Skatter i en globaliserad värld

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen har öppnat upp och förändrat den svenska ekonomin. Hur påverkar detta skattesystemets effektivitet och omfördelande funktion?

Beskattning i dag och i framtiden

Den svenska offentliga sektorns skatteintäkter består i huvudsak av skatt på arbete och konsumtion. I det offentliga samtalet diskuteras ibland om dagens skattebaser är de bäst lämpade utifrån effektivitets- och fördelningsaspekter. Det händer också att förslag till nya skattebaser föreslås. Exempel på sådana förslag är robotskatt, finansskatt, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt. Frågor som kommer att ställas inom ramen för projektet är:
– Bör arbete, kapital och konsumtion beskattas annorlunda i framtiden?
– Hur säkras skatteintäkter på den nivå som behövs för att klara det offentliga åtagandet?

Internationell regelharmonisering

Ett antal samarbeten inom OECD och EU har startats under senare år i syfte att rita om spelplanen för den internationella beskattningen. Utvecklingen drivs av de stora ekonomierna och väntas få betydelse för svenska företag, privatpersoner och de svenska offentliga finanserna. Flera bilaterala informationsavtal med avsikt att motverka olaglig skatteundanflykt har också slutits mellan länder vilket leder till frågan:

– Hur påverkar ny internationell skattelagstiftning svenska företags konkurrenskraft och skatteintäkterna i Sverige?

Globaliseringen ökar konkurrensen

Den svenska ekonomin har internationaliserats i snabb takt och svenska företag verkar numera i global konkurrens. Ett skattesystem som värnar entreprenörskap, innovation och ett visst risktagande är viktigt i en globaliserad värld. Internationaliseringen innebär också att konkurrensen om välutbildad och kvalificerad arbetskraft ökar över nationsgränserna. Mot denna bakgrund ställs bland annat frågan:
– Hur kan skatterna utformas för öka företags konkurrenskraft och människors drivkrafter att utbilda sig och arbeta?

Digitalisering, teknisk utveckling och ändrade konsumtionsmönster

När den stora skattereformen genomfördes i Sverige för snart 30 år sedan användes ännu inte internet i någon större utsträckning. I dag digitaliseras ekonomin snabbt. För delar av den svenska industrin innebär den tekniska utvecklingen stora investeringar och därmed ett stort risktagande. Digitaliseringen har också medfört att nya affärsmodeller som innehåller aspekter av delningsekonomin har tillkommit. Företag med nya typer av digitala lösningar konkurrerar därför med aktörer verksamma i den traditionella ekonomin, samtidigt som det ibland är oklart hur beskattningen ska ske. Möjliga frågeställningar:
– Hur ska skattesystemet hantera den växande e-handeln och delningsekonomin?
– Vilka är de troliga breda skattebaserna i framtiden, givet en fortsatt globalisering och teknisk utveckling?

Pågående forskning

Skatteplanering och skattefusk: vad kan vi lära av den svenska arvsskatten?

Betydelsen av ärvt kapital har på senare tid ökat i Sverige och röster har höjts för en återinförd arvsskatt. Enligt dess förespråkare skulle en återinförd arvsskatt kunna skapa utrymme att sänka andra skatter, exempelvis på arbete, och motverka förmögenhetsojämlikhet och skapa mer likvärdiga möjligheter, oavsett en persons bakgrund och föräldrarnas förmögenhet. Samtidigt var den tidigare arvsskatten kritiserad för en mängd problem. Bland annat för att det fanns möjligheter att undvika den om inte reglerna efterlevdes.

I den här studien undersöks den svenska arvsskatten utifrån flera viktiga frågeställningar:  i vilken omfattning undveks den? Vilka var det som undvek den? Och vilka konsekvenser fick det?

Forskare: Sebastian Escobar, postdok vid Centre for Economic Studies, Ludwig Maximilians Universität

Publicering: hösten 2019

Europeiska unionen och svensk företagsbeskattning

EU-rätten påverkar i hög grad medlemsstaternas skattelagstiftning, även på företagsskatteområdet. Inom EU pågår ett omfattande arbete för att motverka olika former av skatteplanering och skatteflykt. Ett parallellt arbete pågår inom OECD mot Base Erosion Profit Shifting (BEPS), där OECD föreslår olika slags regler för att motverka erosion av bolagsskattebasen. Från den 1 januari 2019 börjar EU:s skatteflyktsdirektiv att gälla i medlemsstaterna. EU:s statsstödsregler fungerar i viss mån som skydd mot införandet av särskilt förmånlig skattelagstiftning i medlemsstaterna. De fria rörligheterna inom EU, särskilt etableringsfriheten och de fria kapitalrörelserna, sätter gränser för vilka motverkansregler som är möjliga.

I rapporten behandlas övergripande de generella ramarna för EU inom företagsbeskattningens område. Rapportens fokus är delar av svensk företagsbeskattning som kan behöva förändras för att möta EU-rättens krav på de nationella rättsordningarna. Det inbegriper bland annat svenska regler om ränteavdragsbegränsningar, CFC-beskattning, allokering av inkomst till fast driftställe och regler om internprissättning.

