Urbaniseringstakten i Sverige är fortsatt hög och vi står inför stora demografiska förändringar. Tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen ställer det krav på en god samhällsplanering. Projektet pågår 2019-2021.


Kontakt

Forskningsledare: Thérèse Lind, therese.lind@sns.se, 0739-87 19 11.
Projektledare: Daniel Strandberg, daniel.strandberg@sns.se, 0790-98 10 98.


Befolkningen ökar och koncentreras till storstadsregionerna

Mycket tyder på att majoriteten av de nya jobben tillkommer inom tjänstesektorn som företrädesvis är lokaliserad till våra större städer. Det bidrar till en stor befolkningsökning i städerna. Fler får också längre pendlingsavstånd till jobb och skola. För att säkerställa konkurrenskraft, geografisk rörlighet och god livsmiljö behöver Sverige en fungerande bostadsmarknad och rätt investeringar i transportinfrastruktur och samhällsservice. Det kräver finansiering och tillgång till kompetent personal. Investeringar i fastigheter, transportinfrastruktur och samhällsservice påverkar allt från miljön i staden till människors hälsa, jämlikhet, trygghet, sysselsättningsnivå och innovationspotential. Här blir det viktigt att konkretisera och väga olika mål mot varandra när städer byggs ut.

Teknisk utveckling ställer nya krav

Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med ökad internationalisering medför hårdare konkurrens för svenska företag från omvärlden. Bland annat handeln går igenom en digitalisering och en allt större del av vår konsumtion sker på nätet. Ambitiösa miljökrav ställer också krav på nya tekniska lösningar när det gäller transporter, såsom en elektrifiering av landets fordonsflotta.

Samordning mellan stat, kommun och region

Olika nivåer av offentligt beslutsfattande kan sätta upp motstridiga mål. Och beslutsfattare på en given nivå i den offentliga sektorn har inte alltid de medel som krävs för att uppnå de egna målen. Detta kan bli problematiskt och väcker frågor om samordning. Behöver Sverige exempelvis en starkare fysisk riksplanering eller mer av nationell styrning för transportsystemet?

Finansiering och investeringar i human- och realkapital

En viktig fråga är hur bostadsbyggande och investeringar i infrastruktur, underhåll och samhällsservice ska finansieras. Finansieringsmöjligheterna kan se olika ut beroende på vilken nivå inom offentlig sektor det är som genomför projektet. En annan fråga är om och i vilken grad näringslivet samt pensionsfonderna ska medverka till finansieringen. Flertalet branscher inom bygg, anläggning och transport har i dag problem med att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det finns också tecken på att näringslivet tar större ansvar för yrkesutbildningar och validering av arbetskraft för att klara bemanningen.


Rapporter

SNS Analys nr 70. Luftkvalitet och barns hälsa. Erfarenheter från två naturliga experiment 2021.03.11
SNS Analys nr 67. Ekonomiska konsekvenser av investeringar i digital infrastruktur 2020.11.24
Den svenska elmarknaden 2020.09.13
Transportsektorn och klimatpolitiken 2020.08.26
Allmännyttan och jämlikheten 2020.06.26
Cost Overrun and Procurement Competence in Sweden 2020.06.02
SNS Analys nr 63. Kalkylräntan och statliga infrastrukturinvesteringar 2020.05.26
Så använder vi järnvägen på ett bättre sätt 2020.04.17
En hyresmarknad i kris. Fortsätt lindra symptomen eller bota sjukdomen? 2019.10.17
SNS Analys nr 58. Städer och stora datamängder 2019.09.24
Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning? 2019.06.16


Genomförda seminarier

Digitalt rundabordssamtal om socialt hållbar bostadsförsörjning med Karolina Skog 2021.03.26
Luftkvalitet, trängselskatter och barns hälsa 2021.03.11
Ekonomiska effekter av digital infrastruktur 2020.11.24
Behovet av en reformerad elmarknad 2020.10.01
Är hushållen en outnyttjad resurs på elmarknaden? 2020.09.16
Hur kan utsläppen från transportsektorn minskas? 2020.08.27
Allmännyttans framtid 2020.06.26
Så kan offentlig upphandling förbättras 2020.06.03
Låg ränta skäl nog att investera i infrastruktur? 2020.05.27
Kan järnvägen nyttjas på ett bättre sätt? 2020.04.20
Hyresrätten i Sverige – vem gynnas av nuvarande system? 2019.10.18
Big data och städers utveckling 2019.09.24
Statliga investeringar i transportinfrastruktur 2019.06.18
Nya förutsättningar för EU:s utsläppshandel 2019.02.22


Kommande seminarier

 


Pågående studier

Kostnader och konkurrens i svensk byggsektor

Bostadspriserna i Sverige har stigit kraftigt under de senaste årtiondena, och under de senare 25 åren sticker Sverige ut jämfört med sina nordiska grannländer. Denna rapport diskuterar en rad olika förklaringar till den observerade utvecklingen. Hur har bostadspriserna påverkats av markpriser och materialkostnader? Och hur står det till med konkurrensen inom byggsektorn?

Författare: Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sten Nyberg professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Publicering: hösten 2021.


Referensgrupp

Boverket, Byggföretagen, E.ON., Einar Mattsson, Ellevio, Installatörsföretagen, Jernhusen, JM, Kommuninvest, Länsförsäkringars forskningsfond, Nacka kommun, Newsec, Ramboll, Region Stockholm, Sjunde AP-fonden, Skandia, Svenskt Näringsliv, Trafikverket, Transportföretagen, Tågföretagen, White Arkitekter, Volvo Bussar.