Konjunkturrådets rapport 2020. Svensk politik för globalt klimat

Nio forskare från olika discipliner ingår i SNS Konjunkturråd 2020. Forskarna har bred bakgrund inom nationalekonomi, juridik, naturvetenskap och ingenjörsvetenskap. Tillsammans har de skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat, där de fokuserar på hur politiken ska utformas för att bromsa och till slut stoppa klimatförändringarna.

Några av deras viktigaste förslag och rekommendationer:

• Låt kolet stanna i marken. Det är kolet, inte konventionell olja, som är det centrala hotet mot klimatet. Om klimatförändringarna ska hejdas måste Kina bli av med sitt kolberoende. Indien och Afrika kan inte heller följa Kinas kolkraftsbaserade utvecklingsstrategi. Merparten av världens kolreserver måste stanna i marken.
• Inför globalt minimipris på koldioxidutsläpp och slopa fossilsubventioner. Det är två nödvändiga ingredienser i klimatpolitiken som måste diskuteras på FN:s nästa stora klimatkonferens COP26 i Glasgow.
• Gröna subventioner räcker inte för att minska utsläppen. Billig grön energi leder till ökad användning av sådan men inte automatiskt till att fossila bränslen utkonkurreras.
• Bidra till rätt global inriktning. Den svenska klimatpolitiken bör ha som överordnat mål att minska de globala utsläppen.
• Bidra finansiellt till andra länders omställning. Klokt och välavvägt klimatbistånd är både möjligt och önskvärt. Inom ramen för EU:s klimatpolitik finns fungerande sätt att finansera mindre rika medlemsländers utsläppsminskningar. Men eftersom även Sverige måste bli klimatneutralt bör ett ökat klimatbistånd inte minska de svenska klimatambitionerna.
• Klimatklubbar. Sverige bör driva frågan om att det ska vara tillåtet att införa klimattullar mot länder som inte har en acceptabel nivå på utsläppspriset. En modell är så kallade klimatklubbar där länder går ihop och sätter ett enhetligt utsläppspris. Import från länder som inte deltar i klubben beläggs med en tull.
• Fossilfri elexport kan ge betydande minskningar av utsläppen inom EU genom att pressa undan kolkraft där sådan fortfarande används.
• Finansiera insamling och lagring av koldioxid (CCS-teknik) med lagringspeng. Vi kan ta hand om koldioxid motsvarande hälften av Sveriges utsläpp till en kostnad motsvarande det som dras in till staten via koldioxidskatten. Det krävs dock en statlig finansiering som bör utformas som ett bidrag per ton insamlad och säkert lagrad koldioxid:

– Motsvarande runt hälften av Sveriges koldioxidutsläpp kan tas bort om CCS-tekniken införs på de 27 industrianläggningar som släpper ut mest i Sverige. Detta är mer än utsläppen från hela den svenska vägtrafiken. Tekniken fungerar också i resten av världen och Sverige kan här bli ett föregångsland, säger John Hassler, ordförande i SNS Konjunkturråd 2020.

Ett exempel på hur Sverige kan påverka omvärldens klimatåtgärder är det som inom EU har kallats ”The Swedish Proposal”. Sveriges regering och några svenska EU-parlamentariker var avgörande för de förändringar som gjordes EU:s utsläppshandelssystem år 2018:

– Reformeringen av EU:s utsläppshandelssystem har beräknats minska de över tid samlade utsläppen inom EU med bortåt 100 gånger Sveriges årliga utsläpp. Detta är nog Sveriges största klimatpolitiska framgång någonsin, säger John Hassler.

Läs rådets debattartikel på DN Debatt.

SNS Konjunkturråd 2020

John Hassler (ordförande), professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet
Björn Carlén, fil.dr i nationalekonomi, forskare vid enheten Miljöekonomi, Konjunkturinstitutet
Jonas Eliasson, gästprofessor i transportsystem vid Linköpings universitet och nytillträdd tillgänglighetsdirektör vid Trafikverket
Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers tekniska högskola
Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet
Therese Lindahl, fil.dr i nationalekonomi och verksam vid Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi
Jonas Nycander, professor i geofysisk hydrodynamik vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet
Åsa Romson, jur.dr i miljörätt, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tidigare klimat- och miljöminister
Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet

Vad är SNS Konjunkturråd?

SNS tillsätter årligen en grupp forskare som under benämningen SNS Konjunkturråd analyserar hur samhällsekonomin fungerar över tid när det gäller olika centrala frågor. Baserat på slutsatserna lämnar sedan forskarna rekommendationer till politiker, och ibland även till andra beslutsfattare.

SNS Konjunkturråd har funnits sedan 1974 och totalt har drygt hundra forskare medverkat. Genom Konjunkturrådet vill SNS bidra till att samhällsdebatten grundar sig på forskning av hög vetenskaplig kvalitet, och rapporterna brukar få stor uppmärksamhet i medierna.

Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.

Kontakt

John Hassler, ordförande i SNS Konjunkturråd 2020.
Stefan Sandström, forskningsledare SNS, stefan.sandstrom@sns.se, 070-922 73 73