Projektet tar ett helhetsperspektiv på pensionssystemet och tar upp frågor som berör både tjänstepensionen och den allmänna pensionen.
Det svenska pensionssystemet står inför flera stora utmaningar. En åldrande befolkning sätter press uppåt på pensionsåldern. Samtidigt väntas antalet fattigpensionärer öka. Hur kan pensionssystemet som helhet ge både trygghet för individen och rätt incitament till ett längre arbetsliv?
De nya utmaningarna
Både det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemet har genomgått reformer som stärkt sambandet mellan pension och livsinkomst. Reformerna har också inneburit ett ökat inslag av valmöjligheter för individen. De genomförda reformerna till trots står pensionssystemet inför nya utmaningar.
En rad förändringar i omvärlden kommer att påverka pensionssystemets funktionssätt. Den ökade medellivslängden kommer att sätta press nedåt på pensionsnivåerna. Det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionssystemen interagerar med varandra och med skatte- och bidragssystemet i stort. Förändringar i pensionsnivåerna kan därför få konsekvenser långt utanför pensionssystemet. Människor har också blivit alltmer rörliga över landsgränserna. Pensionssystemen kan däremot sägas vara utformade utifrån det underförstådda antagandet att framtida pensionärer i normalfallet har arbetat i Sverige under ett helt yrkesliv.
Frågeställningar
- Ett längre arbetsliv skulle minska pressen på de framtida pensionsnivåerna. Sambandet mellan pensionssystemet och längden på arbetslivet går dock också i den andra riktningen. Pensionssystemet kan påverka längden på arbetslivet. Sambandet mellan arbetslivets längd och pensionssystemen är en viktig fråga att analysera, i båda riktningarna.
- Fler, såväl infödda svenskar som invandrare, kommer att ha arbetat delar av sitt yrkesliv utomlands. Det innebär att den svenska inkomstpensionen blir lägre för dessa individer. I vissa fall, men inte alla, kompenseras det av utländska pensioner. Även personer som av andra skäl under långa perioder stått utanför den svenska arbetsmarknaden får en låg inkomstpension. Finns det skäl att mot bakgrund av det överväga ändringar i pensionssystemet?
- För att vara politiskt stabilt måste pensionssystemet uppfattas som legitimt. Vad krävs för att garantera legitimiteten för pensionssystemet?
Projektledare: Anna Hasselqvist Haglund.
Kontaktpersoner

Forskningsledare, fil. lic
Stefan Sandström arbetar som forskningsledare på SNS. Han har en fil.lic i nationalekonomi från Uppsala universitet.
Stefan Sandström
Rapporter och seminarier
Genomfört och publicerat
Referensgrupp Nya utmaningar för pensionssystemet
Fler forskningsprogram
SNS Klimat
Om hur klimatpolitiken effektivt kan begränsa utsläppen i en snabbt föränderlig omvärld.SNS Konjunkturråd
Varje år analyserar en grupp forskare svensk ekonomi i ett internationellt sammanhang.SNS Demokratiråd
SNS Demokratiråd forskar om demokratins förutsättningar, förhållanden och utveckling.SNS Infra
Om hur infrastruktur prioriteras och finansieras när behoven ökar.Brottslighet och samhälle
Om hur olika typer av brottslighet utvecklas och vilka åtgärder som gör skillnad.Produktivitet, konkurrenskraft och hållbar tillväxt
Om hur Sverige kan skapa hållbar produktivitet och stärka sin konkurrenskraft.SNS Beredskapskommission
Om hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap kan byggas.














