Kostnaderna för Sveriges hälso- och sjukvård ökade 2011–2019 med 134 miljarder kronor i fasta priser. Nu uppgår de till motsvarande 11 procent av BNP och ännu mer lär det bli.
Så hur ska framtidens hälso- och sjukvård finansieras? Den frågan blir alltmer brännande i takt med att nya mediciner och behandlingar införs inom hälso- och sjukvården. De flesta av dem är bra, men långtifrån alla, konstaterar Mikael Svensson i SNS-rapporten Höga kostnader och låg patientnytta ‒ att värdera insatser i hälso- och sjukvård.
»Det finns en tendens till övertro på nya möjligheter. Ibland introduceras nya och väldigt dyra läkemedel trots att det är oklart hur stor nytta de gör för patienterna. Det leder inte bara till ineffektiva behandlingar, utan också till att andra, effektivare alternativ väljs bort av ekonomiska skäl«, säger Mikael Svensson, hälsoekonom vid Göteborgs universitet.
Rapporten fokuserar på läkemedel, kirurgi och medicinsk teknik och tar upp flera fall då nya behandlingar har införts trots bristande bevis på att de är bra. Det handlar om alltifrån cancerbehandlingar till operationer som rutinmässigt genomförs även om forskningen har visat att de gör liten eller ingen nytta för patienterna. Till exempel läggs över 100 miljoner kronor om året i Sverige på operationer mot så kallad fönstertittarsjuka, smärta i benen som beror på åderförkalkning, trots att sådana ingrepp enligt en stor studie har begränsad effekt. Åtgärder av det slaget kan rent av vara skadliga i ett större perspektiv.
»Beslutsfattare inom myndigheter och sjukvårdsregioner vill naturligtvis väl, men resurserna är begränsade. Därför duger det inte att satsa på sådant som på det hela taget ger mindre nytta för pengarna. Då försämras folkhälsan i stället för att förbättras«, påpekar Mikael Svensson.
För att förebygga sådana problem anser han att hälso- och sjukvården behöver stärkas som kunskapsorganisation. Ett sätt skulle kunna vara att ge vårdpersonal större möjlighet att bedriva forskning parallellt med kliniskt arbete.
Socialstyrelsen borde också arbeta mer med så kallade icke-göra-listor som ger vägledning kring vilka alternativ som bör gallras ut inom vården, anser Svensson. Dessutom ser han skäl att ändra det gränsvärde som brukar användas vid beräkningar av vilka insatser som ger god effekt för patienter till rimliga kostnader för samhället.
Höga kostnader och låg patientnytta ‒ att värdera insatser i hälso- och sjukvård ges ut inom ramen för SNS projekt Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering. Den undersöker om dagens rutiner för att införa nya insatser är tillräckliga för att värna både patienterna och samhällsekonomin. Fallbeskrivningarna kommer från läkemedelsområdet samt kirurgi och medicinteknik.
Mikael Svensson är professor i tillämpad hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Ladda ner rapporten Höga kostnader och låg patientnytta ‒ att värdera insatser i hälso- och sjukvård.
Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.