Skatter i en globaliserad värld

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen har öppnat upp och förändrat den svenska ekonomin. Hur påverkar detta skattesystemets effektivitet och omfördelande funktion? För att bidra med ny kunskap startar SNS forskningsprojektet Skatter i en globaliserad värld. Projektet inleds januari 2019 och kommer att pågå i tre år.

Beskattning i dag och i framtiden

Den svenska offentliga sektorns skatteintäkter består i huvudsak av skatt på arbete och konsumtion. I det offentliga samtalet diskuteras ibland om dagens skattebaser är de bäst lämpade utifrån effektivitets- och fördelningsaspekter. Det händer också att förslag till nya skattebaser föreslås. Exempel på sådana förslag är robotskatt, finansskatt, arvs- och gåvoskatt samt förmögenhetsskatt. Frågor som kommer att ställas inom ramen för projektet är:
– Bör arbete, kapital och konsumtion beskattas annorlunda i framtiden?
– Hur säkras skatteintäkter på den nivå som behövs för att klara det offentliga åtagandet?

Internationell regelharmonisering

Ett antal samarbeten inom OECD och EU har startats under senare år i syfte att rita om spelplanen för den internationella beskattningen. Utvecklingen drivs av de stora ekonomierna och väntas få betydelse för svenska företag, privatpersoner och de svenska offentliga finanserna. Flera bilaterala informationsavtal med avsikt att motverka olaglig skatteundanflykt har också slutits mellan länder vilket leder till frågan:

– Hur påverkar ny internationell skattelagstiftning svenska företags konkurrenskraft och skatteintäkterna i Sverige?

Globaliseringen ökar konkurrensen

Den svenska ekonomin har internationaliserats i snabb takt och svenska företag verkar numera i global konkurrens. Ett skattesystem som värnar entreprenörskap, innovation och ett visst risktagande är viktigt i en globaliserad värld. Internationaliseringen innebär också att konkurrensen om välutbildad och kvalificerad arbetskraft ökar över nationsgränserna. Mot denna bakgrund ställs bland annat frågan:
– Hur kan skatterna utformas för öka företags konkurrenskraft och människors drivkrafter att utbilda sig och arbeta?

Digitalisering, teknisk utveckling och ändrade konsumtionsmönster

När den stora skattereformen genomfördes i Sverige för snart 30 år sedan användes ännu inte internet i någon större utsträckning. I dag digitaliseras ekonomin snabbt. För delar av den svenska industrin innebär den tekniska utvecklingen stora investeringar och därmed ett stort risktagande. Digitaliseringen har också medfört att nya affärsmodeller som innehåller aspekter av delningsekonomin har tillkommit. Företag med nya typer av digitala lösningar konkurrerar därför med aktörer verksamma i den traditionella ekonomin, samtidigt som det ibland är oklart hur beskattningen ska ske. Möjliga frågeställningar:
– Hur ska skattesystemet hantera den växande e-handeln och delningsekonomin?
– Vilka är de troliga breda skattebaserna i framtiden, givet en fortsatt globalisering och teknisk utveckling?

Pågående forskning

Europeiska unionen och svensk företagsbeskattning

EU-rätten påverkar i hög grad medlemsstaternas skattelagstiftning, även på företagsskatteområdet. Inom EU pågår ett omfattande arbete för att motverka olika former av skatteplanering och skatteflykt. Ett parallellt arbete pågår inom OECD mot Base Erosion Profit Shifting (BEPS), där OECD föreslår olika slags regler för att motverka erosion av bolagsskattebasen. Från den 1 januari 2019 börjar EU:s skatteflyktsdirektiv att gälla i medlemsstaterna. EU:s statsstödsregler fungerar i viss mån som skydd mot införandet av särskilt förmånlig skattelagstiftning i medlemsstaterna. De fria rörligheterna inom EU, särskilt etableringsfriheten och de fria kapitalrörelserna, sätter gränser för vilka motverkansregler som är möjliga.

I rapporten behandlas övergripande de generella ramarna för EU inom företagsbeskattningens område. Rapportens fokus är delar av svensk företagsbeskattning som kan behöva förändras för att möta EU-rättens krav på de nationella rättsordningarna. Det inbegriper bland annat svenska regler om ränteavdragsbegränsningar, CFC-beskattning, allokering av inkomst till fast driftställe och regler om internprissättning.
Forskare: Mattias Dahlberg, professor i finansrätt vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Han är ledamot i Skatterättsnämnden, avdelningen för direkt skatt sedan år 2008.

Planerad publicering: november 2019.

Fakta om projektet

Tidsplan, projektledning och kontaktuppgifter

Projektet startar januari 2019 och pågår i tre år.
Om ni är intresserade av deltagande i projektet eller om har några frågor är ni välkomna att kontakta oss.

Chef forskningsprogrammet
Mikael Witterblad, mikael.witterblad@sns.se, 0705-32 28 89.
Projektledare
Emelie Lekebjer, emelie.lekebjer@sns.se, 0737-53 32 07.