Forskningsrapport | 2019-06-16
Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning?
Maria Börjesson
Samhällsplanering som skapar många och täta kontaktytor mellan företag och individer gör att idéer och innovationer sprids snabbt, vilket skapar tillväxt. Men effekten är starkast inom fem kilometer och borta efter drygt två mil. Infrastrukturprojekt som binder ihop större städer och ökar den långväga pendlingen ger därför ingen större effekt på ekonomisk tillväxt på nationell nivå. De planerade höghastighetsbanorna kan alltså inte förväntas ha någon större effekt på Sveriges ekonomiska tillväxt, utan innebär snarare en omfördelning av resurser mellan städer. Små städer kan till och med förlora på förbättrade resmöjligheter till storstäder.
– Stora infrastrukturinvesteringar har inte längre samma effekter på samhällsutvecklingen som förr. När Södra stambanan öppnade på 1800-talet minskade restiden mellan Stockholm och Malmö från 8 dagar till 19 timmar. Det går inte att göra tidsvinster i den storleksordningen i dag, säger Maria Börjesson, professor vid Statens väg- och transportforskningsinstitut.
I rapporten fastslår Maria Börjesson att det mest effektiva som staten kan göra är att se över priser och avgifter i det befintliga transportsystemet, och att använda nya tekniska lösningar. Att åtgärda flaskhalsar på vägar och spår där det råder trängselproblem är också väl motiverat. Detta har potential att förbättra resmöjligheterna utan att bygga ny infrastruktur. Att använda den befintliga infrastrukturen på ett bättre sätt är även bra ur klimatsynpunkt.
– Det finns mycket man kan göra. Drivmedels- och trängselskatter, banavgifter och biljettpriser i kollektivtrafiken har stor påverkan på resmöjligheterna. Digitalisering och elektrifiering erbjuder stora möjligheter att utnyttja det transportsystem vi har mer effektivt, säger Maria Börjesson
Regionförstoring med ökad långväga pendling kan dessutom få miljömässigt negativa konsekvenser och cementera gamla könsnormer. Om människor flyttar längre från sina arbetsplatser ökar resornas längd och benägenheten att cykla och gå minskar. Bilresandet ökar också eftersom man bosätter sig allt längre från exempelvis mataffärer. Välutbildade män är den grupp som tjänar mest på lång pendling. Det är färre kvinnor som pendlar långt och de som gör det mår sämre av det, oavsett färdmedel.
Författare
Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transporter, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI)
Kontakt
Maria Börjesson, maria.borjesson@vti.se, 070-943 01 29
David Sundström, forskningsledare SNS, david.sundstrom@sns.se, 070-791 21 72
Caroline Raxell, pressansvarig SNS, caroline.raxell@sns.se, 070-382 20 95
Mer från Hållbar samhällsbyggnad
- Seminarium Bostäder och infrastruktur
Vad beror de ökade bostadspriserna på?
Hur stor betydelse har ökade markkostnader för prisutvecklingen på bostäder i Sverige? Och vad mer kan förklara att bostadspriserna stigit så mycket... - SNS Analys Bostäder och infrastruktur
SNS Analys 81. Konkurrens och prisbildning på den svenska bostadsmarknaden
I en ny SNS-rapport beskriver nationalekonomerna Mats Bergman och Sten Nyberg den snabba ökningen av bostadspriser i Sverige sedan 1990-talet som avvikande,... - Seminarium Bostäder och infrastruktur
Unga och bostäder
Mer än 60 procent av beståndet på bostadsmarknaden i Sverige är i dag antingen bostadsrätter eller ägda bostäder, en andel som har... - Seminarium Bostäder och infrastruktur
Vem ansvarar för laddinfrastrukturen i transportsektorn i en framtid utan fossila drivmedel?
Riksdagen har satt målet att Sverige ska kunna nå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan kräver det att fossila...
Andra forskningsrapporter inom Bostäder och infrastruktur
En ny bostadsbeskattning
Sverige behöver en ny, neutral bostadsbeskattning. Dagens beskattning missgynnar vissa grupper av hushåll och regioner samt vissa typer av bostäder, utan att det är uttryck för en tydlig politisk prioritering. Den slutsatsen drar nationalekonomen Peter Englund i en SNS-rapport, ”En ny bostadsbeskattning”, som ges ut i dag.Allmännyttan och jämlikheten
I dag stängs många hushåll ute från den svenska bostadsmarknaden, som präglas av ökad ojämlikhet, enligt bostadsforskaren Martin Grander, aktuell med SNS-rapporten ”Allmännyttan och jämlikheten”. Men lösningen är inte att bygga särskilda sociala bostäder, anser Grander. I stället behöver den generella bostadspolitiken reformeras. Grander föreslår bland annat ett mer träffsäkert bostadsbidrag, statliga hyresgarantier och ändringar i systemet för att fördela hyresrätter.Så använder vi järnvägen på ett bättre sätt
De svenska banavgifterna för tågtrafiken har under lång tid varit lägre än de lagstiftade miniminivåerna. Det visar transportekonomen Kristofer Odolinski i den här SNS-rapporten. Brister i avgiftsstrukturen leder till att den svenska järnvägen utnyttjas ineffektivt och i förlängningen till onödiga förseningar inom tågtrafiken. Om den befintliga järnvägsinfrastrukturen används mer effektivt kan det hända att behovet av nya järnvägsprojekt minskar. Ett första steg är att se till att rätt banavgifter tas ut.En hyresmarknad i kris. Fortsätt lindra symptomen eller bota sjukdomen?
Hyresregleringen är orsaken till de långa bostadsköerna, den otillåtna handeln med hyreskontrakt och att många hyresrätter ombildas till bostadsrätter, enligt Fredrik Kopsch,...