I dag spenderas motsvarande 11 procent av Sveriges BNP på hälso- och sjukvård och kostnaderna har ökat över tid både i kronor och som andel av vår totala samhällsekonomi. Trots detta rapporteras återkommande om köer, resursbrist och svårigheter att finansiera nya behandlingar. Prioriteringsfrågor blir därför allt viktigare. Rapporten undersöker därför om dagens processer för prioritering i hälso- och sjukvården säkerställer att det som införs ger verklig patientnytta till en rimlig kostnadseffektivitet. Rapporten belyser att det i alltför många fall introduceras nya insatser till höga kostnader men utan tillräcklig patientnytta.
Rapportens resultat och slutsatser
- Vid ordnat införande av nya insatser i hälso- och sjukvården ska prioriteringar ske utifrån den etiska plattformens tre principer: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen, och kostnadseffektivitetsprincipen.
- För att kunna göra prioriteringar utifrån den etiska plattformen krävs evidensbaserad kunskap om olika insatsers kostnader och nytta för patienterna. I många fall saknas sådan kunskap när nya insatser implementeras i hälso- och sjukvården.
- I Sverige och internationellt har vetenskaplig litteratur visat att stora resurser spenderas på insatser med ingen eller mycket låg patientnytta. Rapporten ger exempel på detta för läkemedelsbehandlingar, kirurgi och medicinteknik.
- Det finns många förklaringar till att kostsamma insatser med låg eller ingen patientnytta införs och utförs i hälso- och sjukvården. En förklaring är att beslutsfattare och vårdprofessionen regelbundet gör alltför optimistiska antaganden om insatsers nytta utifrån osäkra och otillräckliga underlag. Kraven på uppvisad evidens för patientnytta och kostnadseffektivitet har också sänkts över tid inom flera områden.
Rapportens rekommendationer
- Ställ striktare evidens- och uppföljningskrav vid ordnat införande: insatser ska inte implementeras om det saknas väldokumenterad evidens eller beprövad erfarenhet som styrker att det tydligt gynnar patienter och är rimligt kostnadseffektivt.
- Utöka arbetet med icke-göra-listor: Socialstyrelsens dokumentation av sådant som bör utmönstras helt ur hälso- och sjukvården eller inte göras rutinmässigt (icke-göra-listor) bör utvecklas och kopplas till öppna jämförelser så att det blir möjligt att följa hur ofta sådana åtgärder utförs på region- och sjukhusnivå. Det kan bidra till en omställning mot att sjukvård med lågt eller inget värde prioriteras ned.
- Revidera gränsen för kostnadseffektivitet: kostnaden för varje vunnet friskt levnadsår med en ny insats används ofta som indikator för dess kostnadseffektivitet. Men var gränsen ska dras och hur det påverkar hälso- och sjukvårdens totala kostnadseffektivitet vet vi närmast ingenting om. Det måste ställas krav på en kostnadseffektivitet som gör att nya behandlingar som introduceras inte tränger undan existerande behandlingar som faktiskt ger mer nytta för vårdens begränsade budget.
- Stärk hälso- och sjukvården som kunskapsorganisation: en stark kunskapsorganisation är en förutsättning för att säkerställa att prioritering av hälso- och sjukvårdens resurser går till insatser för dem med störst behov och som ger mest patientnytta. Förbättra förutsättningarna och stärk incitamenten för forskande vårdpersonal och höj kraven på metodträning på forskarutbildningen i medicin och hälsovetenskap för att öka medvetenheten om evidensbedömning och studiekvalitet.
Författare
Mikael Svensson, professor i tillämpad hälsoekonomi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Medialt genomslag
2022.04.10 ”Många vårdinsatser gör inte tillräcklig nytta för patienter – slukar resurser”, Sveriges Radio
2022.04.08 ”Sverige behöver inte kömiljarder utan läkare som säger nej”, Dagens Nyheter
2022.03.30 ”Så läggs miljoner på sjukvård som inte fungerar”, Västerviks-Tidningen
2022.03.29 ”Stora resurser läggs på ineffektiv vård”, Tidningen Näringslivet
2022.03.29 ”Rapport: Vården lägger stora belopp på insatser utan bevisad patientnytta”, Läkartidningen
2022.03.28 ”Stora resurser läggs på ineffektiv vård”, Svenska Dagbladet
Här kan du läsa SNS pressmeddelande om rapporten: Hälsoekonom: Övertro på nya möjligheter inom vården kan skada folkhälsan.