Den inkomstrelaterade boendesegregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet, men ökningen kan inte förklaras av en minskad omfördelning i form av skatter och bidrag. Det visar nationalekonomen Che-Yuan Liang i rapporten ”Inkomstojämlikhet och boendesegregation” från SNS. Liang finner att individer med låga bruttoinkomster i högre utsträckning har koncentrerats till vissa bostadsområden.
Även om inkomstojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv har inkomstskillnaderna ökat i Sverige de senaste trettio åren. Även inkomstskillnaderna mellan olika bostadsområden inom en och samma kommun, det vill säga den inkomstrelaterade boendesegregationen, har ökat.
Che-Yuan Liang beskriver i rapporten hur sambandet ser ut mellan de ökade skillnaderna i inkomster och var personer bor. Liang visar att det är förändringarna i människors inkomster före skatt som förklarar den ökade boendesegregationen. Framför allt spelar det stor roll att andelen låginkomsttagare har ökat och att dessa har koncentrerats till vissa bostadsområden. Che-Yuan Liang framhåller att inkomstnivån hänger ihop med utbildningsnivån och pekar på att ett annat tydligt mönster är att människor tenderar att bosätta sig i områden där grannarna har liknande utbildningsnivå som de själva.
Ett viktigt resultat ur policyperspektiv är att ökade skillnader i inkomster efter skatt och transfereringar inte verkar driva den ökade boendesegregationen. Det är i stället inkomster före skatt och transfereringar som driver sambanden. Enligt studien saknas således stöd för att mer omfördelning genom skatter och bidrag skulle vara avgörande för att minska boendesegregationen.
»Ett sätt att bryta den inkomstrelaterade bostadssegregationen är att höja inkomstförmågan för människor med en svag anknytning till arbetsmarknaden. Här kan bland annat olika typer av utbildningsinsatser vara relevanta, säger Che-Yuan Liang, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Om rapporten
Che-Yuan Liang använder data för åren 1991–2014 från databasen GeoSweden. Databasen är unik genom att individer är geografiskt kopplade till fastigheten där de är folkbokförda. Liang länkar alla individer i datamaterial med hjälp av personnummer och ansluter socioekonomiska variabler från andra register.
Materialet omfattar hela den svenska befolkningen och innehåller inkomstvariabler som Skatteverket samlar in, bearbetar och använder sig av, inklusive uppgifter om olika transfereringar.