Forskningsrapport | 1998-08-19

Demokratirådets rapport 1998. Demokrati och medborgarskap

1998-08-19 - Att vara medborgare innebär att ha ett antal rättigheter och skyldigheter. Demokratin bygger på tanken att medborgarna själva ska styra sina levnadsförhållanden och samhällsutvecklingen. Rapporten undersöker hur svenskarna själva ser på medborgarskapets möjligheter och förpliktelser samt vad som händer när de själva försöker att utöva inflytande inom olika områden.

Årets rapport från SNS Demokratiråd gör jämförelser med maktutredningen och drar slutsatser om vad som har hänt med svenskarnas makt och vanmakt.

SNS Demokratiråd 1998: Olof Petersson, Jörgen Hermansson, Jan Teorell och Anders Westholm, statsvetare vid Uppsala universitet och Michele Micheletti, statsvetare vid Stockholms universitet.

Seminarium Demokrati och samhälle
Är internationella organisationer ”fit for purpose”?
Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar och epidemier – listan över akuta gränsöverskridande problem är lång. Internationella organisationer som FN, IMF och WHO har...
Forskningsrapport Demokrati och samhälle
SNS Democracy Council 2023. Global governance – fit for purpose?
Krig, klimatkris, flyktingströmmar och växande handelshinder kräver ökat samarbete över landsgränser. Till stor del kan det ske inom internationella organisationer som redan...
Seminarium Demokrati och samhälle
SNS Demokratiråd 2022: Vägval för starkare lokal demokrati
Kommunerna står inför stora utmaningar, konstaterar fyra forskare i SNS Demokratirådsrapport 2022. Den lokala demokratins dagsform är relativt god, men spelreglerna behöver...
Forskningsrapport Demokrati och samhälle
Demokratirådets rapport 2022: Den lokala demokratins vägval
Det måste bli tydligare vem som faktiskt styr kommunerna, menar SNS Demokratiråd 2022, som i rapporten Den lokala demokratins vägval föreslår en...

Mänskligt beslutsfattande i tider av kris
Sverige genomför en historisk upprustning av totalförsvaret. Men hur kan den ske på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt? Det är en fråga som...
Determinants of Recidivism: How Criminal Justice Interactions and the Post-Release Environment Affect Repeat Offending
Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför.
Företagare och konsumenter mot maffia – lärdomar från Italien
Organiserad brottslighet är ett växande problem för svenska företag. En ny SNS-rapport visar att vi kan dra värdefulla lärdomar från arbetet mot maffian i Italien. Där har de "tre benen" – politisk vilja, adekvata lagar samt ett engagemang från civilsamhälle varit centralt för att framgångsrikt kunna motverka maffian, skriver statsvetaren Carina Gunnarson.
Hur påverkar polis och övervakningskameror brottslighet?
I den här rapporten belyser Mikael Priks effekten av polisinsatser och övervakningskameror på brottslighet, två områden som det satsats mycket på de...