Framtidens energisystem

Forskningsprojektet Framtidens energisystem har belyst hur Sveriges energisystem bör utformas för att möta de krav som klimatmålen ställer och samtidigt ge en trygg energiförsörjning.

Projektet startade 2021 och avslutades i mars 2024. Inom ramen för projektet har vi givit ut flera rapporter och hållit en mängd seminarier som belyser olika aspekter av energiomställningen. Nedan kan du läsa om lärdomarna från projektet, ladda ned rapporterna och se eller lyssna på inspelningarna från seminarierna.

Upplägg och resultat

Elva välmeriterade svenska och internationella forskare i nationalekonomi, företagsekonomi, industriell organisation, data- och systemvetenskap samt statsvetenskap har skrivit rapporter för projektet. Ytterligare åtta forskare har varit vetenskapliga granskare av rapporterna. Projektet har utmynnat i åtta rapporter samt 15 seminarier och workshops.

Forskarnas frihet och SNS oberoende

Rapportförfattarna ansvarar själva för analys, resultat och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Referensgruppen som följt projektet ansvarar inte på något sätt för rapporternas innehåll och tar heller inte ställning till dess analys, slutsatser och förslag.

Några av lärdomarna från projektet

1. Integration och samarbete för en effektiv energiförsörjning. Ensam är inte stark när det handlar om energiförsörjning. Integration både nationellt och internationellt är nödvändig för att dra nytta av synergier, minska kostnader och uppnå klimatmål. För att möta nuvarande och framtida utmaningar bör även riskhantering i större utsträckning än vad som görs i dag integreras i systemet.
2. Teknologi- och marknadsanpassning för framtidens behov. Energisystemet och marknaden behöver moderniseras för att spegla dagens och framtidens behov. Detta kräver en teknikneutral marknad där olika teknologier samverkar effektivt.
3. Effektiv samordning och reglering. En väl genomtänkt reglering och samordning mellan såväl ansvariga aktörer som energikällor är avgörande för en robust energiinfrastruktur. Reglering bör balansera nödvändiga investeringar med rimliga priser för konsumenter.
4. Balans mellan nationella och internationella intressen. Sverige har historiskt haft en konkurrensfördel tack vare relativt ren och billig el. Samtidigt väntas efterfrågan på el öka och elsystemet blir alltmer sammankopplat med övriga kontinenten. För ett välfungerande och konkurrenskraftigt elsystem behövs en balans mellan nationella och internationella intressen.