Finanspanelen är ett mötesforum om finansfrågor och arrangeras av SNS och forskningsinstitutet Swedish House of Finance.
Vid Finanspanelens möten träffas företrädare för finansbranschens ledande aktörer, myndigheter, politiker och forskare. Talarna är välkända experter från finansmarknaderna och akademin. De flesta möten spelas in och kan ses på SNS Play.
Kontaktpersoner: Ilinca Benson, ilinca.benson@sns.se, 0709-66 95 96 och Nina Bruce, nina.bruce@sns.se, 0707-34 87 83.
Finanspanelens spellista (ikonen uppe till höger ger dig tidigare inspelningar):
Kommittén ”Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder” har på uppdrag av regeringen analyserat vilka makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och hur till exempel bolånetak och amorteringskrav kan motverka dessa. Förslagen presenterades av kommitténs ordförande Peter Englund, Professor Emeritus på Handelshögskolan i Stockholm med kommentarer från Handelsbankens chefekonom Christina Nyman, Einar Mattssons koncernchef Stefan Ränk Finansinspektionens chefsekonom Jon Thor Sturluson. Se seminariet på SNS Play. 2024.11.22
Samlad statistik om svenskarnas tillgångar och skulder vore värdefullt underlag vid analys av den ekonomiska politiken, hävdar förespråkarna för ett nytt register. Kritikerna lyfter de integritetsrisker som ett “stort statligt superregister” kan innebära, att det skulle kunna öppna för förmögenhetsskatt samt att förslaget är alltför omfattande, detaljerat och dyrt. Vid seminariet medverkar flera av remissinstanserna och en av utredningens experter. Se seminariet på SNS Play. 2024.06.12
Likvidation av företag ökar, i Sverige och andra länder. Detta aktualiserar behovet av väl fungerande system för att hantera företag på obestånd. Seminariet gav en lägesrapport av nedläggning och rekonstruktion av företag, och diskutera även praktikfall. Det finns tyvärr ingen inspelning av seminariet på grund av tekniska problem. 2024.02.21
Det förs just nu en intensiv debatt om värdet på den svenska kronan. Mot bakgrund av detta bjöd vi in till ett seminarium om kronans försvagning med ekonomiprofessor Per Krusell, Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard och riksbankschef Erik Thedéen. Se seminariet på SNS Play. 2023.09.22
Betalningsutredningens slutsatser presenteras av den särskilda utredaren Anna Kinberg Batra med kommentarer från Aino Bunge, vice riksbankschef; Björn Segendorff, rådgivare på BIS Innovation Hub och Paula da Silva, vd för P27 Nordic Payments. Se seminariet på SNS Play. 2023.03.31
Priset på el i Europa har varierat och stigit kraftigt alltsedan Ryssland invaderade Ukraina. Krisen har kastat ljus över den europeiska energimarknadens svagheter. Paulina Dejmek-Hack, Europeiska kommissionen, Karolina Ekholm, Riksgälden, Vincent Maurin, Handelshögskolan i Stockholm, Daniela Peterhoff, Nasdaq samt Mats Persson, Fortum, diskuterar ämnet. Se seminariet på SNS Play. 2022.11.24
Sanktionerna som har införts i samband med invasionen av Ukraina innebär ett stopp för många investeringar i Ryssland, men väcker också frågor om hur man ska förhålla sig till andra marknader och hur man mäter hållbarhet. Detta diskuterades av finansprofessor Bo Becker, Finansinspektionens hållbarhetschef Johanna Fager Wettergren och Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard. Se seminariet på SNS Play. 2022.05.04
Hur planerar beslutsfattare runt om i världen att reglera kryptovalutor? Kan kryptovalutor användas för att undvika ekonomiska sanktioner? Vid seminariet diskuterade MIT-professor Antoinette Schoar risker och löften vid en bredare användning av dessa teknologier tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén och Kristian Gårder, Co-Head of Equities på SEB. Se seminariet på SNS Play. 2022.04.19
Hur stor kännedom har sparare om gröna fonder? Vilka personer investerar i dessa? Och varför är sambandet inte starkare mellan miljöengagemang och gröna investeringar? Det är några frågor som finansforskaren Anders Anderson har studerat. Vid seminariet presenterade han några av sina resultat. I diskussionen deltog också SEB Investment Managements Elisabet Jamal Bergström och Pensionsmyndighetens Erik Fransson. Se seminariet på SNS Play. 2021.12.15
Princetonprofessorn Markus Brunnermeier presenterade sin nya bok ”The Resilient Society”, som ligger med på Financial Times lista över de bästa böckerna om ekonomi från 2021. Deltog gjorde också Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi och tillträdande generaldirektör för Riksgälden, samt Paulina Dejmek Hack, direktör vid GD FISMA, Europeiska kommissionen. Se webbinariet på SNS Play. 2021.11.23
Under de kommande månaderna har Europeiska rådet och Europaparlamentet möjlighet att invända mot EU-kommissionens förslag till regelverk för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar, den så kallade taxonomin. Vid mötet satte vi fokus på taxonomins möjliga konsekvenser för företagen. Lyssna till en inspelning av seminariet. 2021.06.23
