Globaliseringen och den tekniska utvecklingen har öppnat upp och förändrat den svenska ekonomin. Hur påverkar detta skattesystemets effektivitet och omfördelande funktion? Projektet pågår 2019-2022.

kontakt

Chef forskningsprogrammet: Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se, 0705-32 28 89.
Forskningsledare: Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, 0709-22 73 73.
Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se, 0737-53 32 07.


beskattning i dag och i framtiden

Den svenska offentliga sektorns skatteintäkter består i huvudsak av skatt på arbete och konsumtion. I det offentliga samtalet diskuteras ibland om dagens skattebaser är de bäst lämpade utifrån effektivitets- och fördelningsaspekter. Det händer också att förslag till nya skattebaser föreslås. Exempel på sådana förslag är robotskatt, finansskatt, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt. Frågor som kommer att ställas inom ramen för projektet är:
– Bör arbete, kapital och konsumtion beskattas annorlunda i framtiden?
– Hur säkras skatteintäkter på den nivå som behövs för att klara det offentliga åtagandet?

internationell regelharmonisering

Ett antal samarbeten inom OECD och EU har startats under senare år i syfte att rita om spelplanen för den internationella beskattningen. Utvecklingen drivs av de stora ekonomierna och väntas få betydelse för svenska företag, privatpersoner och de svenska offentliga finanserna. Flera bilaterala informationsavtal med avsikt att motverka olaglig skatteundanflykt har också slutits mellan länder vilket leder till frågan:
– Hur påverkar ny internationell skattelagstiftning svenska företags konkurrenskraft och skatteintäkterna i Sverige?

globaliseringen ökar konkurrensen

Den svenska ekonomin har internationaliserats i snabb takt och svenska företag verkar numera i global konkurrens. Ett skattesystem som värnar entreprenörskap, innovation och ett visst risktagande är viktigt i en globaliserad värld. Internationaliseringen innebär också att konkurrensen om välutbildad och kvalificerad arbetskraft ökar över nationsgränserna. Mot denna bakgrund ställs bland annat frågan:
– Hur kan skatterna utformas för öka företags konkurrenskraft och människors drivkrafter att utbilda sig och arbeta?

digitalisering, teknisk utveckling och ändrade konsumtionsmönster

När den stora skattereformen genomfördes i Sverige för snart 30 år sedan användes ännu inte internet i någon större utsträckning. I dag digitaliseras ekonomin snabbt. För delar av den svenska industrin innebär den tekniska utvecklingen stora investeringar och därmed ett stort risktagande. Digitaliseringen har också medfört att nya affärsmodeller som innehåller aspekter av delningsekonomin har tillkommit. Företag med nya typer av digitala lösningar konkurrerar därför med aktörer verksamma i den traditionella ekonomin, samtidigt som det ibland är oklart hur beskattningen ska ske. Möjliga frågeställningar:
– Hur ska skattesystemet hantera den växande e-handeln och delningsekonomin?
– Vilka är de troliga breda skattebaserna i framtiden, givet en fortsatt globalisering och teknisk utveckling?


rapporter

3-12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden 2021.09.08
Hur bör konsumtion beskattas? 2021.06.02
Konsumtionsbeskattning av digitala tjänster 2021.04.21
SNS Analys nr 68. Hur påverkas företags utsläpp av ett pris på koldioxid 2020.12.02
Svensk energi- och miljöbeskattning – ett reformförslag 2020.11.04
En ny bostadsbeskattning 2020.10.11
Beskattning av energibranschens vinster 2020.05.14
EU och svensk företagsbeskattning 2019.11.29
SNS Analys nr 60. Lärdomar om den svenska arvsskatten 2019.11.05
Svenska skatter i internationell jämförelse 2019.09.04
SNS Analys nr 55. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga 2019.05.15


kommande seminarier

För- och nackdelar med kommunalskatten 2021.12.16


genomförda seminarier

Vad händer med OECD:s förslag om beskattning av digitala bolag? 2021.11.15
Reformera 3:12? Nya perspektiv på beskattning av fåmansbolag 2021.09.08
Hur bör konsumtion beskattas? 2021.06.02
Beskattning av delningsekonomin 2021.05.27
Beskattning av den digitala ekonomin 2021.04.21
Klas Eklunds förslag till en genomgripande skattereform 2020.12.03
Pris på koldioxid – hur påverkas företagens utsläpp? 2020.12.02
Hur reformera svensk energi- och miljöbeskattning? 2020.11.04
En ny bostadsbeskattning 2020.10.13
Hur påverkar dagens skatteregler investeringar i energisektorn? 2020.05.14
EU-rättens inverkan på svensk företagsbeskattning 2019.11.29
Lärdomar om den svenska arvsskatten 2019.11.05
Hur står sig svenska skatter i en internationell jämförelse? 2019.09.04
Förslag till ny inkomstbeskattning 2019.06.04
Effekter av sänkta arbetsgivaravgifter för unga 2019.05.15


pågående forskning

sänkt bolagsskatt: hur påverkas småföretag?

Under de senaste tio åren har flera länder sänkt sina bolagsskattesatser i syfte att öka företagens investeringar. I den här rapporten utnyttjar forskarna en betydande sänkning av bolagsskatten i Finland 2014 (som ett naturligt experiment) för att se hur små företag påverkas. Genom tillgång till ett rikt datamaterial undersöker forskarna hur en ändring av bolagsskatten inverkar på företagens verksamhet i form av bland annat investeringar, omsättning och personalkostnader. Särskild uppmärksamhet ägnas åt entreprenörer som är aktiva i sitt eget företag.

Forskare: Jarkko Harju, forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT), Aliisa Koivisto, forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) och doktorand i nationalekonomi vid Helsingfors universitet, Toumas Matikka, forskare vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT)

Publicering: våren 2022

beskattning i kommunsektorn

Rapporten diskuterar hur beskattning av offentlig sektor bäst ska organiseras för att uppnå målsättningar om effektivitet och rättvisa. Ett första problem som studeras är vilka skatter som är lämpliga att använda på lokal nivå och vilka skatter som bör beslutas nationellt. Skattebaser tilldelade till olika nivåer i den offentliga organisationen medför dock effektivitetsproblem och ställer krav på omfördelning mellan kommunerna. En andra del i rapporten diskuterar därför olika typer av politik i syfte att minimera problem med delade skattebaser och oönskade effekter av kommunal utjämning. Slutligen diskuteras resultat från empirisk forskning och möjliga förändringar i det kommunala finansieringssystemet.

Forskare: Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet, och Magnus Wikström, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Publicering: preliminärt december 2021.

skatter i en globaliserad värld

I denna avslutande rapport för SNS skatteprojekt sammanfattas resultaten, slutsatserna och lärdomarna från samtliga rapporter inom projektet. Med utgångspunkt i dessa kommer rapporten att presentera policyslutsatser av mer övergripande karaktär för hela det svenska skattesystemet.

Redaktör för slutrapporten: Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Åsa är ledamot i Skatteakademien och Finanspolitiska rådet.

Publicering: våren 2022


referensgrupp

AstraZeneca, Bostadsrätterna, EQT, Ekonomistyrningsverket (ESV), FAR, Investor, Konjunkturinstitutet (KI), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Mellby Gård, Riksförbundet M Sverige, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Skatterättsnämnden, Skatteverket, Spotify, Stora Enso, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Teknikföretagen, Uniper, Vattenfall