SNS Beredskapskommission

SNS Beredskapskommission är ett treårigt forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i frågan hur beredskapen kan stärkas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. I en tid präglad av säkerhetshot, klimatförändringar och risker för pandemier för projektet samman forskare och samhällsaktörer från offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle. Tillsammans diskuterar och analyserar de hur en långsiktigt hållbar och effektiv beredskap kan byggas. Målet är att fördjupa förståelsen för olika aktörers roller i totalförsvaret och att stärka samhällets motståndskraft.

Projektet vilar på två pelare: dels en kunskapsdel i form av forskningsrapporter, dels en mötesplats där samhällets nyckelaktörer samlas i en brett sammansatt referensgrupp.

Pågående studier

Rättsliga förutsättningar för privata aktörers medverkan i civilt försvar

Näringslivet har en central roll i totalförsvaret och för landets försvarsförmåga. Företag borde vara, och är till viss del, inkluderade i planeringen av det civila försvaret och arbetet med att stärka beredskapen.   Men fortfarande finns stora och viktiga aktörer inom näringslivet som inte omfattas. På vilket sätt ska staten reglera och styra för att stärka och tydliggöra näringslivets roll inom det civila försvaret?

Syftet med rapporten är att identifiera och utreda de rättsliga utmaningar som kan uppstå när staten vill stärka beredskapen och bygga ett uthålligt civilt försvar tillsammans med privata aktörer. En jämförelse av normgivningsregler kommer också att göras mellan nordiska länder.

Författare: Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ institutionell rätt vid Uppsala universitet

Lansering hösten 2025.

Prioritering för effektiv beredskap

Till kommissionen knyts en grupp forskare som studerar de samhällsekonomiska aspekterna av krisberedskap. Inom ramen för projektet utarbetar de ett analytiskt ramverk för samhällsekonomisk utvärdering som ger underlag för beslut kring prioriteringar av åtgärder för att förebygga eller minska sannolikheten för samhällsomfattande kriser. Ramverket tillämpas på specifika fall och exempel. Preliminärt ligger fokus på kriser med stor inverkan på liv och hälsa.

Författare: Lars Hultkrantz, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Örebro universitet, är ordförande för den forskargrupp som knyts till kommissionen. Henrik Andersson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Han är också knuten till Toulouse School of Economics och Lunds tekniska högskola. Elina Bryngemark, forskare i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Lena Nerhagen, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna. Hon forskar om bland annat om utformning av politik och lagstiftning på miljöområdet.

Lansering: våren 2026

Fler studier tillkommer.

En samhällsekonomiskt effektiv beredskap

Sveriges säkerhet är en prioriterad fråga på den politiska dagordningen och totalförsvaret tillförs ökade medel. Omvärldsläget har medfört att även företag och civilsamhälle har beredskapsfrågan högt på agendan. I dag finns en medvetenhet om behovet av att öka vår resiliens och frågan är inte om, utan hur resurser ska satsas. Eftersom resurserna är begränsade, behövs kunskap om vilka insatser som ger mest nytta. Kommissionens övergripande frågeställning är hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap kan utformas och hur vi på bästa sätt stärker beredskapsinfrastrukturen.

Ytterligare en viktig aspekt är statens åtagande och roll, inte minst när det gäller finansiering. Krisberedskap kännetecknas av egenskaper som gör att den kan betecknas som en så kallad kollektiv nytta. Det medför att en samhällsekonomiskt optimal nivå på beredskap inte kommer uppnås om ansvaret enbart lämnas åt marknadskrafter. Samtidigt är den offentliga sektorns resurser begränsade och kostnaderna för krisberedskap kan teoretiskt sett bli hur höga som helst. Frågan om vem som ska bära kostnaderna för beredskap och redundans är angelägen. Ett viktigt syfte är därför att belysa frågor kring finansiering och utformning av incitament för beredskapsåtgärder som utförs av regioner, kommuner, företag och civilsamhällets organisationer.

Insikterna kommer att sammanställas i en rapport som syftar till att utveckla stöd för beslut om prioriteringar vid beredskapsplanering och om utformning av ersättningar och incitament för beredskapsåtgärder. Rapporten mynnar ut i konkreta rekommendationer till beslutsfattare.

Frågan om en hur en samhällsekonomiskt effektiv beredskap ska utformas angränsar exempelvis till frågor som ansvarsfördelning, organisation, styrning och samverkan. Statsvetenskapliga och juridiska analyser och perspektiv kring sådana aspekter adresseras i form av möten, rundabordssamtal och eventuellt i fristående rapporter.

Brobyggande möten mellan näringsliv och offentlig sektor

SNS ambition är att under de kommande åren vara en ledande mötesplats för samtal om kris- och beredskapsfrågor. SNS arbetar enligt en modell där beslutsfattare och experter knyts till forskningsprojekten genom en referensgrupp som under projektets gång ger synpunkter på forskarnas arbete och delar med sig av sina erfarenheter.

Referensgruppen utgör en möjlighet för samverkan mellan företag och offentlig sektor. Genom att diskutera och utbyta erfarenheter av åtgärder som syftar till att förbättra krisberedskapen kan förståelsen för varandras verksamheter öka. Referensgruppens expertkunskaper bidrar med viktigt underlag och input till forskargruppens arbete.

En tredje beståndsdel är att öka kunskapen och bidra till dialog mellan olika aktörer. Seminarier och möten anordnas utifrån aktuella frågeställningar där forskningsstudier och relevanta rapporter diskuteras. Även internationella talare och experter bjuds in för att bidra med lärdomar från andra länder.