Koldioxidläckage eller konkurrensfördel? Om balansgången mellan industri- och klimatpolitik

Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2045, enligt ett riksdagsbeslut. För att uppnå detta kan priset på att släppa ut växthusgaser behöva höjas. Då ökar dock risken för att industriproduktion flyttas till länder där det är billigare att göra utsläpp. Den effekten kallas för koldioxidläckage och kan göra ett enskilt lands klimatpolitik verkningslös. I rapporten Koldioxidläckage eller konkurrensfördel? Om balansgången mellan industri- och klimatpolitik granskar nationalekonomerna Shon Ferguson, Rikard Forslid och Mark Sanctuary hur stor denna läckagerisk är för Sverige.

»I dagsläget är risken liten för att svensk klimatpolitik ska leda till koldioxidläckage. Men eftersom priset på utsläpp har ökat kraftigt på senare tid, så kan läckage bli ett problem framöver. Vi ser till exempel känslighet för koldioxidavgifter inom stål- och pappersindustrin«, säger Shon Ferguson, docent vid Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

I rapporten rekommenderas en kombination av skatter och subventioner för att undvika koldoxidläckage i framtiden. Forskarna pekar också på en  svensk konkurrensfördel när det blir dyrare att göra utsläpp: Sverige har god tillgång till ren och relativt billig el. För klimatet har det liten betydelse om den rena elen exporteras eller inte. Men för Sverige är det antagligen bättre att den förbrukas inom landet – förutsatt att den används rätt, resonerar forskarna.

»Den rena elen bör användas i branscher där det överförs kunskap och teknik mellan individer och företag, annars kan den lika gärna exporteras. Ur nationellt perspekiv är det därför svårt att motivera den nuvarande skatterabatten på el till serverhallar och så kallade bitcoingruvor«, säger Rikard Forslid, professor i nationalekonomi vid Stockolms universitet.

I rapporten ifrågasätts även att alla biobränslen är befriade från koldoxidskatt eftersom de ses som förnybara.

»Träflis från gran och fur är förnybart på 70–120 års sikt. Det är lång tid i förhållande till den pågående globala uppvärmningen. För att inte tala om torv som har en förnyelsetid på kanske tusentals år«, säger Mark Sanctuary, forskare vid Svenska Miljöinstitutet, IVL.

om författarna

Shon Ferguson är docent vid Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet och affilierad forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN.

Rikard Forslid är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Mark Sanctuary är forskare vid Svenska Miljöinstitutet, IVL.