De svenska institutionerna har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Den svenska förvaltningsmodellen utmanas i dag av kriminella aktörer och myndigheter beskriver den organiserade brottsligheten som systemhotande.
Rapporten ger en kunskapsöversikt över hur organiserad brottslighet påverkar eller kan tänkas påverka myndigheter.
De frågor som rapporten belyser är:
- Vilka olika typologier finns för relationen mellan organiserad brottslighet och stat?
- Vilka institutionella och kontextuella faktorer gör förvaltningen på lokal nivå i Sverige sårbar?
- Vilka metoder använder organiserad brottslighet för att påverka förvaltning och politik?
- Vilka branscher och områden på lokal nivå är särskilt sårbara för påverkan?
I rapporten diskuteras olika typologier för relationen mellan organiserad brottslighet och staten (Figur 1).
Rapportens resultat
- Förmågan att påverka förvaltning och politik varierar mellan olika kriminella grupper beroende på gruppernas organisation, ledarskap, nätverk och förmågor.
- Relationen mellan organiserad brottslighet och stat varierar mellan olika grupper och över tid; från oberoende till samarbete och infiltration. Relationen påverkas både av den organiserade brottslighetens kapacitet och statens agerande mot kriminaliteten.
- Påtryckningar på staten kan se ut på olika sätt, från osynliga påverkansformer till mer eller mindre öppna former av hot och våld.
- Den lokala nivån i Sverige är sårbar. Stora välfärdsresurser fördelas på lokal nivå, mediebevakningen kan vara mindre omfattande och kontrollmekanismerna svagare än på nationell nivå. Det finns också en social och geografisk närhet mellan tjänstemän och medborgare som kan utnyttjas.
- Flera branscher och verksamhetsområden på kommunal nivå är utsatta: välfärd, folkbokföring, upphandlingar, föreningsverksamhet, byggbransch, markanvisningar, avfallsbransch, för att nämna några.
Rapportens slutsatser och rekommendationer
Politik
Erfarenheterna har visat att öppenheten kan utnyttjas av kriminella aktörer för att dra nytta de svenska välfärdssystemen. Hur avvägningen mellan öppenhet och tillit ska avvägas mot ökade kontroller har avgörande konsekvenser för förvaltningens organisation och medborgarnas tillgänglighet till service och ersättningar. Det är politiker som ska tydliggöra hur tjänstemän ska prioritera mellan olika mål.
Några politiska målkonflikter är:
- Kontroll av klienter kontra hjälp till klienter.
- Kontroll kontra snabb handläggning till medborgarna.
- Kostnader for kontroller.
- Samverkan mellan myndigheter kontra sekretess.
- Kontroll av medarbetare kontra tillit till medarbetare.
Kommuner och myndigheter
Politiker och chefer har ett särskilt ansvar att leda arbetet mot organiserad
brottslighet. Här följer deras ansvar och förslag på ändrade arbetsrutiner.
- Uppmärksamma och synliggör problem genom att skapa rutiner så att olika former av hot eller påtryckningar dokumenteras på ett systematiskt sätt.
- Bryt eventuella tystnadskulturer genom att skapa möjligheter för anställda att diskutera problemen med kolleger och
- Ge stöd till anställda som rapporterar om oegentligheter.
- Skydda gräsrotsbyråkraternas integritet. Lyft beslut från den enskilda tjänstepersonen till respektive nämnd i känsliga ärenden.
- Dela på ansvaret för enskilda beslut. Låt två tjänstepersoner fatta beslut i stället för en i ärenden där det finns stor risk för påverkan.
- Gör oannonserade hembesök och oannonserade arbetsplatsinspektioner.
- Träna tjänstepersoner på olika situationer som kan uppstå i mötet med så kallade klienter.
Forskning
Det saknas forskning om hur och varför den svenska förvaltningen påverkas av organiserad brottslighet. Till exempel är det hittills outforskat om och hur kriminella aktörer påverkar politiken på olika nivåer i Sverige samt hur regionerna påverkas.
Tre områden som skulle förtjäna mer forskning är:
- Är vissa förvaltningsmodeller eller branscher mer sårbara/mer resistenta än andra? Vad beror eventuella skillnader i så fall på?
- Hur kan effektiva kontrollinstrument utformas för att minska möjligheterna till påverkan? Vilka arbetsmetoder behöver införas?
- Hur påverkas sårbarheten av faktorer i den samhälleliga kontexten? Vilken relation finns mellan den organiserade brottsligheten och allmänhet (motstånd, acceptans, samarbete, stöd)?
Författare
Carina Gunnarson är affilierad forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och till vardags verksam som forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.