SNS Infra

Behovet att underhålla, effektivisera och bygga ut såväl digital som fysisk infrastruktur ökar. Viktig infrastruktur har nått sin tekniska livslängd samtidigt som digitaliseringen och demografiska förändringar medför att infrastruktur behöver uppgraderas och anpassas. Kriget i Europa, utfasningen av fossila bränslen och klimatanpassning kräver dessutom att våra infrastruktursystem byggs om och görs mer motståndskraftiga.

SNS Infra undersöker bland annat:

• Hur kan styrning och ledning samordnas?
• Hur prioriteras och finansieras infrastruktur?
• Hur kan systemens drift och säkerhet organiseras?
• Hur ser risk- och ansvarsfördelning ut mellan offentliga och privata aktörer vid större infrastrukturprojekt?

Niklas Ekvall, vd för Fjärde AP-fonden, är ordförande i forskningsprojektets referensgrupp. Du hittar hela referensgruppslistan längre ner på sidan.

Utgångspunkter

Ökat behov av investeringar och krav på högre säkerhet

En stor del av Sveriges transport-, energi- och vatteninfrastruktur uppfördes under 1950–1970-talen och har i dag nått slutet på sin tekniska livslängd. Mycket tyder också på att nödvändiga underhållsinvesteringar inte gjorts i tillräckligt stor utsträckning. Samtidigt leder samhällsförändringar, såsom utfasningen av fossila bränslen, digitaliseringen och Sveriges Natomedlemskap, till krav på nyinvesteringar i både fysisk och digital infrastruktur.

Utbyggnaden av den digitala infrastrukturen och sammankopplingen mellan fysiska och digitala system har potentialen att öka deras effektivitet.  Höghastighetsnätverk (5G, 6G) kan förbättra möjligheten till monitorering, insamlande av data och kontinuerlig analys med olika AI-verktyg. Den teknologiska utvecklingen innebär samtidigt sårbarheter för sådant som cyberattacker. Utvecklingen ställer därför krav på gedigna säkerhetsanalyser och en balans i avvägningen mellan effektivitet och resiliens i systemen.

Marknads- och regleringsmisslyckanden hindrar utvecklingen

Flera typer av infrastruktur har egenskapen att de kan nyttjas av många personer utan att det sker på bekostnad av andras möjligheter att nyttja dem. Den offentliga sektorn finansierar ofta denna typ av kollektiva nyttigheter. I annat fall skulle det bli för lite investeringar i dessa varor, eftersom det lätt kan uppstå ”friåkarproblem”, där individer drar nytta av infrastrukturen utan att bidra till dess finansiering, vilket kan leda till otillräckliga investeringar. Det finns samtidigt välkända utmaningar för det politiska systemet som riskerar medföra underfinansiering av sådant som inte är direkt märkbart för väljarna, som underhåll, eller projekt där vinsterna uppstår långt fram i tiden.

Infrastruktur är också förknippat med samhälleliga nyttor eller onyttor som inte avspeglas i kostnaden. Den typiska lösningen på detta problem är att staten reglerar dessa så kallade marknadsmisslyckanden med subventionering, beskattning eller förbud. Men om politiken inte efterfrågar relevant beslutsunderlag eller bortser från framtagna konsekvensanalyser, kan man i stället tala om regleringsmisslyckanden. Även detta kan leda till feldimensionerad infrastruktur samt bristande underhåll av och hushållning med befintliga system.

Infrastrukturprojekt är komplexa till sin natur. De är omfattande och kräver ofta ett samarbete mellan flera olika aktörer. Om det finns koordinationsproblem eller oklarheter om ansvar och mandat mellan privata och offentliga aktörer, mellan olika politiska beslutsnivåer, eller horisontellt mellan myndigheter, finns risk för felprioriteringar eller felaktig riskdelning.

Pågående studier

Skatter och avgifter på transportområdet

Rapporten beskriver de principer som brukar användas för att motivera att det offentliga ska ta ut skatter eller avgifter från användarna av transportsystemet. Vidare ger den en översikt över hur transportsystemet används i Sverige, samt offentliga intäkter och utgifter per transportslag, både uttryckt som totalkostnad och som marginalkostnad. Rapporten diskuterar även hur beskattning av transportanvändarna kan förväntas utvecklas i framtiden, särskilt mot bakgrund av den snabba elektrifieringen av vägtrafiken.

Författare: Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi med transportinriktning, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet, och Jacob Lundberg, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)

Lansering 2026.

Svenska kommuners va-investeringar: ett eftersatt område?​

Det finns ett stort underfinansierat investeringsbehov i VA-systemen, kanske delvis för att det i många kommuner har varit en politisk drivkraft att hålla nere avgiftsnivån. Utmaningar finns dessutom när det gäller kompetensförsörjningen, det nya säkerhetsläget, accelererande klimatförändringar och nya miljögifter. Rapporten undersöker om det finns ett samband mellan investeringar och brukarnöjdhet, samt om organisationsform, såsom bolagsform eller förvaltning, samvarierar med brukarnöjdhet och andra utfall.​

Författare: Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, Gissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Centrum för Kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, samt Lovisa Persson, universitetslektor i nationalekonomi vid Kristianstads högskola.​

Lansering 2027.

Fler studier tillkommer.