SNS Analys | 2017-08-30
SNS Analys nr 42. Könsskillnader i utbildning
Anna Sjögren, David Autor, David Figlio, Krzysztof Karbownik, Jeffrey Roth, Melanie Wasserman
Det går i allmänhet sämre i skolan för pojkar än för flickor. Att gå i en bra skola har dock särskilt positiv inverkan på pojkars resultat. Det visar en amerikansk studie av MIT-ekonomen David Autor och hans kollegor. Skillnaderna mellan könen när det gäller kunskapsresultat, frånvaro och avstängning är mindre på skolor som håller hög kvalitet än på skolor med låg kvalitet. I de sämsta skolorna presterar pojkar betydligt sämre än flickor. I de högst rankade skolorna finns knappt några skillnader alls mellan könen.
Ett liknande mönster finns i svenska skolor. Det visar beräkningar som Anna Sjögren, docent vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), har gjort på data från Skolverket. Att satsa på att förbättra dåliga skolor kan därmed vara ett sätt att höja pojkars resultat. Men i Sverige finns det också anledning att förbättra stödet till svagpresterande elever och se över betygssystem och antagningsregler som begränsar onödigt många pojkars möjligheter till gymnasieutbildning, menar Anna Sjögren.
– Visserligen har det hittills gått relativt bra för lågpresterande pojkar senare i livet, och i många fall till och med bättre än för flickor med motsvarande betyg. Men arbetsmarknaden förändras och vi vet inte vilka konsekvenser svaga skolresultat kommer att få framöver, säger Anna Sjögren.
Könsskillnader i utbildningsprestationer är dock ingen ny företeelse. Åtminstone så länge som det har funnits skolstatistik har flickor klarat sig bättre i skolan än pojkar.
– Det är i ämnet svenska som vi hittar de stora skillnaderna mellan flickor och pojkar. Klyftan ökar dessutom under skolgången, säger Anna Sjögren.
Rapporten ingår i SNS forskningsprojekt Investeringar i likvärdiga livschanser.
Författare till den amerikanska studien
David Autor, Ford Professor of Economics, Massachusetts Institute of Technology
David Figlio, Orrington Lunt Professor of Education and Social Policy and of Economics, Northwestern University
Krzysztof Karbownik, Research Associate, Northwestern University
Jeffrey Roth, Research Professor of Pediatrics, University of Florida
Melanie Wasserman, Assistant Professor of Economics, University of California
Författare till kommentaren utifrån ett svenskt perspektiv
Anna Sjögren, docent i nationalekonomi, IFAU och UCLS, Uppsala universitet.
Ladda ner: SNS Analys 42. Könsskillnader i utbildning
Mer från SNS Analys
Seminarium ArbetsmarknadHar distansarbete öppnat arbetsmarknaden för fler?
I takt med att distansarbete blivit vanligare har också sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning ökat markant. I en ny SNS Analys undersöker...
ArbetsmarknadSNS Analys 115. Distansarbete och sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning
Upp till fyra av fem nya jobb för personer med funktionsnedsättning kan förklaras av ökningen av distansarbete efter pandemin, visar en ny...
SNS Analys Bostäder och infrastrukturSNS Analys 113. Bygga och driva infrastruktur på alternativa sätt – lärdomar från internationell forskning
Regeringen vill nu pröva nya sätt att bygga och finansiera infrastruktur. En ny SNS-rapport visar att offentlig–privat samverkan (OPS) kan ge effektivare...
Seminarium Finansiella marknaderHur står sig den svenska aktiemarknaden internationellt?
Sverige behöver en välfungerande aktiemarknad för att skapa konkurrenskraftiga företag. Hur står sig likviditeten på den svenska aktiemarknaden i en internationell jämförelse?...
Andra sns analys inom Utbildning
SNS Analys 96. Effekter av förstelärarreformen
Lärarlönerna har förbättrats sedan förstelärarreformen. Dessutom har skolor som infört förstelärartjänster fått minskad personalomsättning och en bättre lärarsammansättning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
SNS Analys 91. Lönar sig högskolestudier efter komvux?
Att studera på högskola efter att ha läst in behörighet på komvux har varit lönsamt även för äldre personer med arbetslivserfarenhet. Än mer lönsamt kan det bli med nya omställningsstudiestödet, skriver forskaren Linn Karlsson i en ny SNS-rapport.SNS Analys 89. Hur påverkas studenters välmående och betyg av digital undervisning?
Under coronaviruspandemin ställde svenska högskolor och universitet om till digital undervisning under drygt tre terminer. Denna rapport jämför tre undervisningsformer: Campusundervisning, fullständig distansundervisning, samt hybridundervisning, under vilken campusundervisning blandas med distansinslag. Jämförelser görs både med avseende på betyg och välmående. Rapporten omfattar över 300 ingenjörsstudenter vid Lunds universitet och den beskriver även hur kön och socioekonomisk status påverkar utfallet av de olika undervisningsformerna.SNS Analys 88. Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor
Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.