Under senare år har marknaden för företagsobligationer vuxit kraftigt såväl i Sverige som i resten av EU-området. Men utvecklingen har inte skett utan problem och marknaden kan också fortsätta att växa. Hur ser myndigheterna, fondförvaltarna, placerarna och forskningen på marknadens utveckling? Se webbinariet på SNS Play. 2021.04.19
För att stävja effekterna av coronapandemin har Riksbanken, och andra centralbanker runt om i världen, sänkt sina styrräntor till mycket låga nivåer. Riksbanken har även köpt olika typer av obligationer. Tillsammans med vice riksbankschef Martin Flodén, nationalekonomen Martin Nordström och chefsekonomen Christina Nyman diskuterade vi hur Riksbanken motiverar stödköpen, köpens sidoeffekter på till exempel på fördelning av inkomst och förmögenhet och om det Riksbankens uppgift att ta hänsyn till detta. Se webbinariet på SNS Play. 2021.03.18
Under hösten presenterade EU-kommissionen ett initiativ om hållbar bolagsstyrning, som har kritiserats av svenska institutionella ägare och företag. Två veckor före konsultationsperiodens slut bjuder Finanspanelen in till ett samtal om förslagets konsekvenser för det svenska näringslivet. Se webbinariet på SNS Play. 2021.01.25
2018 var Wirecard en av Europas största fintechbolag. Idag har de ansökt in insolvens, vd:n är häktad och finanschefen efterlyst av tysk polis. Vid webbinariet diskuterades vad som hände och om det finns anledning att se över finanstillsynen på en eurropeisk nivå. Medverkade: Nicolas Véron, senior fellow at the Peterson Institute and Bruegel, Katja Langenbucher, Professor of Banking and Corporate Law, Goethe University, House of Finance, Annika Poutiainen, Chair at Council for Swedish Financial Reporting Supervision and Erik Thedéen, Director General at the Finansinspektionen, the Swedish FSA, and a member of the Management board of the European Securities and Markets Authority (ESMA). Se webbinariet på SNS Play. 2020.12.07
Finanspanelen gästades av Stefan Ingves som talar om Riksbankens mandat och agerande under coronakrisen. Se webbinariet på SNS Play. 2020.11.03
Professor Michael Roberts, Wharton University, talade om sin forskning om vilken roll utformningen av utlåningskontrakt har för företagens finansiering. Kommentarer från Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, och Helena Nordberg, ränteförvaltare på Svenskt näringsliv. Se seminariet på SNS Play. 2020.10.16
Se webbinariet på SNS Play. 2020.06.17
Ett samtal med vice riksbankschef Anna Breman om penningpolitikens roll i kriser.
Se webbinariet på SNS Play. 2020.04.29
Företagens efterfrågan på krediter ökar snabbt. Vad händer med balansräkningarna i banksektorn om hälsokrisen drar ut på tiden och företagskonkurserna skjuter i höjden?
Se webbinariet på SNS Play. 2020.04.23
På mötet diskuterades gränserna för penningpolitiken. Kan negativa räntor och andra okonventionella åtgärder sätta fart på ekonomin? Vilken roll kan finanspolitiken spela? Se seminariet på SNS Play. 2020.01.14
Presentation av regeringens utredning om för- och nackdelar med ett svenskt deltagande i EU:s bankunion. Medverkande: utredare, generaldirektör Anna-Karin Jatko, Nicolas Véron, verksam vid Peterson Institute for International Economics (PIIE) och Bruegel, Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, Hans Lindberg, vd, Svenska Bankföreningen. 2019.12.16
Ordföranden i den parlamentariska Riksbankskommittén presenterade förslag på nytt penningpolitiskt ramverk och ny riksbankslag. På mötet medverkade Mats Dillén, ordförande för den parlamentariska Riksbankskommittén, Aino Bunge, stabschef på AMF, Harry Flam, ordförande i Finanspolitiska rådet och Anders Vredin, stabschef, Riksbanken. Se seminariet på SNS Play. 2019.12.05
Efraim Benmelech är professor i finansiell ekonomi och chef för Guthrie Center for Real Estate Research vid Kellogg School of Management och knuten till National Bureau of Economic Research (NBER). Se seminariet på SNS Play. 2019.10.25
Finanspanelen besöktes av Christian Thimann, särskild rådgivare till EU-kommissionen och tidigare ordförande i kommissionens högnivågrupp för hållbar finansiering. Se seminariet på SNS Play. 2019.08.27
Finansministern kommenterade effekterna av Brexit, förhandlingarna kring EU:s nya budgetram, fördjupningen av samarbetet inom eurozonen och vad som händer med bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Hon lyfte fram Sveriges positioner, och hur Sverige – efter Brexit – har valt att samarbeta med andra nordeuropeiska länder, inom den så kallade Nya Hansan. Medverkade gjorde också Kristin Magnusson Bernard, Sverigechef på Nordea Markets, samt Martin Blåvarg, koncernkontroller på Svenska Handelsbanken. Se seminariet på SNS Play. 2019.05.14
Rundabordssamtal om USA:s ekonomi och penningpolitik med Charles Evans, Federal Reserve Bank of Chicago. Mötet hölls under s.k. Chatham House-regler och spelades därför inte in.
