SNS Analys 91. Lönar sig högskolestudier efter komvux?

Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.

I oktober infördes en ny form av studiestöd, omställningsstudiestödet. Det ska underlätta för yrkesverksamma att vidareutbilda sig mitt i livet. Tanken är främst att de ska stärka sin ställning på arbetsmarknaden, men att döma av registerdata kan de också få klart högre lön.

I SNS-rapporten ”Lönar sig högskolestudier efter komvux?” undersöker Linn Karlsson hur löner och sysselsättning påverkas av att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux. Registerdata från perioden 1990–2015 ger tydliga svar. I slutet av den studerade perioden hade de som gick vidare till högskolan i genomsnitt nästan 75 000 kronor högre årslön före skatt än de som gick ut i arbetslivet direkt efter studier på komvux. Samtidigt var sannolikheten för att vara sysselsatt högre bland de högskoleutbildade.

Troligen är det ännu mer lönsamt för yrkesverksamma att skaffa högskoleutbildning i dag. Med omställningsstudiestöd kan fler börja studera med mindre inkomstbortfall än tidigare. Det innebär också att de kan få avkastning på utbildningen snabbare än personerna som studeras i min rapport, säger Linn Karlsson, doktor i nationalekonomi och analytiker på Tillväxtverket.

Det finns även andra dimensioner, utöver ekonomisk ersättning under studietiden, som är viktiga för att underlätta omställning, resonerar Karlsson. Hennes uppmaning till politiker är att slå vakt om goda möjligheter till vidareutbildning på komvux och högskola i alla delar av landet. Alltifrån dålig internetuppkoppling till långa avstånd till lärosäten kan minska folks benägenhet att vilja ställa om, menar hon.

Både individer och samhälle tjänar på att lågutbildade får möjlighet att studera på komvux och högskola. Det ger anledning att satsa på goda grundförutsättningar för alla att vidareutbilda sig lite senare i livet, säger Linn Karlsson.

För att satsningarna ska bli så effektiva som möjligt efterlyser hon även samordning mellan arbetsgivare och anordnare av utbildning. Utbudet av utbildning bör anpassas efter arbetsmarknadens behov, understryker Linn Karlsson.

Om rapporten

I studien undersöks 9 113 individer som samtliga fått godkänt på minst en kurs i komvux 1994. Av dessa läste 941 personer minst en termin på högskola hösten 1996. Övriga 8 172 avstod från högskolestudier och utgör jämförelsegruppen.

Rapporten ges ut inom SNS forskningsprojekt Högre utbildning och forskning.

Om författaren

Linn Karlsson är doktor i nationalekonomi och analytiker på Tillväxtverket.