Under den senaste tio åren har andelen utrikes födda elever i årskurs 9 fördubblats från 6 till 13 procent. Det är en rekordstor ökning. Hans Grönqvist och Susan Niknami har kartlagt och analyserat skillnaderna i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever i grundskolan och gymnasiet under perioden 1990–2017.
Gapet i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever har växt under den här perioden. Studieresultat hos inrikes födda elever har förbättrats något, men framför allt presterar utrikes födda elever sämre än tidigare. Andelen utrikes födda elever som får gymnasiebehörighet har också minskat kraftigt.
– Skillnaderna i studieresultat beror i hög utsträckning på föräldrarnas socioekonomiska situation och bostadsområde. Även vilken ålder man har när man kommer till Sverige spelar roll, säger Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi.
Medelåldern hos invandrade barn har varierat kraftigt och pendlat mellan 7 och 10 år. Men även då åldern vid invandring var som lägst kvarstod stora skillnader i studieresultat. För elever som har invandrat före 7 års ålder syns en positiv utveckling av medelbetygen över tid, medan elever som är äldre när de kommer till Sverige uppvisar en negativ trend.
– Äldre elever har inte hunnit vara i det svenska skolsystemet särskilt länge. Ett sätt att försöka kompensera för det är att återinföra ämnesbetyg på gymnasiet. Då skulle man få ett slutbetyg sista året på gymnasiet, istället för betyg i enskilda kurser som idag. Det ger eleverna tid att komma i kapp, säger Hans Grönqvist.
För att minska studiegapet rekommenderar författarna också breda satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik för utrikes födda vuxna och tidiga insatser för utrikes födda elever under grundskoletiden. Förslag för att minska skolsegregationen bedöms däremot inte vara det bästa för att minska studiegapet, eftersom skolsegregation förklarar relativt lite av de ökade skillnaderna, enligt studien.
Fakta om studien
Datamaterialet som studien bygger på täcker samtliga 3,2 miljoner elever som har gått ut grundskolan sedan 1988. Med hjälp av datamaterialet är det möjligt att följa elever från grundskolan till gymnasieskolan. Författarna har bland annat kunnat undersöka skillnader i medelbetyg, gymnasiebehörighet, val av studieprogram till gymnasiet samt avslutad gymnasieexamen.
Som jämförelse är det statistiska underlaget och utfallsmåtten i den senaste PISA-undersökningen betydligt mindre omfattande. PISA analyserar resultaten från 5 500 elever och fokuserar på tre ämnen som utfallsmått.
Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.