Forskningsrapport | 2020-04-22
Flykting- och anhöriginvandrares väg till arbete
Pernilla Andersson Joona
Det är stora skillnader i etableringskarriärer mellan män och kvinnor bland flykting- och anhöriginvandrare, visar Pernilla Andersson Joona som är docent vid Stockholms universitet. I rapporten undersöker hon bland annat vilka åtgärder nyanlända tar del av under tiden i etableringsprogrammet och hur inträdet på arbetsmarknaden ser ut. Hotell- och restaurangnäringen är den vanligaste branschen för mäns inträde på arbetsmarknaden, men många byter senare och efter omkring tio år i Sverige arbetar en stor andel inom transportsektorn.
»Det här innebär att effekterna av coronakrisen kan försvåra arbetsmarknadsläget i högre grad för nyanlända män. Många har dessutom svag anknytning till arbetsmarknaden samt osäkra anställningar eller är egenföretagare«, säger Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi och verksam vid SOFI, Stockholms universitet.
För kvinnor ser situationen annorlunda ut. Ungefär 20 procent av kvinnorna som har jobb arbetar med öppna sociala insatser, till exempel hemtjänst, dagverksamhet för äldre och personlig assistans. Kvinnor stannar i högre utsträckning än män i den bransch de började jobba i när de kom till Sverige. För både män och kvinnor gäller dock att det främst är de med lägre utbildningsnivå som stannar inom sin instegsbransch.
Skillnaderna mellan män och kvinnor visar sig även under tiden i etableringsprogrammet. Betydligt fler män tar del av de aktiviteter som visat sig innebära högre sannolikhet att få ett jobb, såsom arbetsmarknadsutbildning, praktik eller subventionerad anställning. Kvinnor deltar istället i högre utsträckning i till exempel hälsofrämjande och sociala aktiviteter. Kvinnor senarelägger också ofta också sitt deltagande i etableringsprogrammet, främst beroende på föräldraledighet. Om regeringen vill skynda på integrationen för just kvinnor borde man titta på vad som kan göras för att kvinnor i högre utsträckning ska delta i mer arbetsmarknadsnära aktiviteter.
Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.
Författare
Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi och verksam vid SOFI, Stockholms universitet.
Pernilla Andersson Joona följer med hjälp av registerdata alla personer som har kommit till Sverige som flykting- och anhöriginvandrare och som bosatt sig i en kommun under perioden 2006–2016.
Rapporten bidrar med ny kunskap om hur det går för de senaste årens förhållandvis stora grupper av flykting- och anhöriginvandrare; vilka aktiviteter de deltar i under tiden i etableringsprogrammet, vad som händer efter etableringsprogrammet, när de inträder på arbetsmarknaden och i vilka branscher de får sitt första jobb. I rapporten sammanfattas också resultaten från en studie som jämför hur det går för dem som kommit till Danmark, Norge och Sverige.
Mer från Lärdomar om integration
- Seminarium Migration och integration
God svenska – vägen till arbete?
Hur viktiga är kunskaper i svenska när arbetsgivare rekryterar? Välkommen att lyssna till helt ny forskning om arbetsgivares perspektiv på språkets betydelse... - Forskningsrapport Migration och integration
God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.... - Seminarium Migration och integration
Lärdomar om integration
Hur kan integrationen av nyanlända förbättras i Sverige? Det har varit huvudfrågan i SNS treåriga forskningsprojekt Lärdomar om integration som nu avslutas.... - Seminarium Migration och integration
Validering av nyanländas utbildning och dess betydelse för etableringen på arbetsmarknaden
Vad har utlåtanden om utrikes födda akademikers utbildning för effekt på arbetsmarknadsintegrationen? Och hur värderar arbetsgivare statliga utlåtanden vid rekrytering av nya...
Andra forskningsrapporter inom Migration och integration
God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden....
Föräldraledighet: hinder eller möjlighet för etablering i samhället?
Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet, det visar två forskare i en ny SNS-rapport. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små.Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration
Den statliga arbetsmarknadspolitiken måste samordnas bättre med kommunernas ansvar för nyanländas boende. Det konstaterar tre forskare i en ny SNS-rapport med titeln ”Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration”, som lanseras i dag.Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?
Arbetsgivare fäster inte stor vikt vid tidigare erfarenhet och fullgjord utbildning i svenska för invandrare (sfi) när flyktingar söker enkla jobb. Det visar nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en ny SNS-rapport med titeln ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration”. De visar också att jobb med låga kvalifikationskrav är en väg in på den svenska arbetsmarknaden som är förknippad med varaktig sysselsättning för personer från Afrika och Mellanöstern.