För tre år sedan infördes ett nytt ramverk för att hantera banker i kris inom EU. Stater ska inte längre stötta banker med skattemedel. Kriser ska hanteras på ett sätt som skadar samhällsekonomin så lite som möjligt. På mötet diskuterades erfarenheterna så här långt. Kommer reglerna att kunna fungera som tänkt vid en framtida bankkris i Sverige? Vilka är erfarenheterna när ramverket tillämpats hittills? Se seminariet på SNS Play. 2019.04.03
Marknaden för penningtvätt i Europa uppskattas till minst 1 250 miljarder kronor årligen. Men hur går transaktionerna till och vilka står bakom? Bekämpas penningtvätt på ett effektivt sätt? Rob Wainwright, tidigare chef för Europol, besökte SNS för att diskutera bekämpning av penningtvätt. Idag tas drygt 1 procent av de kriminellas pengar i beslag. För att öka effektiviteten behövs mer samarbete och informationsutbyte mellan länder, myndigheter och banker. Se seminariet på SNS Play. 2019.02.13
Hur kommer EU:s medlemsländer, Storbritannien och finansmarknaderna påverkas av Brexit? Finanspanelen gästades av Lord Jonathan Hill för att ge svar på frågorna. Lord Hill var fram tills Brexitomröstningen EU-kommissionär med ansvar för finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen. Han är också grundare av organisationen Prosperity UK och medlem av det brittiska överhuset. Mötet hölls under s.k. Chatham House-regler och spelades därför inte in.
Hur ska Sverige hantera en kontantlös framtid? Bör Riksbanken ge ut digitala e-kronor? Som en av de första centralbankerna i världen utreder Riksbanken förutsättningarna för en digital valuta som komplement till kontanter. Inledning av vice riksbankschef Cecilia Skingsley. Kommentarer gavs av Peter Englund, professor emeritus i finansiell ekonomi, och Johanna Lybeck Lilja, Executive Advisor på Nordea. Seminariet på SNS Play.
Den traditionella banksektorn utmanas av teknologiska utvecklingar som introduceras av startup-företag. En av Europas ledande bankexperter, Arnoud Boot, professor i finansiell ekonomi vid Amsterdams universitet, besökte SNS för att tala om de strukturförändringar som banksektorn nu går igenom. Sara Öhrvall från SEB och Martin Andersson från Oliver Wyman bidrog med kommentarer. Seminariet på SNS Play.
Det nya Basel III-regelverket ska säkerställa att bankerna är rustade med nog kapital för att klara nästa finanskris. Hur påverkar regelverket bankerna? Är det tillräckligt för att skydda det finansiella systemet? På mötet gav generaldirektör Erik Thedéen Finansinspektionens svar på frågorna som också kommenterades av Louise Lundberg, senior credit officer på Moody’s Investors services, Bo Becker, professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm, och Martin Blåvarg, koncernkontroller på Svenska Handelsbanken. Seminariet på SNS Play.
Frågan om utländska direktinvesteringar i infrastruktur och känslig teknologi har på senare tid debatterats flitigt i Europa. Inte minst de snabbt växande kinesiska investeringarna har väckt frågor. Men vilka är riskerna med ett ökat utländskt ägande? Möte med Maria Åsenius, kabinettschef hos handelskommissionär Cecilia Malmström, Staffan Bohman, styrelseordförande i bl.a. Electrolux, Michael Claesson, Försvarsmakten, Frédéric Cho, Kinarådgivare. Seminariet på SNS Play.
Att finansiera boende är en av finansmarknadernas viktigaste uppgifter. Bolånen är en mycket stor del av bankernas balansräkningar. Nu utmanar nya aktörer de etablerade bankerna med delvis annorlunda affärsmodeller. Är utvecklingen bra eller dålig för den finansiella stabiliteten? Behövs ett annorlunda konsumentskydd när lånen ges av nya aktörer? Medverkade gjorde Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, Hampus Brodén, bolåneinstitutet Stabelo och Christoffer Malmer, SEB. Seminariet på SNS Play.
Inom EU diskuterar man hur det europeiska samarbetet i euroområdet och inom bankunionen kan fördjupas. Hur påverkar det länder som Sverige, som varken är medlemmar i valutaunionen eller i bankunionen? På mötet medverkade John Berrigan, biträdande generaldirektör och direktör för finansiell stabilitet, financial services och kapitalmarknadsunionen vid EU-kommissionen och Karolina Ekholm, statssekreterare åt finansminister Magdalena Andersson. John Berrigan presenterade kommissionens politiska prioriteringar för bankunionen under 2018. Seminariet på SNS Play.
Hur långt han man kommit i EU:s arbete att hantera vacklande banker, den så kallade bankunionen? Hur påverkar Brexit arbetet med EU:s bankunion? Vilka vore för- och nackdelarna med ett medlemskap för Sverige? Dessa frågor diskuterades på finanspanelen med Nicolas Véron, forskare vid Peterson Institute i Washington och en av grundarna till tankesmedjan Bruegel i Bryssel. Seminariet på SNS Play.
