Digital Tools in Education. On Usage, Effects, and the Role of the Teacher

Många skolor investerar i, och använder sig av olika former av digital teknik. Det kan vara allt från datorer och surfplattor till mjukvara som undervisningsspel, digitala inlärningsverktyg och utbildningsappar.

Nationalekonomen Carla Haelermans sammanfattar i SNS-rapporten lärdomar från den internationella forskningslitteraturen om digitala lärverktyg i skolan. Hon har också genomfört åtta olika experiment på högstadieskolor i Nederländerna för att ta reda på hur de digitala verktygen påverkar elevernas skolresultat. Hennes studier visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning. Störst nytta av digitala lärverktyg har lågpresterande elever. Resultaten visar att det särskilt är möjligheterna till individanpassning av uppgifter som gör de digitala verktygen effektiva.

Samtidigt visar rapporten att de positiva effekterna av digital teknik i undervisningen är beroende av lärarna.

– Mina studier visar att det är viktigt att lärarna förstår syftet med att införa digitala verktyg i undervisningen. Och att de vet hur de ska använda dem. Därför är kompetensutveckling för lärare viktigt om vi vill att digital teknik ska vara till nytta i skolan, säger Carla Haelermans, forskare i nationalekonomi vid Maastrichtuniversitetet.

Experimenten i Nederländerna visar också att:

• Digitala lärverktyg är effektiva för övningar som är lätta att automatisera, till exempel addition och multiplikation i matematik och stavning i språk.
• Digitala läxförhör som inlärningsredskap har positiva effekter. Det beror sannolikt på att elever exponeras mer för materialet och återaktiverar minnet genom upprepning.
• Digital återkoppling är effektiv. Studieresultaten förbättrades mer för de elever, oavsett prestationsnivå, som fick omfattande individanpassad återkoppling på digitala läxförhör än för de elever som fick lite eller ingen återkoppling.

Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt Framtidens kompetensförsörjning.

Författare

Carla Haelermans, doktor i nationalekonomi, Institute for Evidence Based Eduacation (TIER), Maastrichtuniversitetet.