Brottslighet och samhälle

Brottsligheten är en av vår tids största samhällsutmaningar. För att möta den krävs kunskap om hur olika typer av brottslighet utvecklas och vilka åtgärder som gör skillnad. Projektet fokuserar på organiserad brottslighet, som är ett växande hot som omfattar otillbörlig påverkan, infiltration, korruption, hot och våld. Den drabbar både medborgare, företag, politiker och tjänstemän.

Det här är en fortsättning på den tidigare forskningsprogrammet Brottslighet och samhälle 2022-2024.

Projektet undersöker bland annat: 

• Hur de kriminella samarbetena ser ut och förändras över tid 
• Hur den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin utvecklas i Sverige 
• Hur samhället kan försvåra och motverka brott mot välfärdssystemen 
• Hur vi kan förebygga och förhindra att unga dras in i kriminalitet 

Intervjuer med referensgruppsmedlemmar

• 

  ”Detta projekt ligger väldigt nära vårt uppdrag att upptäcka och förhindra välfärdsbrott och andra felaktiga utbetalningar”

  Gabriella Bremberg, Avdelningschef för dataanalys och granskning, Utbetalningsmyndigheten.

  Läs intervjun

• 

  ”Här samlas kompetens och erfarenheter brett från offentlig sektor och näringslivet”

  Sara Persson, brottsförebyggande specialist, Ekobrottsmyndigheten.

  Läs intervjun

• 

  ”De frågor som projektet tar upp står högt upp på vår agenda”

  Gabriella Nässén, avdelningschef för Brottsförebyggande och trygghet vid Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.

  Läs intervjun

Utgångspunkter

Organiserad brottslighet innefattar sådant som otillbörlig påverkan, infiltration, korruption och våldsanvändning. Och den drabbar såväl vanliga medborgare som politiker, tjänstemän i offentlig förvaltning och företagare. Drivkraften bakom brottsligheten är ofta ekonomisk vinning. Brottsvinsterna som genereras återinvesteras sedan i fortsatt brottslighet. Aktörerna inom organiserad brottslighet skapar och underhåller illegala marknader, men söker sig också till – och utnyttjar – sårbarheter i olika legala system och hos enskilda personer.

Brottslighetens marknader

I det här projektet tas ett brett grepp om olika marknader där kriminella etablerar sig. Historiskt har narkotikamarknaden fått stor uppmärksamhet i kriminalpolitiken och av brottsbekämpande myndigheter. Nya data visar att andra marknader kan vara väl så lukrativa för organiserad brottslighet. Exempelvis har bedrägerier riktade mot privatpersoner, företag och välfärdssystem ökat kraftigt. Arbetslivskriminalitet och illegal avfallshantering har också uppmärksammats allt mer. Brottsligheten medför också minskade skatteintäkter och en orättvis konkurrens med seriösa företag.

För att de illegala vinsterna ska kunna användas i legal verksamhet behöver de tvättas. Att komma åt penningtvätten blir alltså även det centralt för att slå mot de kriminellas ekonomi.

Samhällets respons

Utvecklingen ställer krav på brottsförebyggande och brottsbekämpande myndigheter att utveckla sina verktyg och metoder. Fler och nya myndigheter inkluderas i arbetet mot organiserad brottslighet och för att stoppa den kriminella ekonomin. Kommunerna har fått ett nytt lagstadgat brottsförebyggande ansvar. Även näringslivet och civilsamhällets roll uppmärksammas allt mer.

Internationella lärdomar

Brottsligheten tar inte hänsyn till geografiska gränser vilket gör det än viktigare att brottsförebyggande och brottsbekämpande aktörer arbetar gränsöverskridande. Internationellt samarbete blir allt viktigare, både bilateralt och multilateralt.

EU har antagit en rad prioriteringar för att bekämpa grov och organiserad brottslighet, såsom narkotikahandel, smuggling, penningtvätt och cyberbrott.  Projektet kommer lyfta exempel på hur EU och medlemsländerna bemöter de allt mer välorganiserade kriminella nätverken.

Ny kunskap

Brottsligheten förändras i takt med att samhället förändras. Förändringarna medför ett behov av ny kunskap och kartläggningar av nya mönster. Samtidigt är det viktigt att se helheten och att placera in olika brottstyper och brottsupplägg i ett större sammanhang. I projektet medverkar forskare från olika discipliner och länder. Referensgruppen som knyts till projektet är en viktig del av arbetet genom att stötta forskarna med erfarenheter från sina olika områden.

