Att möta Natos krav: Svensk infrastruktur i ett nytt säkerhetsläge

Sveriges Natomedlemskap innebär inte bara säkerhetspolitiska åtaganden, utan ställer också krav på att svensk civil och militär infrastruktur ska klara helt nya belastningar. Hör bland andra infrastrukturminister Andreas Carlson och Natoambassadör Jan Knutsson diskutera hur Sverige ska uppfylla Natos krav.

Vilka investeringar krävs för att Sverige ska kunna leverera de förmågor som medlemskapet förutsätter? Hur väl rustad är svensk transport-, energi- och annan kritisk infrastruktur för att leva upp till Natos förväntningar i tid? Och hur bör ansvaret fördelas mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv? Det var några av alla frågor som diskuterades under måndagens seminarium på SNS. 

Sveriges Natoambassadör Jan Knutsson var på plats för att ge en uppdatering om alliansens arbete med att ta fram riktlinjer gällande krav på civil infrastruktur. På frågan om hur snabbt de infrastrukturella förmågorna behöver finnas på plats pekade Knutsson ut 2027 som ett viktigt år. Då ska ramverket finnas på plats.

Näst upp på scen var Sveriges infrastrukturminister Andreas Carlson (KD). Behoven av att stärka infrastrukturen i Sverige drivs inte enbart av Natomedlemskapet, betonade Carlson. Det svenska infrastrukturnätet är eftersatt och dessutom behöver det anpassas till den nya geopolitiska situationen. 

Enligt Carlson har Natomedlemskapet lett till ett stärkt nordiskt samarbete när det gäller infrastrukturplanering. De nordiska länderna har nyligen enats om en gemensam strategi inom transportinfrastruktur. Länderna har bland annat identifierat 11 transportkorridorer mellan länderna, som anses extra viktiga att underhålla ur ett försvarsperspektiv. 

”Logistik vinner krig”, sa Carlson och fortsatte: ”Infrastrukturen är antingen en flaskhals eller en möjliggörare för militär förmåga i vår del av Europa, så det här är prioritet.” 

Under andra halvan av seminariet bjöds en panel bestående av Michael Malm, totalförsvarsstrateg vid Försvarsmakten, Sara Schelin, kommundirektör i Östersunds kommun, och Peter Sigenstam, chef för drift och energisystem på E.ON Energidistribution, upp på scen för att ge konkreta erfarenheter från olika delar av infrastrukturen. 

Östersund och regionen runt omkring pekas ofta ut som strategiskt viktiga i transportstråket mellan Norge och övriga Sverige. Natomedlemskapet har därför haft en stor påverkan på infrastrukturen i Östersund, förklarade Schelin. 

”Vi behöver vara på all typ infrastruktur”, sa Schelin som pekade på sårbarheten med att vara ett län större än Danmark och samtidigt bara ha ett sjukhus och en vattentäkt. 

Malm gick i sin tur igenom vikten av en välfungerande infrastruktur för att snabbt kunna mobilisera personal och materiel vid en konflikt. 

”Tiden är kritisk”, sa Malm och lyfte fram vikten av att försvaret behöver kunna vara på rätt plats vid rätt tid. Det kräver i sin tur att försvaret kan använda allt från luftvägar till järnvägar och hamnar för att snabbt mobilisera sig. 

Hur väl rustat är det svenska elsystemet för att leva upp till Natos krav? ”Relativt bra”, svarade Sigenstam. 

”Vi övar väldigt mycket på att fixa störningar i vardagen”, sa Sigenstam. Han förklarade att den senaste störningen visserligen visade på vissa brister, men också på en robusthet. 

Avslutningsvis diskuterades vilka lärdomar Sverige kan dra från kriget i Ukraina. Malm räknade upp tre: Behovet av reservkraft, reparationsberedskap och omställningsförmåga. 

Lyssna på hela seminariet i spelaren ovan. Mötet genomfördes inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra.

Medverkande

Andreas Carlson, Sveriges infrastrukturminister

Jan Knutsson, Sveriges Natoambassadör

Michael Malm, totalförsvarsstrateg vid Försvarsmakten

Sara Schelin, kommundirektör i Östersunds kommun

Peter Sigenstam, chef för drift och energisystem på E.ON Energidistribution

Samtalet leddes av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.