Forskningsrapport | 2020-03-06
Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever
Hans Grönqvist, Susan Niknami
Gapet i studieresultat mellan inrikes och utrikes födda elever har växt under den här perioden. Studieresultat hos inrikes födda elever har förbättrats något, men framför allt presterar utrikes födda elever sämre än tidigare. Andelen utrikes födda elever som får gymnasiebehörighet har också minskat kraftigt.
– Skillnaderna i studieresultat beror i hög utsträckning på föräldrarnas socioekonomiska situation och bostadsområde. Även vilken ålder man har när man kommer till Sverige spelar roll, säger Hans Grönqvist, docent i nationalekonomi.
Medelåldern hos invandrade barn har varierat kraftigt och pendlat mellan 7 och 10 år. Men även då åldern vid invandring var som lägst kvarstod stora skillnader i studieresultat. För elever som har invandrat före 7 års ålder syns en positiv utveckling av medelbetygen över tid, medan elever som är äldre när de kommer till Sverige uppvisar en negativ trend.
– Äldre elever har inte hunnit vara i det svenska skolsystemet särskilt länge. Ett sätt att försöka kompensera för det är att återinföra ämnesbetyg på gymnasiet. Då skulle man få ett slutbetyg sista året på gymnasiet, istället för betyg i enskilda kurser som idag. Det ger eleverna tid att komma i kapp, säger Hans Grönqvist.
För att minska studiegapet rekommenderar författarna också breda satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitik för utrikes födda vuxna och tidiga insatser för utrikes födda elever under grundskoletiden. Förslag för att minska skolsegregationen bedöms däremot inte vara det bästa för att minska studiegapet, eftersom skolsegregation förklarar relativt lite av de ökade skillnaderna, enligt studien.
Fakta om studien
Datamaterialet som studien bygger på täcker samtliga 3,2 miljoner elever som har gått ut grundskolan sedan 1988. Med hjälp av datamaterialet är det möjligt att följa elever från grundskolan till gymnasieskolan. Författarna har bland annat kunnat undersöka skillnader i medelbetyg, gymnasiebehörighet, val av studieprogram till gymnasiet samt avslutad gymnasieexamen.
Som jämförelse är det statistiska underlaget och utfallsmåtten i den senaste PISA-undersökningen betydligt mindre omfattande. PISA analyserar resultaten från 5 500 elever och fokuserar på tre ämnen som utfallsmått.
Rapporten utkommer inom ramen för SNS forskningsprojekt Lärdomar om integration.
ISBN 978-91-88637-30-7
60 s.
Fysiska rapporter kan beställas via nätbokhandeln.
Mer från Lärdomar om integration
- Seminarium Migration och integration
God svenska – vägen till arbete?
Hur viktiga är kunskaper i svenska när arbetsgivare rekryterar? Välkommen att lyssna till helt ny forskning om arbetsgivares perspektiv på språkets betydelse... - Forskningsrapport Migration och integration
God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.... 
Andra forskningsrapporter inom Migration och integration
God svenska – vägen till arbete för utrikes födda?
Att snabbt lära sig svenska framhålls ofta som en nyckel för att utlandsfödda ska kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden....
Föräldraledighet: hinder eller möjlighet för etablering i samhället?
Nyanlända kvinnors användning av föräldrapenning i Sverige tycks inte vara en central förklaring till sämre möjligheter till sysselsättning de första åren i landet, det visar två forskare i en ny SNS-rapport. Det finns skillnader mellan nyanlända kvinnor som använder föräldrapenning och de som inte gör det, men skillnaderna är relativt små.Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration
Den statliga arbetsmarknadspolitiken måste samordnas bättre med kommunernas ansvar för nyanländas boende. Det konstaterar tre forskare i en ny SNS-rapport med titeln ”Organisation av arbetsmarknads- och bostadsintegration”, som lanseras i dag.Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?
Arbetsgivare fäster inte stor vikt vid tidigare erfarenhet och fullgjord utbildning i svenska för invandrare (sfi) när flyktingar söker enkla jobb. Det visar nationalekonomerna Simon Ek, Mats Hammarstedt och Per Skedinger i en ny SNS-rapport med titeln ”Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration”. De visar också att jobb med låga kvalifikationskrav är en väg in på den svenska arbetsmarknaden som är förknippad med varaktig sysselsättning för personer från Afrika och Mellanöstern.