SNS Analys | 2023-06-21
SNS Analys 96. Effekter av förstelärarreformen
Erik Grönqvist, Anna Thoresson, Lena Hensvik
Lärarlönerna har förbättrats sedan förstelärarreformen. Dessutom har skolor som infört förstelärartjänster fått minskad personalomsättning och en bättre lärarsammansättning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Hösten 2013 genomfördes en reform med karriärssteg för lärare. Det gjordes för att öka lönespridningen, ge yrkesskickliga pedagoger möjlighet att avancera och göra läraryrket med attraktivt. Och när de första åren med förstelärartjänster summeras så framgår att reformen har fungerat som det var tänkt, skriver nationalekonomerna Erik Grönqvist, Lena Hensvik och Anna Thoresson i SNS-rapporten ”Effekter av förstelärarreformen”.
Vi har studerat statistik över lärare vid kommunala grundskolor under åren 2010–2016. I slutet av den perioden hade 14 procent av de studerade lärarna blivit förstelärare. Samtidigt skedde en successiv förbättring av lärarnas löner, säger Erik Grönqvist, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Året före förstelärarreformen tjänade lärare cirka 17–22 procent mindre än andra högskoleutbildade på arbetsmarknaden. Även i ett internationellt perspektiv var det anmärkningsvärt lågt. År 2017 hade gapet minskat till 8 procent, vilket till stor del förklaras av statliga satsningar på lärarlöner. Samtidigt minskade personalomsättningen på de skolor som införde förstelärartjänster liksom andelen anställda som lämnade läraryrket.
Även lärare som inte själva befordrats blev mer benägna att stanna kvar på skolor där det här karriärsteget införts. Främst minskade personalomsättningen på skolor där förstelärarna fick leda och driva pedagogiska utvecklingsprojekt, snarare än att fungera som mentorer för sina kollegor, säger Lena Hensvik, professor i nationalekonomi.
Den minskade personalomsättningen tycks i sin tur ha påverkat sammansättningen av skolornas lärarkollegium. Skolor som infört förstelärartjänster hade i genomsnitt något bättre lärare än övriga sett till behörighet, erfarenhet och lärarnas egna grundskolebetyg.
Det här tolkar vi som att skolor som inför förstelärarstjänster blir mer attraktiva att jobba på. På sikt kan karriärsmöjligheterna dessutom tänkas bidra till att locka studenter med bättre meriter till läraryrket, säger Anna Thoresson, forskare i nationalekonomi.
När skolor införde förstelärartjänster finns också indikationer på att elevernas resultat förbättrades på nationella prov i årskurs 3 och 6. Men det bör tolkas med försiktighet, skriver forskarna. Den studerade perioden är ganska kort och det krävs mer data för att dra ytterligare slutsatser om förstelärarreformen, menar de.
Om författarna
Erik Grönqvist är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet
Lena Hensvik är professor i nationalekonomi, Uppsala universitet
Anna Thoresson är forskare i nationalekonomi vid Reykjaviks universitet.
Seminarium SNS AnalysVad har förstelärarreformen fått för effekt?
Författare
Lena Hensvik är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Lena Hensvik
Mer från SNS Analys
25 marsSNS Analys Demokrati och samhälleSNS Analys 116. Näringslivet och det civila försvaret: behovet av rättslig reglering
Näringslivet har en central roll i totalförsvaret och för landets försvarsförmåga. Företag borde vara, och är till viss del, inkluderade i planeringen...
Seminarium ArbetsmarknadHar distansarbete öppnat arbetsmarknaden för fler?
I takt med att distansarbete blivit vanligare har också sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning ökat markant. I en ny SNS Analys undersöker...
ArbetsmarknadSNS Analys 115. Distansarbete och sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning
Upp till fyra av fem nya jobb för personer med funktionsnedsättning kan förklaras av ökningen av distansarbete efter pandemin, visar en ny...
SNS Analys Bostäder och infrastrukturSNS Analys 113. Bygga och driva infrastruktur på alternativa sätt – lärdomar från internationell forskning
Regeringen vill nu pröva nya sätt att bygga och finansiera infrastruktur. En ny SNS-rapport visar att offentlig–privat samverkan (OPS) kan ge effektivare...
Andra sns analys inom Utbildning
SNS Analys 91. Lönar sig högskolestudier efter komvux?
Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.SNS Analys 89. Hur påverkas studenters välmående och betyg av digital undervisning?
Under coronaviruspandemin ställde svenska högskolor och universitet om till digital undervisning under drygt tre terminer. Denna rapport jämför tre undervisningsformer: Campusundervisning, fullständig distansundervisning, samt hybridundervisning, under vilken campusundervisning blandas med distansinslag. Jämförelser görs både med avseende på betyg och välmående. Rapporten omfattar över 300 ingenjörsstudenter vid Lunds universitet och den beskriver även hur kön och socioekonomisk status påverkar utfallet av de olika undervisningsformerna.SNS Analys 88. Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor
Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.SNS Analys 87. Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning?
Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport.