprustning av totalförsvaret. Men hur kan den ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Det är en fråga som...
Determinants of Recidivism: How Criminal Justice Interactions and the Post-Release Environment Affect Repeat Offending
Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför.
Företagare och konsumenter mot maffia – lärdomar från Italien
Organiserad brottslighet är ett växande problem för svenska företag. En ny SNS-rapport visar att vi kan dra värdefulla lärdomar från arbetet mot maffian i Italien. Där har de "tre benen" – politisk vilja, adekvata lagar samt ett engagemang från civilsamhälle varit centralt för att framgångsrikt kunna motverka maffian, skriver statsvetaren Carina Gunnarson.
Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet?
I den här rapporten belyser Mikael Priks effekten av polisinsatser och övervakningskameror på brottslighet, två områden som det satsats mycket på de...