Blockkedjetekniken kan innebära stora omvälvningar på finansmarknaderna. Många av de finansiella tjänster som finns idag kan komma att försvinna. Vi går en ny peer to peer-baserad ekonomi till mötes. Det sa David Yermack, internationellt ledande expert på finansiella innovationer, på finanspanelen om hur det globala finansiella systemet påverkas av den snabba teknikutvecklingen kring blockkedjor. Seminariet på SNS Play.
Pierre Moscovici är EU-kommissionär med ansvar för ekonomiska och finansiella frågor, beskattning och tullar. Titeln för Moscovicis anförande var ”The Deepening of the EMU”. Kommissionären deltog i ett samtal om framtiden för EMU och om andra ekonomisk-politiska utmaningar för Europa. Bakgrund till seminariet var EU-kommissionens diskussionsunderlag om möjliga vägar för att fördjupa EMU.
Stefan Lundbergh, regeringens och pensionsgruppens utredare, presenterade sin förstudie om vilka strukturella förändringar som kan göra premiepensionssystemet tryggare och mer effektivt. En paneldiskussion följde, med Roine Vestman, forskare vid Stockholms universitet, riksdagsledamot Solveig Zander (C) och statssekreterare Therese Svanström Andersson från pensionsgruppen samt Fredrik Nordström från Fondbolagens förening. Seminariet på SNS Play.
Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över Riksbankens arbete, bland annat mål och medel för penningpolitiken samt Riksbankens ansvar för den finansiella stabiliteten. Norges Bank har genomgått en liknande omfattande genomlysning. Mats Dillén, ordförande för den svenska utredningen, och Svein Gjedrem, ordförande för den norska utredningen, diskuterade vad Sverige kan lära av Norge. Seminariet på SNS Play.
Obamas närmaste ekonomiska rådgivare Jason Furman talade om tillståndet i den amerikanska ekonomin och om utsikterna för Trumps ekonomiska politik. Jason Furman spelade en nyckelroll i utformandet av President Obamas ekonomiska politik. Han är nu forskare vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har idag en framträdande roll i amerikansk samhällsdebatt. Seminariet på SNS Play. Intervju med Jason Furman.
Det nya globala regelverket för bankerna, även kallat Basel III, ska göra det finansiella systemet stabilare. Tanken är att bankerna ska kunna hantera risker bättre, samtidigt som de fortsatt uppfyller sina grundläggande funktioner inom ekonomin. Under seminariet talade förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick om det nya regelverket och förklarade varför Riksbanken tycker att det är viktigt för Sveriges del. Kommentatorer var Uldis Cerps från Finansinspektionen samt Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen. Seminariet på SNS Play. Intervju med Kerstin af Jochnick.
Efter finanskrisen bedömde regeringen att svenska företag hade likviditetsproblem. Därför infördes möjligheten för företagen att låna av staten genom att vänta med att betala in skatter och arbetsgivaravgifter. Detta låneprogram kan ha bidragit till att minska de samhällsekonomiska kostnaderna av finanskrisen. Forskaren Gustav Martinsson har undersökt det statliga låneprogrammet och presenterade sin forskning på ett seminarium. Resultaten presenteras också i en SNS Analys: Okonventionell kredit till företag under finanskrisen. Statssekreterare Karolina Ekholm från Finansdepartementet kommenterade. Seminariet på SNS Play. Intervju med Gustav Martinsson.
Jens Henriksson, vd för Folksam, och Jeremy Browne, City of Londons representant till EU, gav en nulägesbeskrivning av förhandlingarna om brittiskt utträde ur EU. De diskuterade vilka konsekvenser Brexit kan få för det finansiella systemet i Europa i stort och för Sverige i synnerhet. Seminariet på SNS Play.
Under seminariet presenterades två rapporter från IMF. Dels den årliga översynen av Sveriges ekonomiska politik, dels den så kallade Financial Sector Assessment Program (FSAP) som släpps vart femte år. IMF-ekonomen Craig Beaumont presenterade resultaten från rapporterna. Slutsatsen är att den svenska ekonomin är i gott skick men att hushållen med hög skuldsättning ökar, vilket i sin tur är en risk för den ekonomiska stabiliteten. En annan slutsats är att det stora och regionalt sammankopplade banksystemet behöver starkare tillsyn. Diskussionen handlade om skattelagstiftningen, bostäder, hushållens tillgångar och skulder.
Seminariet på SNS Play.
George Papaconstantinou är tidigare finansminister i Grekland och författare till boken “Game Over – The Inside Story of the Greek Crisis” (2016). Sex år efter att den grekiska krisen bröt ut är landet inne i sin tredje ekonomiska räddningsaktion. Papaconstantinou diskuterade vilka beslut som föranledde krisen och hur den uppstod, ett potentiellt grexit och vilka lärdomar vi kan dra inför framtida kriser inom Eurozonen.
Seminariet på SNS Play.
Intervju med George Papaconstantinou.
Jeremy Browne, representant för City of London i EU, talade om vad som kommer att bli de svåraste sakerna att lösa i de kommande förhandlingarna samt vilken typ av överenskommelse som Storbritannien helst skulle vilja se. Han sa även att en stad som London med dess världsledande finanssektor som tagit århundraden att skapa inte kan kopieras och flyttas någon annanstans i EU.
Seminariet på SNS Play.
