Hållbar samhällsbyggnad

Urbaniseringstakten i Sverige är fortsatt hög och vi står inför stora demografiska förändringar. Tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen ställer det krav på en god samhällsplanering.

Befolkningen ökar och koncentreras till storstadsregionerna

Mycket tyder på att majoriteten av de nya jobben tillkommer inom tjänstesektorn som företrädesvis är lokaliserad till våra större städer. Det bidrar till en stor befolkningsökning i städerna. Fler får också längre pendlingsavstånd till jobb och skola. För att säkerställa konkurrenskraft, geografisk rörlighet och god livsmiljö behöver Sverige en fungerande bostadsmarknad och rätt investeringar i transportinfrastruktur och samhällsservice. Det kräver finansiering och tillgång till kompetent personal. Investeringar i fastigheter, transportinfrastruktur och samhällsservice påverkar allt från miljön i staden till människors hälsa, jämlikhet, trygghet, sysselsättningsnivå och innovationspotential. Här blir det viktigt att konkretisera och väga olika mål mot varandra när städer byggs ut.

Teknisk utveckling ställer nya krav

Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med ökad internationalisering medför hårdare konkurrens för svenska företag från omvärlden. Bland annat handeln går igenom en digitalisering och en allt större del av vår konsumtion sker på nätet. Ambitiösa miljökrav ställer också krav på nya tekniska lösningar när det gäller transporter, såsom en elektrifiering av landets fordonsflotta.

Samordning mellan stat, kommun och region

Olika nivåer av offentligt beslutsfattande kan sätta upp motstridiga mål. Och beslutsfattare på en given nivå i den offentliga sektorn har inte alltid de medel som krävs för att uppnå de egna målen. Detta kan bli problematiskt och väcker frågor om samordning. Behöver Sverige exempelvis en starkare fysisk riksplanering eller mer av nationell styrning för transportsystemet?

Finansiering och investeringar i human- och realkapital

En viktig fråga är hur bostadsbyggande och investeringar i infrastruktur, underhåll och samhällsservice ska finansieras. Finansieringsmöjligheterna kan se olika ut beroende på vilken nivå inom offentlig sektor det är som genomför projektet. En annan fråga är om och i vilken grad näringslivet samt pensionsfonderna ska medverka till finansieringen. Flertalet branscher inom bygg, anläggning och transport har i dag problem med att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det finns också tecken på att näringslivet tar större ansvar för yrkesutbildningar och validering av arbetskraft för att klara bemanningen.

Fakta om projektet

Publicerade rapporter

En hyresmarknad i kris. Fortsätt lindra symptomen eller bota sjukdomen?
SNS Analys nr 58. Städer och stora datamängder
Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning?

Pågående studier

Allmännyttan i går, i dag och i morgon

I Sverige är vi ensamma om att rätten till bostad förverkligas genom en generell bostadspolitik som inte delar upp bostadskonsumenterna efter inkomst eller levnadsvillkor. Tidigare behovsprövade modell (läs: social housing) övergavs på 1950-talet och i stället skulle gemene man få tillgång till bostad, oavsett ekonomiska resurser. Men hur blev det egentligen med detta anspråk?

Den generella bostadspolitiken har sedan efterkrigstiden utgjort statens verktygslåda för att trygga rätten till bostad. Det kanske vassaste verktyget ¬kom att bli de kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolagen, som fick i uppgift att erbjuda hyresbostäder av hög kvalitet till allmän nytta. På så sätt har ”rätten till bostad” blivit intimt sammankopplad med allmännyttans generella karaktär. Men hur blev det egentligen med rätten till bostad?

Mycket talar för att allmännyttan aldrig har räckt till för att klara bostadsbehovet för grupper som står långt från bostadsmarknaden. Och så ännu mindre i dag.

