Att fatta beslut när omvärlden snabbt förändras

Hur förbereder man ett samhälle för kriser som kanske inte går att förutse? Och hur gör man det på ett så ekonomiskt effektivt sätt som möjligt? Det är två komplicerade frågor som har legat till grund för SNS Beredskapskommission, ett treårigt forskningsprojekt och en mötesplats för företag och organisationer som är engagerade i beredskapsfrågor. 

Den 9 juni arrangerade SNS en konferens inom ramen för Beredskapskommissionen. Konferensen tog avstamp i den rapport som en grupp forskare arbetat fram under projektets gång och som lanserades vid seminariet.  

SNS Beredskapskommission startades i en tid då frågor om beredskap och totalförsvar snabbt seglade upp på den politiska dagordningen. Tre år senare rasar fortfarande kriget i Ukraina, samtidigt som nya osäkerheter har tillkommit. Handelskonflikter och ett blockerat Hormuzsund har präglat våren i Sverige och EU. Hur bygger man beredskap när hotbilden förändras snabbt och osäkerheten är stor? 

Forskarrapporten identifierar lärdomar, strategier och möjliga verktyg. Den går bland annat igenom koordinering och organisering mellan privata företag och myndigheter, hur effektiv kriskommunikation gentemot medborgare kan utformas, och verktyg för att prioritera insatser under stor osäkerhet. 

Annemarie Gardshol är vd för PostNord och har varit ordförande i kommissionens referensgrupp, som samlat nyckelaktörer från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Hon menar att diskussionen om hur beredskapen ska bli bättre har utvecklats.  

Samtalet om hur företag och andra aktörer kan bygga beredskap har förändrats under de tre åren, från ett övergripande fokus på behovet av stärkt beredskap till en mer konkret diskussion om hur den faktiskt ska genomföras.  

Annemarie Gardshol

Resiliens som verktyg för att bygga upp motståndskraft 

Hur beredskap kan byggas rent konkret utvecklas också i rapporten. Forskarna lyfter särskilt fram resiliens som ett praktiskt verktyg för både företag och offentliga aktörer. Oavsett roll kan en aktör bygga upp förmågan att stå emot och återhämta sig från störningar. I stället för att försöka förutse det okända går det att sätta en målnivå för den egna motståndskraften och därefter välja den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder för att nå målet.  

Lars Hultkrantz, ordförande i forskargruppen som har skrivit rapporten, menar att regeringen bör låta resiliens bli ”det gemensamma språk som får kommuner, regioner, myndigheter och företag att dra åt samma håll”. 

Beredskap kräver klara spelregler för näringslivet 

En annan slutsats rör näringslivets roll. Kritiska funktioner som finansiella tjänster, kraftöverföring, elektronisk kommunikation och transporter vilar på kommersiellt finansierad infrastruktur. Avtal och ersättningssystem för samverkan med näringsliv och civilsamhälle bör därför vara klara i förväg, menar forskarna. 

Annemarie Gardshol känner igen bilden av näringslivet som en förutsättning för fungerande beredskap, samtidigt som förväntningarna på företagen inte alltid är tydliga.  

– Det är viktigt att alla bidrar, för alla behövs, och jag upplever att alla verkligen vill bidra, säger hon och fortsätter:  

– Men när det är så mycket som behöver komma på plats och med så många aktörer involverade, så krävs just tydlighet i roller, ansvar och förväntad leverans. 

En mötesplats över sektorsöverskridande gränser 

Anna Norén är forskningsledare på SNS och har lett arbetet med Beredskapskommissionen. Hon menar att kommissionens roll som en arena för diskussioner och erfarenhetsutbyte är en viktig förklaring bakom det engagemang som har funnits kring kommissionen.  

– Nya kontakter har knutits, erfarenheter har utbytts, och de ingående aktörerna i referensgruppen har också bidragit med erfarenheter och perspektiv som hjälpt forskarna att pröva sina resonemang mot verkliga utmaningar, kommenterar hon.  

För Annemarie Gardshol har just mötet över organisationsgränser varit en av de viktigaste behållningarna.  

– Arbetet i referensgruppen har ökat min förståelse för komplexiteten i det svenska beredskapssystemet och de olika förutsättningar som råder i offentlig sektor respektive näringsliv, säger hon.  

Hon lyfter särskilt beroendena mellan kritiska funktioner och ”hur sårbarheter eller, för den delen, ineffektiviteter riskerar att uppstå i övergångarna mellan aktörer”. Diskussionerna har enligt henne också visat värdet av att träffas tvärs funktioner och sektorer för att dela insikter och skapa samsyn. 

Vid konferensen kommenterades rapporten av Johan Berggren (M), statssekreterare hos ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. I samtalet deltog bland andra Caroline Asserup (Energimyndigheten), Johan Belfrage (Saab), Johan Lindehag (Ellevio) och Gunilla Svantorp, landshövding och civilområdeschef för Sydöstra civilområdet. Samtalet modererades av Anna Norén.