Framträdande kvinnliga politiker utsätts för mer hat och hot än sina manliga kollegor. Följden blir att kvinnor tystas i debatten, skriver forskaren Sandra Håkansson i en ny SNS-rapport.
Nästan var tredje svensk politiker utsätts årligen för hot, trakasserier och skrämseltaktiker. Problemet är störst bland folkvalda på framträdande poster och värst drabbas kvinnor i ledande roller. Det visar Sandra Håkansson i SNS-rapporten Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker.
»Min forskning visar att skillnaderna mellan könen inte kan förklaras av att kvinnorna och männen företräder olika partier eller driver olika frågor. Mycket tyder på att det är förövarnas sexistiska attityder som gör att kvinnliga politiker är mer utsatta än manliga«, säger Sandra Håkansson, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Cirka 70 procent av de kvinnliga kommunstyrelseordförandena utsätts för hat och hot varje år och enligt rapporten blir könsskillnaderna större ju högre upp i hierarkin politikerna finns. Samtidigt får kvinnliga riksdagsledamöter i betydligt högre grad än sina manliga kollegor grova, kränkande kommentarer som saknar koppling till deras politiska uppdrag.
»De här könsdimensionerna i angreppen leder till att kvinnliga politiker oftare än manliga undviker att synas eller uttala sig i vissa ämnen. Det går ut över jämställdheten på flera sätt, bland annat genom att det riskerar att påverka den politiska debatten. Frågor som är särskilt angelägna för kvinnor kan få mindre uppmärksamhet«, säger Sandra Håkansson.
I rapporten efterlyser hon åtgärder för att hindra hot och hat från att störa den demokratiska representationen. Säkerhetsarbete kan spela en betydande roll för den politiska jämställdheten, framhåller Håkansson. Politikerna kan behöva mer stöd i hanteringen av sociala medier och andra arenor där hot och trakasserier är vanliga. Dessutom kan partierna behöva bli mer medvetna om hur utsattheten skiljer sig åt mellan kvinnor och män, liksom om hur vissa frågor kan vara särskilt påfrestande för deras företrädare att driva.
»Det handlar om långt mer än obehag för enskilda personer. I praktiken åtnjuter kvinnor och män inte likvärdiga förutsättningar för att utöva politiska uppdrag i Sverige i dag. Det går emot våra demokratiska jämlikhetsprinciper«, säger Sandra Håkansson.
OM FÖRFATTAREN
Sandra Håkansson är doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet.