SNS Analys 114. Permanenta avgifter på Öresundsbron – ett hot mot Sveriges infrastrukturplanering?

Regeringen vill låta avgifterna på Öresundsbron kvarstå även efter att bron är avbetalad. Det bryter med svensk praxis och riskerar att underminera den samhällsekonomiska planeringsmodellen för transportinfrastruktur.

Det visar en ny SNS-rapport av Johan Nyström och Jonas Westin, som analyserar effekterna av en fiskal infrastrukturavgift.

Kort sammanfattning

I den senaste infrastrukturpropositionen (prop. 2024/25:28) öppnade regeringen för en ny finansieringsmodell där intäkterna från Öresundsbron ska användas till att finansiera annan infrastruktur i Öresundsregionen – även efter att bron är avbetalad.

Det innebär ett brott mot principen om marginalkostnadsprissättning som används inom svensk transportplanering, som innebär att väganvändare endast ska betala för de samhällsekonomiska merkostnader deras resor orsakar.

Rapporten visar att förslaget utmanar den rådande transportplaneringsmodell och medför risker för snedvridna investeringsbeslut, sämre samhällsekonomisk effektivitet och minskad legitimitet i transportplaneringen.

Viktigaste resultaten

• Ny finansieringsmodell utan samhällsekonomisk analys. Regeringens förslag har inte prövats mot den etablerade modellen för transportplanering.
• Små skillnader i effektivitet mellan avgifts- och skattefinansiering. En överslagsberäkning visar att kostnaden för minskad trafik vid kvarstående broavgift motsvarar kostnaden för att ta in samma belopp via skatter.
• Risk för snedvridna kalkyler. Avgiftsbelagda vägar blir underutnyttjade, vilket påverkar samhällsekonomiska analyser och framtida prioriteringar.
• Fiskala incitament kan styra bort från samhällsekonomi. Om avgifter blir intäktskälla för nya projekt finns risk att beslut styrs av finansiering snarare än nytta.
• Ojämlika effekter och risk för dubbelbetalning. Trafikanter betalar både via skatt och avgift – även för infrastruktur de inte använder.

Forskarnas rekommendationer

• Genomför en samhällsekonomisk analys av förslaget innan dagens avgifter görs permanenta.
• Undvik att bygga in långsiktiga beroenden av avgiftsintäkter i den nationella planeringsmodellen.
• Granska legitimiteten och rättviseaspekterna i att ta ut användaravgifter för redan avbetalad infrastruktur.
• Genomför en fördjupad analys av hur permanenta avgifter påverkar svensk transportplanering och den samhällsekonomiska effektiviteten i transportsystemet.

Det är uppseendeväckande att introducera en ny finansieringsmodell som kan ha långtgående effekter på svensk transportplanering utan en konsekvensberedning, säger Johan Nyström, en av rapportens författare.

Om författarna

Jonas Westin är docent och universitetslektor vid Institutionen för matematik och matematisk statistik samt forskare vid Centrum för regionalvetenskap (CERUM), Umeå universitet.

Johan Nyström är forskare i transportekonomi och affilierad till Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)samt verksam vid Nyfou.

Om forskningsprojektet SNS Infra

Rapporten ingår i forskningsprojektet SNS Infra, som belyser hur Sverige kan rusta sin samhällsviktiga infrastruktur – fysisk såväl som digital – för framtiden.

Projektet fokuserar på hinder och möjligheter för investeringar i transport-, energi-, vatten- och kommunikationssystem, med särskilt fokus på digitalisering, finansiering och samverkan mellan offentliga och privata aktörer.