Jean Pisani-Ferry är professor i ekonomi och chef för det ekonomiska och strategiska sekretariat som är knutet till den franske premiärministerns kansli. Vid Finanspanelen talade han bland annat om EMU (Ekonomiska och monetära unionen) och läget efter Brexit. Medverkade gjorde även Karolina Ekholm, statssekreterare åt finansminister Magdalena Andersson och Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.
Seminariet på SNS Play.
Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan presenterade rapporten ”Since you’re so rich, you must be really smart: Talent and the Finance Wage Premium”. Rapportförfattarna försöker förklara varför lönerna inom finansbranschen har ökat i högre grad än i andra branscher. Per Strömberg visade bland annat att löneökningen inte kunde bero på att finansbranschen lockar en större andel av begåvade individer jämfört med andra branscher, utan det måste ligga någonting annat bakom. Kommenterade gjorde Sean Cory från konsultfirman Oliver Wyman.
Seminariet på SNS Play.
Intervju med Per Strömberg.
Östeuropaexperten Anders Åslund visade bland annat hur tätt sammankopplad den ryska ekonomin är med oljepriset och hur sanktionerna gentemot Ryssland har visat sig vara väldigt effektiva. Han konstaterade också att Ryssland har varit mer intresserade av att bekämpa inflation än att stimulera tillväxt. Elsa Håstad kommenterade och ställde flera frågor, bland annat om det fanns något som omvärlden kunde ha gjort annorlunda gentemot Ryssland under 90-talet. Håstad avslutade med att säga att Ryssland väldigt gärna vill framställa Europa, Sverige och stora delar av den övriga världen som fiender, men att vi inte får falla in i den rollen, eftersom den egentligen inte är sann.
Seminariet på SNS Play.
Storbritanniens EU-minister David Lidington talade om hur samarbete kommer att vara extra viktigt i framtiden i en alltmer osäker värld. Han satte tre utmaningar i fokus: global kriminalitet, ett alltmer aggressivt Ryssland och en fortsatt instabilitet i delar av Afrika och i Mellanöstern. Lidington menade att ett EU utan Storbritannien kommer att vara sämre förberedda för att möta dessa utmaningar och att Storbritannien inte bara ska stå utanför som åskådare, utan måste sitta med vid borden och fatta besluten.
Seminariet på SNS Play.
Erik Thedéen från Finansinspektionen, Martin Flodén från Riksbanken, Hans Lindberg från Bankföreningen och Per Strömberg från Handelshögskolan diskuterade hur mycket kapital bankerna ska ha. De var alla överens om att svenska banker är välkapitaliserade i ett internationellt perspektiv, men att det fortfarande finns saker att göra. Erik Thedéen menade att det är viktigt att inte känna sig för lugn utan att man alltid ska förtöja båten för storm. Hans Lindberg efterfrågade ett regelverk som ser mer till helheten än vad nuvarande system gör.
Seminariet på SNS Play.
Riksgäldsdirektör Hans Lindblad berättade om Riksgäldens nya uppdrag som resolutionsmyndighet. Målet är att bankernas aktie- och fordringsägare, inte skattebetalarna, ska stå för notan om en bank går omkull. Riksgäldens uppdrag ger dem mandat att ta kontroll över en bank för att säkerställa dess funktion. Verktyget ska bara användas i de fall som en bank anses vara systemviktig och åtgärden anses vara nödvändig för att garantera den finansiella stabiliteten. Bo Becker, professor i finansiell ekonomi och Martin Blåvarg från Handelsbanken kommenterade. I diskussionen deltog även Charlotte Rydin, ansvarig för bankkrishantering vid Riksgälden.
Seminariet på SNS Play.
Sergei Guriev, professor i ekonomi vid Sciences Po i Paris och tillträdande chefekonom på EBRD, besökte SNS/SIFR Finanspanel för att diskutera den ryska ekonomin. Enligt Guriev beror de senaste årens nedgång på att den ryska ekonomin under en längre tid haft djupa strukturella problem. Guriev menade att om det inte sker budgetnedskärningar, om sanktioner bibehålls (och utvidgas) och om oljepriset fortsätter vara lågt kommer den ryska reservfonden vara tömd till slutet av 2017.
Franklin Allen, professor vid Imperial College London och Wharton School, University of Pennsylvania, presenterade sin forskningsrapport ”Explaining the Disconnection between China’s Economic Growth and Stock Market Performance” där han har studerat Kinas aktiemarknad under 2000-2013. Studien visar att kopplingen är svag mellan utvecklingen på Kinas aktiemarknad och landets tillväxt. Dessutom är det snarare är privata bolag, inte statliga, som varit Kinas tillväxtmotor och den senaste turbulensen är likviditetsdriven.
Hal Varian, chefsekonom på Google, besökte SNS/SIFR Finanspanel. Varian, som även är professor i ekonomi, tidigare verksam vid Berkeley, University of California, visade vilka trender och samband som går att påvisa med Big Data och hur det kan användas för att få prognoser om fenomen i samhället i realtid. Varian menade det finns stor potential i att kombinera, ofta outnyttjad, data från privat sektor med data från offentlig sektor. Kommenterade gjorde Anna Felländer, chefsekonom på Swedbank.
