Urbaniseringstakten i Sverige är fortsatt hög och vi står inför stora demografiska förändringar. Tillsammans med den snabba tekniska utvecklingen ställer det krav på en god samhällsplanering. Projektet pågår 2019-2021.


Kontakt

Forskningsledare: Thérèse Lind, therese.lind@sns.se, 0739-87 19 11.
Projektledare: Gustav Peldán Carlsson, gustav.peldan@sns.se, 0722-51 57 98.


Befolkningen ökar och koncentreras till storstadsregionerna

Mycket tyder på att majoriteten av de nya jobben tillkommer inom tjänstesektorn som företrädesvis är lokaliserad till våra större städer. Det bidrar till en stor befolkningsökning i städerna. Fler får också längre pendlingsavstånd till jobb och skola. För att säkerställa konkurrenskraft, geografisk rörlighet och god livsmiljö behöver Sverige en fungerande bostadsmarknad och rätt investeringar i transportinfrastruktur och samhällsservice. Det kräver finansiering och tillgång till kompetent personal. Investeringar i fastigheter, transportinfrastruktur och samhällsservice påverkar allt från miljön i staden till människors hälsa, jämlikhet, trygghet, sysselsättningsnivå och innovationspotential. Här blir det viktigt att konkretisera och väga olika mål mot varandra när städer byggs ut.

Teknisk utveckling ställer nya krav

Den snabba tekniska utvecklingen i kombination med ökad internationalisering medför hårdare konkurrens för svenska företag från omvärlden. Bland annat handeln går igenom en digitalisering och en allt större del av vår konsumtion sker på nätet. Ambitiösa miljökrav ställer också krav på nya tekniska lösningar när det gäller transporter, såsom en elektrifiering av landets fordonsflotta.

Samordning mellan stat, kommun och region

Olika nivåer av offentligt beslutsfattande kan sätta upp motstridiga mål. Och beslutsfattare på en given nivå i den offentliga sektorn har inte alltid de medel som krävs för att uppnå de egna målen. Detta kan bli problematiskt och väcker frågor om samordning. Behöver Sverige exempelvis en starkare fysisk riksplanering eller mer av nationell styrning för transportsystemet?

Finansiering och investeringar i human- och realkapital

En viktig fråga är hur bostadsbyggande och investeringar i infrastruktur, underhåll och samhällsservice ska finansieras. Finansieringsmöjligheterna kan se olika ut beroende på vilken nivå inom offentlig sektor det är som genomför projektet. En annan fråga är om och i vilken grad näringslivet samt pensionsfonderna ska medverka till finansieringen. Flertalet branscher inom bygg, anläggning och transport har i dag problem med att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det finns också tecken på att näringslivet tar större ansvar för yrkesutbildningar och validering av arbetskraft för att klara bemanningen.


Rapporter

Den svenska elmarknaden 2020.09.13
Transportsektorn och klimatpolitiken 2020.08.26
Allmännyttan och jämlikheten 2020.06.26
Cost Overrun and Procurement Competence in Sweden 2020.06.02
SNS Analys nr 63. Kalkylräntan och statliga infrastrukturinvesteringar 2020.05.26
Så använder vi järnvägen på ett bättre sätt 2020.04.17
En hyresmarknad i kris. Fortsätt lindra symptomen eller bota sjukdomen? 2019.10.17
SNS Analys nr 58. Städer och stora datamängder 2019.09.24
Kan investeringar i transportinfrastruktur öka produktivitet och sysselsättning? 2019.06.16


Genomförda seminarier

Behovet av en reformerad elmarknad 2020.10.01
Är hushållen en outnyttjad resurs på elmarknaden? 2020.09.16
Hur kan utsläppen från transportsektorn minskas? 2020.08.27
Allmännyttans framtid 2020.06.26
Så kan offentlig upphandling förbättras 2020.06.03
Låg ränta skäl nog att investera i infrastruktur? 2020.05.27
Kan järnvägen nyttjas på ett bättre sätt? 2020.04.20
Hyresrätten i Sverige – vem gynnas av nuvarande system? 2019.10.18
Big data och städers utveckling 2019.09.24
Statliga investeringar i transportinfrastruktur 2019.06.18
Nya förutsättningar för EU:s utsläppshandel 2019.02.22


Kommande seminarier

24 november Ekonomiska effekter av digital infrastruktur


Pågående studier

vilka ekonomiska konsekvenser får investeringar i digital infrastruktur?

Tillgång till internet är A och O i dagens digitala samhälle. Det senaste årtiondet har utbyggnaden av bredband skett i snabb takt. Beslutsfattare har ofta pekat ut tillgång till bredband som viktigt för ökad ekonomisk tillväxt. En stor fråga har därför blivit hur investeringar i informations- och kommunikationsteknik påverkar olika typer av arbetsmarknadsutfall, något det funnits lite forskningsbaserad kunskap kring. I den här rapporten undersöker författaren vilken effekt investeringar i bredband har på produktivitet och lönebildning. Men också vad det får för konsekvenser för handelsmönster med andra länder. Detta görs med hjälp av ett unikt datamaterial över Norges utbyggnad av bredband som sedan kopplas ihop detaljerad företagsinformation.

Författare: Anders Åkerman, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Publicering hösten 2020.

Luftföroreningar och konsekvenser för barns hälsa

En central utmaning runt om i världens städer är transporter som, även om de skapar stor nytta för de enskilda individerna, för med sig trängsel, buller och luftföroreningar. I denna rapport undersöks hur luftföroreningar påverkar barns hälsa. Författarna kopplar samman svenska data över barns sjukvårdsbesök med information om föräldrarnas inkomster, utbildning samt lokala luftföroreningar. Detta gör det möjligt att undersöka inte bara hur barnens hälsa påverkas av luftföroreningar utan även om effekterna skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper. Författarna undersöker även vilken effekt trängselskatterna, som infördes i Stockholm för att minska inflödet av trafik till staden, fick för barns hälsa.

Författare: Peter Nilsson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet (IIES), Jenny Jans, forskare i nationalekonomi vid Stockholms universitet (SOFI).
Publicering våren 2021.


Referensgrupp

Boverket, Byggföretagen, E.ON., Einar Mattsson, Ellevio, Installatörsföretagen, Jernhusen, JM, Kommuninvest, Länsförsäkringars forskningsfond, Nacka kommun, Newsec, Ramboll, Region Stockholm, Sjunde AP-fonden, Skandia, Svenskt Näringsliv, Trafikverket, Transportföretagen, Tågföretagen, White Arkitekter, Volvo Bussar.