Välfärdsteknik i äldreomsorgen – en del av lösningen?

Välfärdsteknik lyfts ofta fram som en del av lösningen på äldreomsorgens utmaningar – i takt med att antalet äldre ökar och äldreomsorgen står inför växande behov av resurser och personal.

Förväntningarna på välfärdstekniken är stora. Men kunskapen om hur tekniken faktiskt används, och vilka konsekvenser den får, har hittills varit begränsad. 

Med den nya SNS-analysen Välfärdsteknik i äldreomsorgen: spår av ökad effektivitet? tar forskarna Lina Maria Ellegård och Lovisa Persson ett första kvantitativt grepp om frågan. Resultaten presenterades vid ett seminarium inom ramen för SNS serie Mötesplats vård, med SNS forskningsledare Anna Norén som moderator. 

Lovisa Persson, universitetslektor i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad och forskare vid IFN, sammanfattade de viktigaste slutsatserna: 

– Det finns inga tydliga samband mellan välfärdsteknik och resursbesparingar eller ökad trygghet, sa Lovisa Persson. Samtidigt betonade hon att osäkerheten är stor och att resultaten bör tolkas med försiktighet. 

Däremot fann studien ett positivt samband mellan hög teknikanvändning och antalet registrerade fallolyckor. 

– Vi finner ett positivt samband mellan välfärdsteknik och utvecklingen av fallolyckor. Men vi vet inte om det beror på att säkerheten faktiskt har försämrats, på att individerna beter sig annorlunda, eller på att tekniken är bättre på att detektera fall.  

Tekniken finns – men arbetssätten hänger inte alltid med 

I panelen deltog Sabina Joyau, chef äldreomsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor på Socialstyrelsen, samt Martin Tivéus, vd och koncernchef för Attendo. 

– Rapporten fyller verkligen en lucka kring de här frågorna, sa Michaela Prochazka. 

Samtidigt betonade Sabina Joyau att förutsättningarna har förändrats sedan den period som omfattas av rapporten. 

– Hade vi följt upp resultaten idag hade det sett lite annorlunda ut – det är många som har jobbat med införande och det kommer stort just nu. 

Martin Tivéus gav ett konkret exempel på hur tekniken påverkar rapporteringen av fallolyckor: 

– När vi jobbar med nattillsyn och system för att mäta fall blir rapporteringsgraden mycket högre. Många äldre som faller syns annars bara på ett blåmärke dagen efter. Med tekniken får man en korrekt rapportering, vilket i sin tur leder till bättre åtgärder och program – och i förlängningen ökad trygghet. 

En återkommande observation i diskussionen var gapet mellan att ha infört teknik och att faktiskt förändra arbetssätten. 

– Införande är inte samma sak som användande, och användande är inte heller samma sak som att arbetssätten har ställts om, sa Sabina Joyau. 

Lina Maria Ellegård, biträdande professor i nationalekonomi vid Högskolan Kristianstad och Lunds universitet, kommenterade att panelisternas erfarenheter stämde väl överens med forskarnas tolkningar: 

– Det är väldigt roligt att höra era inspel – era erfarenheter verkar gå i linje med hur vi försökt tolka resultaten. 

Kopplingen mellan välfärdsteknik och ökad upptäckt av fallolyckor – hur jobbar Socialstyrelsen? 

Michaela Prochazka, Socialstyrelsen, betonade att tekniken behöver sättas in i ett bredare sammanhang: 

– Fallolyckor och teknik är bara en liten del av det stora arbete som kommuner också måste göra för att få helheten att fungera. Men om tekniken kan hjälpa till att identifiera riskpersoner kan vi spara mycket tid för personalen och mycket lidande för de äldre. 

Medverkande 

Lina Maria Ellegård, biträdande professor i nationalekonomi, Högskolan Kristianstad och Lunds universitet 

Sabina Joyau, chef äldreomsorg, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Lovisa Persson, universitetslektor i nationalekonomi, Högskolan Kristianstad och forskare vid IFN (Institutet för Näringslivsforskning).  

Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor, Socialstyrelsen 

Martin Tivéus, vd och koncernchef, Attendo 

Fler talare kan tillkomma.

Samtalet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.  

Anmälan och pris 

Mötet är kostnadsfritt och öppet för SNS medlemmar*, forskare, press och särskilt inbjudna.

*Lista över SNS medlemmar/Information om medlemskap.