Globaliseringen och den tekniska utvecklingen har öppnat upp och förändrat den svenska ekonomin. Hur påverkar detta skattesystemets effektivitet och omfördelande funktion? Projektet pågår 2019-2022.

Kontakt

Chef forskningsprogrammet: Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se, 0705-32 28 89.
Forskningsledare: Stefan Sandström, stefan.sandstrom@sns.se, 0709-22 73 73.
Projektledare: Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se, 0737-53 32 07.


Beskattning i dag och i framtiden

Den svenska offentliga sektorns skatteintäkter består i huvudsak av skatt på arbete och konsumtion. I det offentliga samtalet diskuteras ibland om dagens skattebaser är de bäst lämpade utifrån effektivitets- och fördelningsaspekter. Det händer också att förslag till nya skattebaser föreslås. Exempel på sådana förslag är robotskatt, finansskatt, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt. Frågor som kommer att ställas inom ramen för projektet är:
– Bör arbete, kapital och konsumtion beskattas annorlunda i framtiden?
– Hur säkras skatteintäkter på den nivå som behövs för att klara det offentliga åtagandet?

Internationell regelharmonisering

Ett antal samarbeten inom OECD och EU har startats under senare år i syfte att rita om spelplanen för den internationella beskattningen. Utvecklingen drivs av de stora ekonomierna och väntas få betydelse för svenska företag, privatpersoner och de svenska offentliga finanserna. Flera bilaterala informationsavtal med avsikt att motverka olaglig skatteundanflykt har också slutits mellan länder vilket leder till frågan:
– Hur påverkar ny internationell skattelagstiftning svenska företags konkurrenskraft och skatteintäkterna i Sverige?

Globaliseringen ökar konkurrensen

Den svenska ekonomin har internationaliserats i snabb takt och svenska företag verkar numera i global konkurrens. Ett skattesystem som värnar entreprenörskap, innovation och ett visst risktagande är viktigt i en globaliserad värld. Internationaliseringen innebär också att konkurrensen om välutbildad och kvalificerad arbetskraft ökar över nationsgränserna. Mot denna bakgrund ställs bland annat frågan:
– Hur kan skatterna utformas för öka företags konkurrenskraft och människors drivkrafter att utbilda sig och arbeta?

Digitalisering, teknisk utveckling och ändrade konsumtionsmönster

När den stora skattereformen genomfördes i Sverige för snart 30 år sedan användes ännu inte internet i någon större utsträckning. I dag digitaliseras ekonomin snabbt. För delar av den svenska industrin innebär den tekniska utvecklingen stora investeringar och därmed ett stort risktagande. Digitaliseringen har också medfört att nya affärsmodeller som innehåller aspekter av delningsekonomin har tillkommit. Företag med nya typer av digitala lösningar konkurrerar därför med aktörer verksamma i den traditionella ekonomin, samtidigt som det ibland är oklart hur beskattningen ska ske. Möjliga frågeställningar:
– Hur ska skattesystemet hantera den växande e-handeln och delningsekonomin?
– Vilka är de troliga breda skattebaserna i framtiden, givet en fortsatt globalisering och teknisk utveckling?


Rapporter

Svensk energi- och miljöbeskattning – ett reformförslag 2020.11.04
En ny bostadsbeskattning 2020.10.11
Beskattning av energibranschens vinster 2020.05.14
EU och svensk företagsbeskattning 2019.11.29
SNS Analys nr 60. Lärdomar om den svenska arvsskatten 2019.11.05
Svenska skatter i internationell jämförelse 2019.09.04
SNS Analys nr 55. Sänkta arbetsgivaravgifter för unga 2019.05.15


Kommande seminarier

2020.12.03 Klas Eklunds förslag till en genomgripande skattereform
2020.12.02 Pris på koldioxid – hur påverkas företagens utsläpp?


Genomförda seminarier

Hur reformera svensk energi- och miljöbeskattning? 2020.11.04
En ny bostadsbeskattning 2020.10.13
Hur påverkar dagens skatteregler investeringar i energisektorn? 2020.05.14
EU-rättens inverkan på svensk företagsbeskattning 2019.11.29
Lärdomar om den svenska arvsskatten 2019.11.05
Hur står sig svenska skatter i en internationell jämförelse? 2019.09.04
Förslag till ny inkomstbeskattning 2019.06.04
Effekter av sänkta arbetsgivaravgifter för unga 2019.05.15


Pågående forskning

Koldioxidutsläpp, koldioxidskatt och utsläppshandel

För perioden 1990‒2016 kartlägger forskarna svenska företags koldioxidutsläpp. Den kunskapen använder de för att analysera hur den svenska koldioxidskatten och EU:s utsläppshandelssystem påverkat svenska företags koldioxidutsläpp. De beräknar då hur mycket som kan bero på koldioxidläckage och hur mycket som kan bero på faktisk effektivisering på plats. De gör också ett försök till kontrafaktisk analys genom att jämföra svenska utsläpp med utsläpp i andra utvecklade länder som saknar koldioxidbeskattning.