Hanna Jarl från Kriminalvården är ordförande i forskningsprojektets referensgrupp. Du hittar hela referensgruppslistan längre ner på sidan.

Pågående studier

Lärdomar från Storbritannien: experiment om förebyggande insatser mot bedrägerier

Bedrägerier kan orsaka stor ekonomisk skada för de drabbade och leder till omfattande samhällskostnader. I denna rapport mäts effekten av två olika förebyggande insatser mot bedrägerier riktade mot hushåll. Personer i områden med hög risk för bedrägerier får antingen personlig information eller skriftlig information som syftar till att minska antalet bedrägerier. Rapporten bidrar med kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga bedrägerier.

Författare: Tom Kirchmaier, professor och föreståndare för forskningsgruppen för polisarbete och brott vid London School of Economics.

Lansering: våren 2026

Den organiserade brottsligheten i den legala ekonomin: en sammanställning av forskningsläget

Ekonomisk brottslighet har visat sig särskilt attraktiv för kriminella nätverk sett till dess relativt höga avkastning och låga risk. Denna rapport undersöker hur organiserad brottslighet verkar inom den legala ekonomin, exempelvis genom välfärdsbrott, företagsanvändning och samarbeten med möjliggörare. Genom att sammanställa och analysera tidigare forskning bidrar rapporten till en sammanhållen bild av forskningsläget och till utvecklingen av policyåtgärder.

Författare: Alberto Chrysoulakis, doktor och lektor vid institutionen för kriminologi, Malmö universitet.

Lansering: våren 2027

Offentlig upphandling som brottsplats: Strukturer, drivkrafter och motåtgärder mot ekonomisk brottslighet

Korruption i offentlig upphandling kan leda till att samhällets resurser slösas bort, att tilliten till institutioner och demokratin undermineras samt skada rättvis konkurrens. I rapporten beskriver forskarna var och hur korruption uppstår i offentlig upphandling och belyser dess konsekvenser. Rapporten antar en nationalekonomisk och rättsvetenskaplig ansats och bidrar med en empirisk analys av mediauppmärksammade fall samt intervjuer med relevanta aktörer. Utifrån slutsatserna föreslår forskarna åtgärder som kan förebygga och upptäcka oegentligheter.

Författare: Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet och Tom Madell, professor vid juridiska institutionen, Umeå universitet.

Lansering: hösten 2027

Nätverk: En social nätverksanalys av svenska organiserade kriminella grupper

Trots att kriminella gruppers strukturer och sociala nätverk har studerats internationellt är evidensen från den svenska kontexten bristfällig. Genom att använda data från domstolsfall där de krypterade chattarna Anom, Sky ECC och EncroChat använts i samband med brott analyserar forskarna hur de sociala nätverken ser ut i svenska kriminella gäng. Rapporten bidrar till en ökad förståelse för hur organiserad brottslighet möjliggörs av kriminella gruppers strukturer.

Författare: Kim Moeller, professor vid institutionen för kriminologi, Malmö universitet och Sebastian Näsström, doktorand vid institutionen för kriminologi, Malmö universitet

Lansering: våren 2027

Vänner, nätverk och brott: nya forskningsresultat från Sverige

Hur påverkar personers kontaktnät deras benägenhet att begå brott eller rekryteras till brottslighet? I denna rapport undersöks kamrateffekternas betydelse för individens brottsbenägenhet. Rapporten går igenom tidigare forskning på området och presenterar nya empiriska resultat från Sverige. Med hjälp av administrativa data utvärderar rapporten hur effektiva befintliga insatser är för att minska brottslighet.

Författare: Magdalena Dominguez, senior forskare vid institutet för studier av offentlig ekonomi (IFS), London

Lansering: hösten 2027

Risker och sårbarheter på marknaden för verksamhetsavfall

Illegal avfallshantering är ett växande problem som medför betydande kostnader för samhället och innebär allvarliga risker för både miljön och människors hälsa. Denna rapport syftar till att analysera de ekonomiska och institutionella faktorer som möjliggör illegal avfallshantering på marknaden för verksamhetsavfall samt att presentera konkreta policyförslag för att motverka detta problem. Genom intervjuer, kvantitativ analys och en fallstudie av fallet Think Pink identifieras marknadens sårbarheter, kryphål och incitamentsstrukturer. Resultatet belyser hur marknadsmisslyckanden och bristande kontroll bidrar till problemet, samtidigt som potentiella lösningar diskuteras.

Författare: Emanuel Wittberg, postdoktor vid Institutet för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet

Lansering: 2027.