Hållbar samhällsbyggnad

Urbaniseringstakten i Sverige är fortsatt hög och vi står inför stora demografiska förändringar. Tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen ställer det krav på en god samhällsplanering. För att bidra med ny kunskap startar SNS forskningsprojektet Hållbar samhällsbyggnad januari 2019. Det kommer att pågå i tre år.

Befolkningen ökar och koncentreras till storstadsregionerna

Mycket tyder på att majoriteten av de nya jobben tillkommer inom tjänstesektorn som företrädesvis är lokaliserad till våra större städer. Det bidrar till en stor befolkningsökning i städerna. Fler får också längre pendlingsavstånd till jobb och skola. För att säkerställa konkurrenskraft, geografisk rörlighet och god livsmiljö behöver Sverige en fungerande bostadsmarknad och rätt investeringar i transportinfrastruktur och samhällsservice. Det kräver finansiering och tillgång till kompetent personal. Investeringar i fastigheter, transportinfrastruktur och samhällsservice påverkar allt från miljön i staden till människors hälsa, jämlikhet, trygghet, sysselsättningsnivå och innovationspotential. Här blir det viktigt att konkretisera och väga olika mål mot varandra när städer byggs ut.

Teknisk utveckling ställer nya krav

Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med ökad internationalisering medför hårdare konkurrens för svenska företag från omvärlden. Bland annat handeln går igenom en digitalisering och en allt större del av vår konsumtion sker på nätet. Ambitiösa miljökrav ställer också krav på nya tekniska lösningar när det gäller transporter, såsom en elektrifiering av landets fordonsflotta.

Samordning mellan stat, kommun och region

Olika nivåer av offentligt beslutsfattande kan sätta upp motstridiga mål. Och beslutsfattare på en given nivå i den offentliga sektorn har inte alltid de medel som krävs för att uppnå de egna målen. Detta kan bli problematiskt och väcker frågor om samordning. Behöver Sverige exempelvis en starkare fysisk riksplanering eller mer av nationell styrning för transportsystemet?

Finansiering och investeringar i human- och realkapital

En viktig fråga är hur bostadsbyggande och investeringar i infrastruktur, underhåll och samhällsservice ska finansieras. Finansieringsmöjligheterna kan se olika ut beroende på vilken nivå inom offentlig sektor det är som genomför projektet. En annan fråga är om och i vilken grad näringslivet samt pensionsfonderna ska medverka till finansieringen. Flertalet branscher inom bygg, anläggning och transport har i dag problem med att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det finns också tecken på att näringslivet tar större ansvar för yrkesutbildningar och validering av arbetskraft för att klara bemanningen.

Fakta om projektet

Pågående studier

Hur påverkar mer statlig infrastruktur sysselsättning och ekonomisk tillväxt?

Regionalekonomisk forskning visar en stark samvariation mellan hög tillgänglighet och hög produktivitet men säger inget om hur tillgänglighet uppnås. Om transportsystemet sägs alltså ingenting. Dock är förbättringar i transportinfrastrukturen kanske det viktigaste verktyg det offentliga har för att styra tillgängligheten som ofta kallas agglomerationen.

Transportinvesteringar kan öka agglomerationseffekterna på två sätt: genom att förbättra kontakterna mellan en stads olika delar och genom att öka arbetsmarknadsregionens geografiska storlek. I den offentliga retoriken läggs tyngdpunkten ofta på det senare. Evidensen talar dock för att ökad täthet av arbetsplatser (så att kontaktytorna mellan människor där de arbetar ökar) är väsentligt mer effektiv för ökad produktivitet. Det verkar bero på att den största agglomerationseffekten uppkommer på en tät arbetsmarknad där förutsättningarna är större för att människor lokalt lär av varandra både i egna och andra sektorer.

Denna rapport diskuterar huruvida förbättringar av transportinfrastrukturen påverkar produktivitet och sysselsättning. Mer specifikt diskuteras om det är en ökad närhet mellan arbetande i arbetsmarknadens kärna eller regionförstoring som bäst förbättrar produktiviteten och sysselsättningen.

Forskare: Maria Börjesson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Planerad publicering: april 2019.

Hyresrätten i Sverige

Hyresmarknaden brukar ofta lyftas fram som en viktig del av den svenska bostadsmarknaden. Möjligheten att hyra en lägenhet är viktig vid olika tidpunkter i livet och för olika samhällsgrupper. Hushåll som, exempelvis på grund av studier, tillfälliga anställningar eller av andra orsaker inte långsiktigt planerar att etablera sig i en viss ort vill normalt sett hyra sitt boende kortsiktigt. För hushåll som av olika anledningar saknar eget kapital och därför inte har möjlighet att ta sig in på den ägda marknaden är hyresrätten det enda alternativet.

Den svenska hyresrätten har däremot blivit otillgänglig i de mest expansiva orterna, studentstäder och storstadsregioner. Problem som brukar lyftas fram gällande hyresmarknadens funktionssätt (och som inte sällan resulterat i politiska åtgärder) är svarthandel, ombildningar, överrenoveringar och decennielånga kötider för förstahandskontrakt. Sällan görs däremot någon koppling till möjligheten att alla dessa observerade problem helt enkelt är ett resultat av marknadens funktionssätt under rådande regleringar av hyressättningen. Denna rapport belyser alla dessa problem och söker förklara grunden till dem. På så sätt kommer vi att kunna öka vår förståelse och föreslå politiska reformer som inte endast syftar till att lindra symptomen, men istället åtgärdar grundproblemet.

Forskare: Fredrik Kopsch, universitetslektor i fastighetsekonomi vid Lunds universitet. Planerad publicering: maj 2019.

Hur kan vi minska utsläppen från transportsektorn? Det offentligas roll och utmaningar

Inrikes transporter står i dag för cirka en fjärdedel av koldioxidutsläppen i Sverige. Vägtransporterna står för mer än 90 procent av dessa utsläpp. Medan koldioxidutsläppen ligger still eller minskar i de flesta andra sektorer så ökar koldioxidutsläppen i transportsektorn. Bilresandet per person har aldrig varit så högt som nu. Denna rapport visar om – och i så fall hur – det offentliga genom policyåtgärder och styrmedel kan bidra till att minska utsläppen i transportsektorn, utan att skapa negativa effekter på välfärd och arbetsmarknad.

Forskare: Maria Börjesson, professor i transportekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Planerad publicering: november 2019.

Tidsplan, projektledning och kontaktuppgifter

Projektet startar januari 2019 och ska pågå i tre år.

Forskningsledare: David Sundström, david.sundstrom@sns.se, 0707-91 21 72.

Projektledare: Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se, 0722-51 57 98.