Internationell integration av den svenska elmarknaden

Elhandeln över gränserna i Europa bör inte begränsas, utan snarare utvecklas, framhåller nationalekonomerna Pär Holmberg och Thomas Tangerås.

Efter energikrisen har nationella hänsyn ökat motståndet mot integration av elmarknaden, det vill säga elhandel med utlandet. Denna rapport undersöker hur sådana överväganden påverkar incitamenten att tilldela nätkapacitet till marknaden på kort sikt och investera i överföringskapacitet på lång sikt. Båda dessa incitament ökar marknadsintegrationen genom att förbättra möjligheterna att handla el över gränserna. Hur väl fungerade marknadsintegrationen under energikrisen? Och hur kan man förbättra regelverket för att uppnå en effektiv integration av elmarknaden?

Rapportens resultat

• Nätägare som tar nationella hänsyn kommer att tilldela för lite internationell överföringskapacitet till marknaden.
• Marknadsintegrationen var i stort sett hög under 2022. Handeln med Tyskland och Norge begränsades i större utsträckning.
• Det är svårt att utvärdera om tilldelningen av nätkapacitet varit förenlig med regelverket. Kapaciteten beror på driftsäkerheten i elsystemet, vilket endast den systemansvariga själv har fullständig information om.
• Ett grundläggande effektivitetsproblem vad gäller internationella investeringar i nätkapacitet är de ekonomiska effekterna på tredjeländer.
• Det finns inga bindande regler för hur mycket som ska investeras i ny kapacitet i elnätet.

Rapportens slutsatser och rekommendationer

• Svårigheterna att tillämpa regelverket talar för reformer som stärker incitamenten att tilldela nätkapacitet till marknaden.
• Omfattande prissäkring av flaskhalsintäkter skulle göra det mindre lönsamt att hålla tillbaka nätkapacitet från spotmarknaden. Detta kan åstadkommas genom nationell reglering.
• Intäkterna som tillkommer den nätägare som stryper handeln bör vara lägre än i dag.
• En reglering som skiljer mellan tilldelning av nätkapacitet och nätägande kan förbättra integrationen av elmarknaden. Detta gäller särskilt om länder tar gemensamma beslut.
• Mekanismer behövs för att ta hänsyn till den samlade effekten av nätinvesteringar. Tredjepartsländer borde få möjlighet att påverka investeringar i andra länder genom ekonomiska bidrag.

Författare

Pär Holmberg, docent i nationalekonomi

Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi

Båda författarna är seniorforskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, samt verksamma inom IFN:s forskningsprogram Hållbar energiomställning.