2022-09-26 - Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.
I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående gymnasieskola. Nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson har undersökt vad det innebär för enskilda elever jämfört med att gå i en kommunal gymnasieskola. I rapporten Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor visar de att friskoleelever överlag tycks få högre betyg och oftare går vidare till högre utbildning. Men det är tveksamt om de högre betygen fullt ut avspeglar bättre kunskaper.
»Liksom tidigare forskning finner vi tecken på generösare betygsättning i friskolor, särskilt i de som drivs i aktiebolagsform eller har låg andel lärare med pedagogisk utbildning«, säger Karin Edmark, docent vid Stockholms universitet.
Jämfört med elever på kommunala gymnasieskolor får friskolelever till exempel oftare högre kursbetyg än det betyg de fått på motsvarande nationella prov. De får också bättre resultat på nationella prov i engelska och svenska, men däremot inte i matematik. Det senare skulle enligt forskarna kunna bero på att lärarna har större frihet att göra en egen bedömning i svenska och engelska än i matematik.
Oavsett vad friskolornas högre betyg beror på, ser de ut att ha gynnsam effekt för elevernas långsiktiga utbildningsnivå. Elever som gått i friskolor har högre sannolikhet än andra att påbörja eftergymnasial utbildning och ta högskolepoäng som motsvarar minst halvfartsstudier.
» Om friskoleelever betygssätts mer generöst innebär detta att urvalet till högre studier snedvrids. Det är ett problem som förtjänar att tas på allvar med tanke på att individer kan bli antagna till utbildningar de inte kan slutföra«, säger Lovisa Persson, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och Högskolan Kristianstad.
Karin Edmark och Lovisa Persson ser starka skäl att införa central rättning av vissa moment. Det är också något som Skolverket nyligen utrett på uppdrag av regeringen. Med en sådan rutin för alla gymnasieskolor, oavsett driftsform, skapas bättre förutsättningar för mer likvärdiga bedömningar av elevernas studieresultat. Med tillförlitligare uppgifter om kunskapsutvecklingen blir det dessutom enklare att bedöma vad olika driftsformer har för effekt på utbildningskvalitet, konstaterar Edmark och Persson.
I rapporten tillämpar forskarna en metod som har använts i flera tidigare studier. I ett första steg tas det hänsyn till faktorer som elevernas kön, betygssumma i nionde klass, i vilken region de gick i nionde klass samt deras föräldrars födelseland. I ett andra steg mäts sedan det mervärde som deras skolor tillför kontrollerat för en mängd olika bakgrundsfaktorer.
Karin Edmark är docent i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.
Lovisa Persson är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, och Högskolan Kristianstad.
Ta del av våra senaste nyheter. Få nya insikter och håll dig uppdaterad om viktiga samhällsfrågor.