Sveriges kommuner använder allmännyttan på olika sätt. I vissa kommuner är allmännyttan en upplåtelseform nästan enbart för låginkomsthushåll. I andra kommuner är befolkningen mer blandad. Och i ytterligare andra kommuner blir allmännyttan snarare ett verktyg för att konkurrera med närliggande kommuner om medelklasshushåll. Genom narrativ och specialframtagen statistik för perioden 2012–2017, som speglar såväl nybyggnationsboomen som de stora demografiska förändringarna 2015–2016, beskrivs i rapporten allmännyttans diversifiering och gradvisa förskjutning i detalj för ett antal kommuner.

Den generella bostadspolitiken klarar bevisligen inte att garantera rätten till bostad givet de samtida förutsättningarna. Hur ska man då förstå allmännyttans roll i dag och i framtiden? Kan man bemöta 2018 års bostadssociala utmaningar med en uppsättning verktyg som smiddes 1945? Om inte, är det verktygen som behöver slipas om eller behövs en helt ny verktygslåda?

Planerad publicering hösten 2020.

Forskare: Martin Grander, forskare, Institutionen för urbana studier vid Malmö universitet

Den svenska elmarknaden

Historiskt har huvuddelen av elproduktionen i Sverige varit koncentrerad till ett antal storskaliga anläggningar. Elförsörjningen har varit stabil och el har kunnat tillhandahållas till låga kostnader för hushåll och företag. Den svenska elmarknaden står dock inför stora utmaningar. Elsystemet måste bland annat anpassas till en växande befolkning där energianvändningen i både näringslivet och bland hushållen i större utsträckning kommer att utgöras av el, till exempel på grund av elektrifierade fordon, elvärme och nya serverhallar. Ambitionerna att fasa ut kärnkraften, att skapa en helt förnyelsebar decentraliserad elproduktion, och att öka integrationen med de europeiska elsystemen betyder att kostnadseffektiva anpassningar måste ske på både utbuds- och efterfrågesidan. Forskning visar dessutom att en ökad levnadsstandard förstärker vissa av de problem som elmarknaden redan möter.

För att hantera de utmaningar som den svenska elmarknaden står inför krävs stora investeringar i elnät och elproduktion, eller så måste existerande anläggningar nyttjas på ett mer effektivt sätt. På senare tid har beslutsfattare och politiker i allt större utsträckning uppmärksammat möjligheten att få elkunder att anpassa sig till de knappheter som tidvis uppstår i elsystemet.

Sådan efterfrågeflexibilitet, i form av aktiva hushåll som tillhandahåller elsystemtjänster genom att anpassa sin elförbrukning, har potential att spela en viktig roll på framtidens elmarknader och för elnätsoperatörer. Grundtanken är att hushåll kan anpassa sin elanvändning så att den minskar när knappheten på el och/eller elnätskapacitet är stor. Om hushållens elanvändning kan styras och koordineras, antingen explicit av energitjänsteföretag eller indirekt via dynamisk prissättning av el, kan det underlätta för en storskalig utbyggnad av vind- och solkraft samt bidra till ökad kostnadseffektivitet i elnäten.

En rad studier har visat att sådana åtgärder kan medföra betydande effektiviseringsvinster. Men även om fördelarna av en mer flexibel efterfrågesida är stora är det oklart vad det kostar att realisera dem. Uppenbart är dock att hushållens incitament att anpassa sin elförbrukning i dag är mycket små: hushåll som förskjuter hela sin dagliga förbrukningskurva med fem timmar endast sparar ett par kronor per dag.

I denna rapport beskrivs den svenska elmarknadens utmaningar och vilken roll efterfrågeflexibilitet kan spela för att sig an dem.

Planerad publicering hösten 2020.

Forskare: Mattias Vesterberg, forskare vid Handelshögskolan, Umeå universitet

Offentlig upphandling

I rapporten kommer författaren att diskutera kostnadsöverskridandeproblematiken i så kallade megaprojekt (dyrare än 10 miljarder kronor), såsom Nya Karolinska och andra exempel som exempelvis italienska motorvägar. Vidare diskuteras de teoretiska grundvalarna för offentlig upphandling och offentlig-privat samverkan och relevant empiri presenteras. Särskilt belyses betydelsen av incitament kopplade till företags anseende utifrån tidigare upphandlingar.

