Hoppa till innehållet
Forskningsrapport | 2017-06-08

Den allmänna pensionsavgiften och inkomstskatten

Peter Nilsson

Laddar…

Det nuvarande ålderspensionssystemet, som infördes i början av 2000-talet, baseras på att den enskilde individen själv betalar en avgift till sin egen pension. Det är den allmänna pensionsavgiften och den ligger på 7 procent av förvärvsinkomsten. Hur mycket som i praktiken betalas beror dock på inkomstskattesystemets utformning. Med det system av skattereduktion som gäller är kostnaden noll. Avgiften dras helt enkelt av från den inbetalda skatten. Men det gäller inte alla, konstaterar jur. dr Peter Nilsson i en ny forskningsrapport från SNS, ”Den allmänna pensionsavgiften och inkomstskatten”.

En princip i inkomstskattesystemet är att en kostnad för inkomsternas förvärvande (den allmänna pensionsavgiften) ska kunna dras av mot inkomsten, medan skatt betalas på inkomsten (pensionen). Genom systemet med skattereduktion uppstår därför en asymmetri.

I pensionssystemet gäller principen att inkomsten över hela livet ska räknas, men i kombination med inkomstskattesystemet får vissa med lägre inkomst, till exempel sommarjobbande studenter, en extra belastning. Det beror på att de har en inkomst som överstiger gränsen för grundavdraget, men en inkomstskatt som är lägre än skattereduktionen. Så fort grundavdraget passeras tas nämligen den allmänna pensionsavgiften ut från första kronan. Dessutom tillkommer att jobbskatteavdraget görs efter skattereduktionen för allmän pensionsavgift, vilket betyder att de med lägre inkomst inte heller får fullt jobbskatteavdrag.

Att vi inte får göra avdrag för den allmänna pensionsavgiften innebär också bristande neutralitet i relation till den ålderspensionsavgift på 10,21 procent som ingår i arbetsgivaravgifterna och även gentemot tjänstepensionsförsäkringen. I båda fallen får arbetsgivaren göra avdrag mot inkomsten.

Peter Nilsson analyserar skatteeffekterna av att den allmänna pensionsavgiften har förblivit oförändrad samtidigt som inkomstskattesystemet i övrigt har ändrats. Nilsson går igenom olika förslag på hur skevheterna ska kunna lösas. Det han finner mest lämpligt är en växling från skattereduktion till avdrag.

– En växling till avdragsrätt är en förändring som inte omintetgör de grundläggande parametrarna i systemet och samtidigt gör systemet lättare att förstå för den enskilde individen. Denna modell är mer i linje med de ursprungliga utgångspunkterna med ålderspensionssystemet och påverkar inte inbetalningarna till pensionssystemet, säger Peter Nilsson.

Författare

Peter Nilsson, jur. dr, adjungerad professor i skatterätt vid Lunds universitet och skattejurist på LRF Konsult

ISBN 9789186949891
57 sidor
Utgiven 8 juni 2017
Köp boken på Adlibris eller Bokus.

Kategorier

Ämne

Andra forskningsrapporter inom Offentliga finanser

  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Ett skattesystem för Sverige i en global värld

    Sänk skatten på arbete, inför enhetlig moms och rak kapitalbeskattning. Det föreslår nationalekonomen Åsa Hansson i en ny SNS-rapport. Mycket har förändrats sedan den stora skattereformen 1990–91. Om skattesystemet görs om utifrån dagens förutsättningar kan Sverige få högre tillväxt och sysselsättning, menar hon.
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Konjunkturrådets rapport 2022: Offentlig upphandling – i gränslandet mellan ekonomi och juridik

    Ett stort problem med offentlig upphandling är att upphandlarna inte får ta hänsyn till tidigare erfarenheter av leverantörerna när de bedömer anbud....
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    Lokal beskattning och ekonomiska incitament

    Kommuner och regioner har incitament att höja skatterna mer än vad som är optimalt ur samhällets synvinkel, enligt nationalekonomerna Thomas Aronsson och...
  • Forskningsrapport Offentliga finanser

    3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden

    Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.

Missa inget från SNS. Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.