Författare: Gustav Martinsson, docent och lektor i finansiell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Publicering: December 2020

Konsumtionsbeskattning av digitala tjänster

Beskattningen av den digitala ekonomin diskuteras i bred bemärkelse inom ramen för OECD:s arbete mot Base Erosion Profit Shifting. Inom EU har en särskild skatt på digitala tjänster föreslagits som ett medel för att nå en rättvis beskattning av digitala företag jämfört med traditionella företag, men röstats ned. Enskilda medlemsstater planerar i stället att införa en liknande skatt i olika former. En skatt på digitala tjänster bygger på logiken att skatten ska tas ut i det landet där användarna av de digitala tjänsterna befinner sig eftersom värdet skapas i det landet. Samtidigt genomförs flera ändringar i den harmoniserade mervärdesskatterätten inom EU som gör digitala plattformar till skattskyldiga uppbördsmän i större utsträckning än tidigare. Det grundläggande syftet med mervärdesskatterätten är att beskatta konsumtion. Den här rapporten diskuterar vad en konsumtionsbeskattning utifrån gällande och föreslagna regler avseende mervärdesskatt och en särskild skatt av digitala tjänster innebär på ett principiellt rättsvetenskapligt plan.

Forskare: Pernilla Rendahl, professor i skatterätt vid Juridiska institutionen, Göteborgs universitet.

Publicering: våren 2021

Det duala inkomstskattesystemet

I rapporten diskuteras utformningen av det duala skattesystemet, där arbetsinkomster och kapitalinkomster beskattas var för sig. Rapporten har två övergripande syften. Det första är empiriskt, att beskriva hur utdelningar och löneinkomster från 3:12-bolagen utvecklats sedan millennieskiftet. En central fråga är hur statens skatteintäkter från 3:12-bolagen förändrats över tid, och jämföra med skatteintäkterna från andra grupper. Det andra syftet är att mot bakgrund av ekonomisk teori och empiri diskutera politikens utformning. Är det önskvärt att beskatta kapitalinkomster lägre än arbetsinkomster? Och hur förhåller sig nuvarande 3:12-regler till alternativa modeller att beskatta fåmansbolagsägare i duala skattesystem?

Forskare: Håkan Selin, docent i nationalekonomi och verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)

Publicering: våren 2021

Hur ska konsumtion beskattas i Sverige?

I denna rapport analyseras hur konsumtion ska beskattas i Sverige. Bör konsumtion beskattas överhuvudtaget? Vad är en bra balans mellan skatt på arbete och konsumtion? Och hur påverkar ändringar i beskattningen individens val att konsumera i dag eller spara inför framtiden?

Forskaren belyser hur skatter på olika varor och tjänster bör differentieras. Han redogör också för de centrala avvägningarna mellan omfördelning och effektivitet som präglar skattepolitiken. Andra aspekter, såsom externaliteter (t.ex. miljö och hälsa), berörs också.

Forskare: Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Institutionen för nationalekonomi och statistik, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Han är medlem av CESifo Research Network i München, Tyskland.

Publicering: sommaren 2021

Beskattning i kommunsektorn

Rapporten diskuterar hur beskattning av offentlig sektor bäst ska organiseras för att uppnå målsättningar om effektivitet och rättvisa. Ett första problem som studeras är vilka skatter som är lämpliga att använda på lokal nivå och vilka skatter som bör beslutas nationellt. Skattebaser tilldelade till olika nivåer i den offentliga organisationen medför dock effektivitetsproblem och ställer krav på omfördelning mellan kommunerna. En andra del i rapporten diskuterar därför olika typer av politik i syfte att minimera problem med delade skattebaser och oönskade effekter av kommunal utjämning. Slutligen diskuteras resultat från empirisk forskning och möjliga förändringar i det kommunala finansieringssystemet.

Forskare: Thomas Aronsson, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet, och Magnus Wikström, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Publicering: preliminärt december 2021.

Skatter i en globaliserad värld

I denna avslutande rapport för SNS skatteprojekt sammanfattas resultaten, slutsatserna och lärdomarna från samtliga rapporter inom projektet. Med utgångspunkt i dessa kommer rapporten att presentera policyslutsatser av mer övergripande karaktär för hela det svenska skattesystemet.

Redaktör för slutrapporten: Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet. Åsa är ledamot i Skatteakademien och Finanspolitiska rådet.

Publicering: våren 2022


Referensgrupp

AstraZeneca, Atlas Copco, Bostadsrätterna, EQT, Ekonomistyrningsverket (ESV), FAR, Investor, Konjunkturinstitutet (KI), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Mellby Gård, Riksförbundet M Sverige, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Skatterättsnämnden, Skatteverket, Spotify, Stora Enso, Svenskt Näringsliv, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Teknikföretagen, Uniper, Vattenfall