Leif Johansson, styrelseordförande i Astra Zeneca och Ericsson, gav sin syn på ägandets betydelse för svenska storföretag och effekter av utländskt ägande. Johansson menade att globaliseringen överlag har tjänat Sverige väl, men föreslog att Sverige borde ta intryck av Englands ”take-over”-regler där köpare måste analysera och påvisa samhällseffekter av förvärv. Erik Thedéen, ny vd på KPA pension och tidigare statssekreterare, kommenterade pensionsfondernas roll som ägare i svenska bolag, och menade att AP-fonderna borde ges större frihet att placera i svenska bolag.
Anders Borg berättade om rapporten En strategi för Finland som Borg skrev tillsammans med Juhana Vartiainen och på uppdrag av den finska regeringen. Finland har de senaste åren haft en svag ekonomisk utveckling. Borg menade att den finska konkurrenskraften har försämrats. Genom att bland annat förbättra produktivitetstillväxten och få fler i arbete kan Finland återfå sin konkurrenskraft.
Riksbanken tog under början av 2015 det historiska beslutet att sänka reporäntan till -0,10 procent. Riksbankschef Stefan Ingves förklarade det senaste penningpolitiska beslutet och vilka effekter det kan få för svensk ekonomi. Han gav även sin syn på vilka åtgärder som generellt står till buds för en centralbank då styrräntan ligger nära sin nedre gräns.
2014 fick Finansinspektionen ansvaret för makrotillsynen och arbetet med finansiell stabilitet. Året efter besökte generaldirektör Martin Andersson SNS/SIFR finanspanel för att tala om hur tillsynsarbetet fungerat hittills och vilka utmaningar som väntar framöver. Andersson menade att makrotillsyn främst handlar om att minska riskerna för det finansiella systemet och att förekomma risker och problem innan de uppstår.
En av Europas främsta experter inom finansiella marknader, professor Arnoud Boot, besökte SNS/SIFR Finanspanel för att berätta om utmaningarna för den europeiska banksektorn och potentiella risker för den finansiella stabiliteten i Europa. Boot är professor i företagsfinansiering och finansiella marknader vid Amsterdams universitet och CEPR, Centre for Economic Policy Research och även rådgivare till såväl finansiella institutioner som finansiella reglerare runt om i Europa.
ECB:s direktionsledamot Sabine Lautenschläger besökte SNS/SIFR Finanspanel för att tala om bankunionen och ECB:s nya banktillsynsuppgifter som trädde i full kraft den 4 november. Lautenschläger kallade det en ny era i den europeiska banktillsynen och hoppas att bankunionen ska leda till stabilitet och integration i EU-området. Lautenschläger var tidigare vice ordförande för Bundesbank och har i många år arbetat på den tyska finansinspektionen.
Hans-Werner Sinn, professor i ekonomi och offentliga finanser vid universitetet i München, som i somras kom ut med den uppmärksammade boken ”The Euro Trap – On Bursting Bubbles, Budgets, and Belief”s, besökte SNS/SIFR Finanspanel. Sinn hävdar att valutaunionen och hanteringen av eurokrisen istället för att leda till ekonomisk integration och välstånd snarast hindrat EU:s konkurrenskraft och skapat svåra politiska motsättningar. Sinn presenterade sin syn på hur valutaunionen bör organiseras.
Som ordförande i Baselkommittén för banktillsyn leder Stefan Ingves arbetet med att utforma det nya globala regelverket för bankerna, även kallat Basel III, ett regelverk som syftar till att banksystemet ska kunna hantera risker bättre, samtidigt som det fortsatt ska uppfylla sina grundläggande funktioner inom ekonomin. Stefan Ingves besökte SNS/SIFR Finanspanel och berättade om det nya regelverket och om de största utmaningarna för kommittén framöver. Kommenterade gjorde Peter Englund, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Finanskrisen i USA och den europeiska krisen ledde till en överskuldsättning hos såväl banker som hushåll och nationer. Är balansräkningarna sanerade nu? Finns det förutsättningar för tillväxt? Om inte – hur länge dröjer det? Bo Becker, Karolina Ekholm och Kent Janér diskuterade om kriserna är över och vad som bör göras om så inte är fallet.
Professor Jesper Rangvid, ordförande i den kommitté som på danska regeringens uppdrag utrett den finansiella krisen i Danmark, besökte SNS/SIFR Finanspanel. Rangvid menade att vissa omständigheter i Danmark, exempelvis hög skuldsättning, bidrog till att förvärra den internationella finanskrisens effekter på den danska ekonomin. Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare på finansdepartementet, kommenterade rapporten och berättade vad Sverige kan lära av det danska exemplet.
Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius har på regeringens uppdrag lett en utredning om statsskuldspolitiken. När utredningens slutsatser presenterades framhöll Hessius att om den svenska statsskulden fortsätter att minska riskerar marknaden för statspapper och statens förmåga till upplåning att krympa. Därför bör staten låna även när det inte finns något lånebehov. Staffan Hansén, ansvarig för Kapitalförvaltningen Storebrand/SPP, kommenterade.
Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick besökte SNS/SIFR Finanspanel för att tala om hushållens skuldsättning. Jochnick menade att dagens situation med allt högre belåningsgrad hos hushållen riskerar att få realekonomiska konsekvenser. Hon efterlyste därför strukturella åtgärder på bostadsmarknaden, bland annat ökat bostadsbyggande.
Professor Martin Hellwig, en av Europas främsta ekonomer och författare till den omtalade nya boken ”The Bankers’ New Clothes: What’s Wrong with Banking and What to Do About It”, var tveksam till möjligheten att bilda en europeisk bankunion. Men han menade också att utan en bankunion kommer valutaunionen sannolikt att falla sönder. Kerstin af Jochnick,förste vice riksbankschef, kommenterade.
Det påstås ofta att vd:ar är överbetalda, att vd:s ersättning inte är kopplad till företagets resultat och att styrelser inte gör sitt jobb. Men det vill inte professor Steven Kaplan, en av USA:s ledande forskare på området, hålla med om. Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden, kommenterade.
”Att Frankrike rör sig i rätt riktning är det ingen tvekan om. Frågan är om det går tillräckligt snabbt.” Det menade Xavier Musca, Deputy Chief Executive Officer vid Crédit Agricole vid möte med SNS/SIFR Finanspanel om Frankrike. Martin Ådahl, chefsekonom i Centerpartiet, kommenterade.
”Nej, krisen är inte över”. Det var kärnan i det kärva budskap som professor Catherine Mann gav publiken vid SNS/SIFR Finanspanel. Catherine Mann har tidigare varit verksam vid Federal Reserve och som ekonomisk rådgivare åt den amerikanske presidenten. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist, som var inbjuden för att kommentera, valde att beskriva läget i något mer positiva tongångar.
Kritiken mot Riksbanken har varit orättvis: Sveriges centralbank har varken varit orimligt nitisk i inflationsbekämpningen eller tagit för stor hänsyn till andra faktorer än inflationen. Det menade vice riksbankschef Per Jansson, som också aviserade ett skifte från en penningpolitik som försöker optimera det ekonomiska utfallet till en politik som syftar till att undvika verkligt allvarliga utfall. Svensk Exportkredits chefekonom Marie Giertz kommenterade.
Hur stark är den irländska ekonomin i dag och finns lärdomar för andra krisande europeiska länder? Lars Frisell, chefsekonom på den irländska centralbanken, utvecklade sin syn på den irländska ekonomin. Pär Magnusson, chefanalytiker Royal Bank of Scotland i Norden, kommenterade.
Cypern är ett av de senaste länderna i raden av europeiska nationer som hamnat i djupa ekonomiska problem de senaste åren. Den lilla önationen i östra Medelhavet påverkades negativt av Greklands kris, men orsakerna var fler. Både allvarliga misstag i Bryssel och i den cypriotiska huvudstaden Nicosia var avgörande för det dramatiska förloppet. Det menade Athanasios Orphanides, cypriotisk centralbankschef 2007-2012 och nu forskare vid det amerikanska universitetet Mit. Kommenterade gjorde Torbjörn Becker, chef vid Stockholm Institute of Transition Economics.
Charles I. Plosser, ordförande för Federal Reserve Bank of Philadelphia, gav en försiktigt ljus bild av den amerikanska ekonomins återhämtning. Plosser menade att det nu kan vara dags att börja skruva ned den amerikanska centralbankens omfattande köp av värdepapper. Orsaken är en positiv utveckling på USA:s arbetsmarknad. Plosser räknar med en BNP-tillväxt på cirka tre procent under såväl 2013 som under 2014 och en arbetslöshet som sjunker under 6,5 procent vid slutet av 2014.
Traditionella pensionsförsäkringar med garantier för spararen har blivit ovanligare i Sverige. Risker har förts över från banker och försäkringsbolag till enskilda sparare. Folksams vd Anders Sundström ville se en återkomst för den traditionella pensionsförsäkringen. Medverkade gjorde även Mats Langensjö, vd Brummer Life Försäkringsaktiebolag.
Eller är hårdare kapital- och likviditetskrav för bank- och finanssektorn tillräckligt för att återskapa förtroendet för finansmarknadens aktörer och undvika framtida bankkriser? Dessa frågor diskuterades när chefdirektören vid Finlands bank Erkki Liikanen samtalade med professor Peter Englund från Handelshögskolan i Stockholm.
Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson utvecklade sin syn på hur politiken för ett fast penningvärde bör bedrivas.
Elena Carletti, en av Europas ledande forskare kring bankkriser och finansiell reglering, kommenterade förslaget om en europeisk bankunion.
Den 12 september 2012 la kommissionen fram förslag till en gemensam tillsynsmekanism för banker och presenterade en färdplan mot utvecklingen av en bankunion. Nordeas vd och ordföranden i Svenska Bankföreningen och Europeiska bankfederationen EBF besökte SNS.
I drygt två år har Europa präglats av eurons kris. Nu diskuteras allt oftare ett scenario där eurozonen bryts upp. Är det möjligt att länder lämnar den gemensamma valutan på ett ordnat sätt? Vilka blir konsekvenserna för det finansiella systemet i Europa och för den reala ekonomin? Sony Kapoor, chef för tankesmedjan Re-Define och Visiting Fellow på London School of Economics förde en diskussion kring dessa frågor.
Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson presenterade sin syn på hur penningpolitik bör bedrivas. Han menade bland annat Sveriges arbetslöshet blivit onödigt hög genom att inflationen tenderat att ligga lägre än riksbankens mål. Svensson har varit professor vid Princeton University och är nu är affilierad professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Som andra svensk någonsin har han utsetts till utländsk hedersledamot i American Economic Association, AEA. Kommenterade gjorde Kent Janér, delägare vid Brummer & Partners och ledamot i finansforskningsinstitutet SIFR:s vetenskapliga råd.
Två nya statliga ägarbolag. Ett med uppgift att ge avkastning till staten och ett med uppgift att skapa samhällsnytta. Det är det viktigaste förslaget som Hans Dalborg och Ägarutredningen presenterat för regeringen. Erik Åsbrink, tidigare finansminister och styrelseordförande i bland annat Alecta, kommenterade Dalborgs förslag.
De nya kapitaltäckningskraven som kommit efter finanskrisen hotar att leda ett mindre utbud på krediter från banksystemet. Kan en växande marknad för företagsobligationer utgöra en ny möjlighet till kapitalanskaffning i Sverige? På uppdrag av Svenskt Näringsliv har Daniel Barr, avdelningschef på Riksgälden, intervjuat intressenterna kring en ny företagsobligationsmarknad. Han presenterade förslag för en bättre marknad. Proventus vd Daniel Sachs kommenterade.
I Danmark har den finansiella krisen bjudit på dramatik. Redan veckorna innan Lehman Brothers fall hösten 2008 tvingades Danmarks Nationalbank och den danska finansbranschen överta Roskilde Bank. Sedan dess har fler danska banker fallit och danska politiker har beslutat om nya regler för avveckling och rekonstruktion av banker. Som enda land i Europa har den danska staten låtit långivare ta förluster i samband med bankavveckling. Julie Galbo, biträdande chef för danska Finanstilsynet, berättade om arbetet med att säkerställa finansiell stabilitet i Danmark. Anders Kvist, chef för Group Treasury på SEB, och Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, kommenterade.
Under finanskrisen har debatten om International Financial Reporting Standards, IFRS, fått förnyad aktualitet. Samtidigt fortsätter arbetet med att implementera IFRS i allt fler länder. Målet är ett globalt harmoniserat redovisningssystem. Nicolas Véron, grundare av den Brysselbaserade tankesmedjan Bruegel, kom till finanspanelen för att redogöra för utvecklingen. Vem får makten över de nya reglerna och hur stort bli utrymmet för lokal flexibilitet? Sigvard Heurlin, bland annat verksam vid European Financial Reporting Advisory Group, kommenterade.
Under krisen har kreditvärderingsinstituten – Moody’s, Fitch och Standard & Poor’s – anklagats för brister i värderingen av bolånesäkrade värdepapper, strukturerade produkter och skuldtyngda länder. Samtidigt är intresset för institutens bedömningar enormt. Bo Becker vid Harvard Business School har forskat om marknaden för kreditvärdering. Han konstaterade bland annat att ökad konkurrens mellan instituten inte inneburit bättre kvalitet.
Sommaren 2011 kom EU-kommissionens förslag för att implementera Basel III-överenskommelsen. Förslaget innehåller regler om högre kapitaltäckningskrav för banker och finansiella institutioner i Europa. Kommissionen vill se gemensamma regler i hela unionen – men Sveriges regering vill kunna tillämpa striktare kapitaltäckningskrav än andra EU-länder. Paulina Dejmek från kommissionär Barniers kabinett redogjorde för Kommissionens förslag. Finansmarknadsminister Peter Norman gav regeringens syn på kapitaltäckningskrav och regleringen av bankerna.
Vad händer om flera länder i eurozonen tvingas skriva ned sina skulder? Är det ECB:s uppgift att ta hand om riskabla statspapper och det möjligt att låta enskilda krisländer tillfälligt lämna eurosamarbetet? Franklin Allen, professor vid University of Pennsylvania och författare till boken Life in the Eurozone With or Without Sovereign Default, gav sin syn på dessa frågor.
I Irland fick finanskrisen och en påföljande djup bankkris allvarliga följder. År 2007 sjönk landets bnp med 7,7 procent och året därpå nådde budgetunderskottet 32,4 procent av bnp. Krisen har fortsatt under våren och de irländska bankerna är i behov av hundratals miljarder kronor för att nå stabilitet, pengar som ännu inte finns på bordet. I september 2010 gav den irländska regeringen finländaren Peter Nyberg uppdraget att utreda den irländska bankkrisen. I sin rapport riktar Nyberg allvarlig kritik mot aggressiv utlåning och passiva reglerande myndigheter. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist kommenterade.
På tio år har vart femte bolag lämnat Stockholmsbörsen. Växande företag söker hellre kontakt med riskkapitalbolag och de verkar föredra företagsobligationer framför aktieemissioner. Samtidigt sker en internationell utveckling med samgåenden och nya ägarstrukturer för börserna. Hur vill Stockholmsbörsens nye vd möta utmaningarna? Jens Henriksson, vd Stockholmsbörsen, och Mats A. Andersson,vd Fjärde AP-fonden, medverkade.