Forskare: Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Han är ledamot i Skatterättsnämnden, avdelningen för direkt skatt sedan år 2008.

Publicering: november 2019.

Hur påverkar olika skatteregler investeringar och reinvesteringar inom energisektorn?

Närmare fyra femtedelar av elproduktionen i Sverige består i dag av vattenkraft och kärnkraft. Drygt hälften av den totala elproduktionen kommer från det som definieras som förnybar el, det vill säga sol, vind, vatten och bioenergi.

I rapporten studeras skillnaden mellan avskrivningsreglerna för byggnader å ena sidan och maskiner och inventarier å andra sidan och de ekonomiska konsekvenserna som följer av dessa. Forskaren analyserar hur skattereglerna, utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv, inverkar på investeringar som leder till en produktion av förnybar el. Vidare undersöks om och hur skattereglerna kan komma att påverka en avveckling av kärnkraften, och om skattereglerna gynnar eller missgynnar en ut- eller ombyggnation av det framtida eldistributionsnätet. En annan fråga som studeras är hur de nya ränteavdragsbegränsningsreglerna påverkar energisektorn.

Forskaren gör även en internationell utblick och jämför hur skattereglerna skiljer sig åt mellan Sverige och andra länder.

Forskare: Peter Nilsson är adjungerad professor i skatterätt vid Juridiska fakulteten, Lunds universitet och Senior Manager på KPMG i Sverige.

Publicering: våren 2020

Bostadsbeskattningen i Sverige

Rapporten beskriver principer och praktiska problem vid beskattning av ägda bostäder. Den ger även en historisk överblick av den svenska bostadsbeskattningen. Vidare beskrivs problem i bostadsbeskattningen och möjliga reformer.

Forskare: Peter Englund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Publicering: hösten 2020

Energi- och miljöbeskattningen i Sverige

I rapporten förs en övergripande diskussion kring marknadsekonomin och förekomsten av så kallade externa effekter och kollektiva varor. Forskarna resonerar kring hur vi kan och bör motivera energi- och miljöbeskattningen i Sverige ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Och vad vi vet om konsekvenserna av dagens utformning av energi- och miljöpolitiken.

Vidare beskrivs energi- och miljöbeskattningens utveckling i Sverige. Genomgången kopplas till det svenska skattesystemet i stort och undersöker storleken och stabiliteten för olika skattebaser. En analys görs också av ett antal undantags- och specialregler. Det förs också en diskussion kring de skatter som nyligen har införts, och som föreslagits på området. Forskarna gör också ett antal fallstudier och en genomgång av de viktigaste studierna på området.

Forskarna kommer också med förslag till hur det svenska energi- och miljöskattesystemet kan förbättras. Vilka skatter är ändamålsenliga och effektiva skatter, givet de mål som de är tänkt att styra mot?

Forskare: Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Centrum för Miljö och Naturresursekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet.

Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi vid Institutionen för Skogsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet och Seniorrådgivare, Centrum för Miljö och Naturresursekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet.

Publicering: år 2020

Hur ska konsumtion beskattas i Sverige?

I denna rapport analyseras hur konsumtion ska beskattas i Sverige. Bör konsumtion beskattas överhuvudtaget? Vad är en bra balans mellan skatt på arbete och konsumtion? Och hur påverkar ändringar i beskattningen individens val att konsumera i dag eller spara inför framtiden?

Forskaren belyser hur skatter på olika varor och tjänster bör differentieras. Han redogör också för de centrala avvägningarna mellan omfördelning och effektivitet som präglar skattepolitiken. Andra aspekter, såsom externaliteter (t.ex. miljö och hälsa), berörs också.

Forskare: Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Institutionen för nationalekonomi och statistik, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Han är medlem av CESifo Research Network i München, Tyskland.

Publicering: sommaren 2021

Skatter i en globaliserad värld

I denna avslutande rapport för SNS skatteprojekt sammanfattas resultaten, slutsatserna och lärdomarna från samtliga rapporter inom projektet. Med utgångspunkt i dessa kommer rapporten att presentera policyslutsatser av mer övergripande karaktär för hela det svenska skattesystemet.

Redaktör för slutrapporten: Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Åsa är ledamot i Skatteakademien och Finanspolitiska rådet.

Publicering: våren 2022

Fakta om projektet

Tidsplan, projektledning och kontaktuppgifter

Projektet pågår 2019-2022.
Om ni är intresserade av deltagande i projektet eller om har några frågor är ni välkomna att kontakta oss.

Chef forskningsprogrammet
Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se, 0705-32 28 89.
Forskningsledare
Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, 08-507 025 64.
Projektledare
Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se, 0737-53 32 07.

Referensgrupp

AstraZeneca, Atlas Copco, Bostadsrätterna, EQT, Ekonomistyrningsverket (ESV), FAR, Investor, Konjunkturinstitutet (KI), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Mellby Gård, Motormännen, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Skatterättsnämnden, Skatteverket, Spotify, Stora Enso, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Teknikföretagen, Uniper, Vattenfall