Framtidens kompetensförsörjning

Projektet Framtidens kompetensförsörjning. Svensk arbetsmarknad i en globaliserad värld syftar till att säkra en fortsatt konkurrenskraftig kompetensförsörjning.

Förändrade kompetenskrav

Arbetsgivare efterfrågar bättre utbildad och mer erfaren arbetskraft. Matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden är betydande. Det finns många arbetssökande, högskolesystemet har byggts ut och allt fler har en eftergymnasial utbildning, men trots detta upplever arbetsgivare en brist på kompetent arbetskraft.

Demografi

Vi lever allt längre. För att klara av att betala för ett längre liv som pensionärer behöver antalet arbetade timmar i ekonomin öka. Vad innebär det för ungas inträde på, och äldres utträde från, arbetsmarknaden? Hur behöver arbetslivet anpassas? Slutsatserna från SNS workshopserie Innovationer för ett längre arbetsliv, som genomfördes under 2014 med stöd av Vinnova, kommer att införlivas i projektet.

Teknikutveckling

Såväl den tekniska utvecklingen som globaliseringen bidrar till framväxten av nya branscher och en förändrad regional spridning av arbetsplatser. Vissa jobb tillkommer och andra försvinner, och nya förmågor efterfrågas.

Verktyg för arbetsgivare

Delar av projektet syftar till att bidra med ökad kunskap för arbetsgivare och förslag till åtgärder inom olika politikområden. Referensgruppens diskussioner är vägledande för projektets utformning.

Projektet utgår från följande frågeställningar:

  • Hur påverkar teknikutvecklingen arbetsmarknaden?
  • Behöver den statliga styrningen av utbudet av utbildningsplatser på universitet och högskolor stärkas?
  • Hur kan utbildnings- och omställningsaktörer samverka med arbetsgivare när det gäller kompetensutveckling, vidareutbildning och omskolning?
  • Vilken roll kan näringslivet spela när det gäller att underlätta ungas inträde och förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden?
  • Vad behöver göras för att öka Sveriges attraktionskraft på den internationella arbetsmarknaden?

Fakta om projektet

Publikationer

SNS Analys nr 25. Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort
SNS Analys nr 28. Teknisk utveckling och jobbpolarisering
Mellan jobb. Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige
SNS Analys nr 32. Robotar som jobbar
SNS Analys nr 33. Regional ojämlikhet i Sverige. En historisk analys
SNS Analys nr 34. Nordisk familjepolitik och jämställdhet på arbetsmarknaden
SNS Analys nr 36. Talent Management i svenska organisationer
Att välja utbildning. Betydelse för individ och samhälle
SNS Analys nr 39. Invandring och arbetsmarknaden för infödda – erfarenheter från Danmark

Pågående studier

Effekter av IKT i undervisningen

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) i skolan står högt på dagordningen i politik och hos utbildningsaktörer. Införandet av IKT i skolan och valet av digitala produkter baseras sällan på evidens. Denna rapport redogör för empiriska studier av effekterna av digitala läromedel i grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen (dock inte högre utbildning) i Nederländerna. Effekterna på elevernas kunskaper undersöks genom naturliga experiment. Rapporten diskuterar forskningsresultatens policyimplikationer för Sverige. Forskare: Carla Haelermans, forskare i nationalekonomi vid Top Institute for Evidence Based Education Research (TIER), Maastrichtuniversitetet.

Planerad publicering hösten 2017.

Chefers organisatoriska förutsättningar i offentlig sektor

Chefer i den offentliga sektorn är nyckelspelare när det gäller att skapa hälsosamma och produktiva offentliga organisationer. Samtidigt pekar utvecklingen mot en arbetssituation för chefer kantad av organisatoriska förändringar, ekonomiska åtstramningar och förändrade psykosociala arbetsvillkor. Rapporten redogör för empiriska studier av chefers arbetsinnehåll, balansen mellan krav och resurser i chefsarbetet och chefers organisatoriska stödstrukturer. Den tar också upp vilka konsekvenser chefers organisatoriska förutsättningar har på deras prestation, hälsa, motivation och omsättning. Författarna presenterar utifrån forskningsresultaten tänkbara policyförslag.
Forskare: Linda Corin, fil.dr i arbetslivsvetenskap, och Lisa Björk, fil.dr i arbetslivsvetenskap, Västra Götalandsregionen
Planerad publicering oktober 2017.

Seminarier

13/2 2015: Hur får vi ett längre arbetsliv?
26/3 2015: Digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden
30/6 2015: Utbildningssystemets roll för en hållbar kompetensförsörjning
3/9 2015: Validering av nyanländas kompetens
1/10 2015: Mellan jobb – hur fungerar omställningsavtalen?
3/11 2015: Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna?
2/12 2015: Vad kan göras för NEETs – unga som varken arbetar eller studerar?
8/12 2015: Yrkesutbildning för arbetslivet – hur kan matchningen förbättras?
22/1 2016: Det nya regionala utanförskapet
4/2 2016: Workshop: Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel?
8/3 2016: Internationella kvinnodagen på SNS: Vilken familjepolitik gynnar kvinnors karriärutveckling?
25/5 2016: Strategier för talent management – vad säger forskningen?
7/9 2016: Hur kan det bli lättare att göra bra utbildningsval?
23/11 2016: Gymnasieskola för alla – hur ska den se ut?

Kontakt

Forskningsledare
Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se
tel: 08-507 025 59, 0705-32 28 89

Projektledare
Johanna Öqvist, johanna.oqvist@sns.se
tel: 08-507 025 44, 0701-46 65 54

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Academic Work, Anthon B Nilsen, Arbetsförmedlingen, Finansdepartementet, Forum för innovation inom Transportsektorn, Högskolan Väst, KK-stiftelsen, KPMG, Ledarna, Lernia, Myndigheten för yrkeshögskolan, NCC, Riksrevisionen, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Södra Skogsägarna, TCO och Vattenfall.

Tidsplan

Projektet pågår under tre år, 2015–2017.