Ägandets betydelse för den industriella omvandlingen har sällan behandlats av vare sig historiker eller ekonomer. Vi vet därför inte mycket om ägandet i ett historiskt perspektiv och de långsiktiga konsekvenserna av olika slags ägares beteenden. I hur hög grad har ägarnas intresseinriktning styrt industrins utveckling och vad har övergången från familjeägda och familjeledda företag till storföretag med anställda företagsledare betytt?
I denna bok kartläggs de stora ägargrupperna i svensk industri från 1800-talets mitt till omkring 1950 – från det tidigindustriella Sverige till det mogna industrisamhället. Därefter analyseras ägandets betydelse i två ledande industribranscher – skogen och verkstäderna. Dynamik, tröghet, institutionalisering och industriella nätverk är nyckelbegrepp i denna analys som söker belysa en tidigare föga uppmärksammad aspekt av Sveriges industrialisering. Stor vikt läggs vid ägandets och industrialiseringens geografiska aspekter – ägarmetropolerna Stockholm, Göteborg och Malmö, Bergslagsregionens betydelse för att höja skogsindustrins tekniska nivå, framväxten och upplösningen av de för 1800-talet typiska regionala samarbetsnivåerna belyses. Drivkrafter bakom teknisk utveckling och ägarnas och företagsledarnas betydelse för denna står i centrum för de två branschstudierna.
Jan Glete, docent i historia vid Stockholms universitet, har författat flera verk om svensk företagshistoria, bl a om Kreugerkoncernen och ASEA.
Boken ingår i SNS program Ägandestrukturer, ägandefunktioner och företagsutveckling.