Frågan kring betydelsen av välutbildade offentliga upphandlare avhandlas och sätts i ett internationellt perspektiv i ljuset av USA, Storbritannien och Italien. Ett förslag hur Sverige skulle kunna förbättra sin utbildning inom offentlig upphandling läggs fram.

Forskare: Giancarlo Spagnolo, professor i nationalekonomi, Stockholm Institute of Transition Economics, Handelshögskolan i Stockholm

Varför inte investera i infrastruktur när räntan är låg?

Analysen kommer att diskutera och delvis besvara följande frågor: Om staten är villig att investera i infrastruktur med en avkastning på ringa 3 procent, varför inte investera i indexfonder där staten kan få en avkastning på 7 procent med motsvarande risknivå? Om man skulle acceptera att staten utan restriktioner skulle kunna investera i marknadsnoterade värdepapper, vad skulle implikationerna bli för offentliga investeringar? Hur mycket skulle optimalt investeras? Hur stor del skulle investeras i värdepapper respektive traditionella offentliga investeringar? Skulle traditionella offentliga investeringar minska mycket?

Planerad publicering våren 2020.

Forskare: Disa Asplund, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut

Hur kan vi minska utsläppen från transportsektorn? Det offentligas roll och utmaningar

Inrikes transporter står i dag för cirka en fjärdedel av koldioxidutsläppen i Sverige. Vägtransporterna står för mer än 90 procent av dessa utsläpp. Medan koldioxidutsläppen ligger still eller minskar i de flesta andra sektorer så ökar koldioxidutsläppen i transportsektorn. Bilresandet per person har aldrig varit så högt som nu. Denna rapport visar om – och i så fall hur – det offentliga genom policyåtgärder och styrmedel kan bidra till att minska utsläppen i transportsektorn, utan att skapa negativa effekter på välfärd och arbetsmarknad.

Planerad publicering våren 2020.

Forskare: Maria Börjesson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Banavgiften och marginalkostnaden

Rapporten beskriver varför banavgifterna bör sättas till marginalkostnaden av att använda en viss tågsträcka. Marginalkostnaden är kostnadsökningen (i termer av till exempel underhåll) av att köra ytterligare en kilometer på banan. Rapporten går igenom argument för och emot att sätta banavgiften till marginalkostnaden och argumenterar för en höjning av banavgiften till den empiriskt beräknade marginalkostnaden.

Rapporten ger normativa såväl som positiva förklaringar till varför vi har offentligt ägd infrastruktur i Sverige som används av privata tågoperatörer vilket i sig skapar behov av banavgifter. Detta jämförs sedan med hur det fungerar i andra europeiska länder och jämförelser med andra transportslag görs. Fordonsdifferentierade marginalkostnader diskuteras och nya forskningsresultat kring reinvesteringar ges. De senare påvisar vikten av banunderhåll för att minimera både produktionskostnader och förseningskostnader.

Planerad publicering våren 2020.

Forskare: Kristofer Odolinski, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Tidigare aktiviteter

Big data och städers utveckling
Statliga investeringar i transportinfrastruktur
Nya förutsättningar för EU:s utsläppshandel

Tidsplan, projektledning och kontaktuppgifter

Projektet startade i början av 2019 och pågår i tre år.

Forskningsledare: Thérèse Lind, therese.lind@sns.se, 0739-87 19 11.

Projektledare: Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se, 0722-51 57 98.

Referensgrupp

Boverket, E.ON., Einar Mattsson, Ellevio, Infrastrukturdepartementet, Installatörsföretagen, Jernhusen, JM, Kommuninvest, Länsförsäkringars forskningsfond, Nacka kommun, Newsec, Ramboll, Region Stockholm, Skandia, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier, Trafikverket, Transportföretagen, Tågoperatörerna, White Arkitekter, Volvo Bussar.