Individen och arbetstiden. Aspekter på ett komplicerat samordningsproblem

I motsats till vad många tror har löneskillnaderna på den svenska arbetsmarknaden inte ökat under det senaste decenniet. Samtidigt kan en minskande del av löneskillnader mellan individer förklaras av formella kvalifikationer, såsom arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå. Det är några av slutsatserna i boken "Lönespridning" (SNS Förlag).

The Nordic experience shows that there is no trade-off between equality and economic development. These models of productive welfare and solidaristic individualism are today challenged due to global pressures and politics of deregulation and cuts in welfare. Inequalities grow. But, in spite of their international dependence, the Nordic countries have been different for a long time, and can be so also in the future. Their “provisional utopias” change as experiences grow.

Vid internationella jämförelser framstår Sverige som ett av världens mest jämställda länder. De flesta kvinnor förvärvsarbetar idag och har en egen inkomst. Särbeskattning, föräldraförsäkring, dagis och pappamånader gör att både kvinnor och män kan förena lönearbete och familjeliv. Hur har vi kommit så här långt? Vad återstår att göra?

Under ett helt liv står en akademiker inför många val som får betydelse för livslönen: vad, var och när studerar man?