Framtidens kompetensförsörjning

Projektet Framtidens kompetensförsörjning. Svensk arbetsmarknad i en globaliserad värld syftar till att säkra en fortsatt konkurrenskraftig kompetensförsörjning.

Förändrade kompetenskrav

Arbetsgivare efterfrågar bättre utbildad och mer erfaren arbetskraft. Matchningsproblemen på den svenska arbetsmarknaden är betydande. Det finns många arbetssökande, högskolesystemet har byggts ut och allt fler har en eftergymnasial utbildning, men trots detta upplever arbetsgivare en brist på kompetent arbetskraft.

Demografi

Vi lever allt längre. För att klara av att betala för ett längre liv som pensionärer behöver antalet arbetade timmar i ekonomin öka. Vad innebär det för ungas inträde på, och äldres utträde från, arbetsmarknaden? Hur behöver arbetslivet anpassas? Slutsatserna från SNS workshopserie Innovationer för ett längre arbetsliv, som genomfördes under 2014 med stöd av Vinnova, kommer att införlivas i projektet.

Teknikutveckling

Såväl den tekniska utvecklingen som globaliseringen bidrar till framväxten av nya branscher och en förändrad regional spridning av arbetsplatser. Vissa jobb tillkommer och andra försvinner, och nya förmågor efterfrågas.

Verktyg för arbetsgivare

Delar av projektet syftar till att bidra med ökad kunskap för arbetsgivare och förslag till åtgärder inom olika politikområden. Referensgruppens diskussioner är vägledande för projektets utformning.

Projektet utgår från följande frågeställningar:

  • Hur påverkar teknikutvecklingen arbetsmarknaden?
  • Behöver den statliga styrningen av utbudet av utbildningsplatser på universitet och högskolor stärkas?
  • Hur kan utbildnings- och omställningsaktörer samverka med arbetsgivare när det gäller kompetensutveckling, vidareutbildning och omskolning?
  • Vilken roll kan näringslivet spela när det gäller att underlätta ungas inträde och förbättra integrationen av invandrare på arbetsmarknaden?
  • Vad behöver göras för att öka Sveriges attraktionskraft på den internationella arbetsmarknaden?

Fakta om projektet

Seminarier

13/2 2015: Hur får vi ett längre arbetsliv?
26/3 2015: Digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden
30/6 2015: Utbildningssystemets roll för en hållbar kompetensförsörjning
3/9 2015: Validering av nyanländas kompetens
1/10 2015: Mellan jobb – hur fungerar omställningsavtalen?
3/11 2015: Ett friskare arbetsliv – hur kan vi minska sjukskrivningarna?
2/12 2015: Vad kan göras för NEETs – unga som varken arbetar eller studerar?
8/12 2015: Yrkesutbildning för arbetslivet – hur kan matchningen förbättras?
22/1 2016: Det nya regionala utanförskapet
4/2 2016: Workshop: Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel?
8/3 2016: Internationella kvinnodagen på SNS: Vilken familjepolitik gynnar kvinnors karriärutveckling?
25/5 2016: Strategier för talent management – vad säger forskningen?
7/9 2016: Hur kan det bli lättare att göra bra utbildningsval?
23/11 2016: Gymnasieskola för alla – hur ska den se ut?
3/4 2017: Livslångt lärande – vilken roll spelar lärosätena?
30/5 2017: Hur kan globaliseringen fungera för alla?
13/10 2017: Bidrar digitala läromedel till bättre skolresultat?
16/11 2017: Chef i välfärden – vad behövs för att göra ett bra jobb?
5/6 2018: Hur påverkar globaliseringen den svenska arbetsmarknaden?

Kontakt

Forskningsledare
Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se
tel: 0705-32 28 89

Projektledare
Johanna Öqvist, johanna.oqvist@sns.se
tel: 0701-46 65 54

Finansiering och referensgrupp

I referensgruppen ingår Academic Work, Arbetsförmedlingen, Finansdepartementet, Forum för innovation inom Transportsektorn, Högskolan Väst, KK-stiftelsen, KPMG, Intendia Group (Anthon B Nilsen Utbildning AB), Ledarna, Lernia, Myndigheten för yrkeshögskolan, NCC, Riksrevisionen, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Södra Skogsägarna, TCO och Vattenfall.

Tidsplan

Projektet startade år 2015 och avslutades under våren 2018.